Esperantopedia

Ditt kontoVännerMeddelandenInställningarAdminpanel

Grammatik

Artikeln la i esperanto: när man använder den

Ett ord som aldrig ändras och används ungefär som svenskans bestämda form – med några skillnader värda att känna till.

Uppdaterad: 4 min läsning

Esperanto har en enda artikel, la, som motsvarar svenskans bestämda artikel. Den ändras aldrig efter genus, tal eller kasus: la domo – ”huset”, la domoj – ”husen”, la domojn – ”husen” (som objekt). Någon obestämd artikel finns inte: domo betyder ”ett hus” eller bara ”hus”.

Regel 1 bland de 16 reglerna fastslår detta, och låter till och med nybörjare utelämna la till en början. I praktiken använder alla flytande talare den, och användningen ligger nära svenskans bestämda form.

Skillnaden mot svenskan

Svenskan har två obestämda artiklar (”en”, ”ett”) och uttrycker bestämdhet med en ändelse på substantivet (”huset”, ”bilen”), ibland med ett extra ord framför adjektiv (”det stora huset”, ”den röda bilen”). Det kallas dubbel bestämdhet. Esperanto har inget av detta: ett ord, la, framför hela frasen och aldrig någon ändelse på substantivet: la granda domo, la ruĝa aŭto.

SvenskaEsperanto
Obestämd form”ett hus”, ”en bil”domo, aŭto
Bestämd form”huset”, ”bilen”la domo, la aŭto
Med adjektiv”det stora huset”la granda domo
Pluralis”husen”, ”bilarna”la domoj, la aŭtoj

När man använder la

Använd la när lyssnaren vet vilken sak du menar. PMEG sammanfattar betydelsen som ”du vet vilken jag menar”.

SituationExempelÖversättning
Nämnts tidigareMi vidis hundon. La hundo estis nigra.”Jag såg en hund. Hunden var svart.”
Klart av situationenMi luis aŭton, sed la radio ne funkciis.”Jag hyrde en bil, men radion fungerade inte.”
Bestämt i meningenla ĉapelo de mia patro”min fars hatt”
Bara en finnsla suno, la ĉielo”solen, himlen”
Superlativla plej alta monto”det högsta berget”
Språk som namnges med -ala angla, la pola”engelska, polska”
Namn som består av vanliga ordla Nigra Maro, la Alpoj”Svarta havet, Alperna”

Språknamn som la angla är förkortningar av la angla lingvo – ”det engelska språket”. Därför behöver de la, till skillnad från svenskans ”engelska” utan artikel.

När man inte använder la

  • Något nytt eller okänt. Hundo bojas. – ”En hund skäller.”
  • Med andra bestämningsord. Mia, tiu, ĉiu och liknande ord gör redan substantivet bestämt: mia libro – ”min bok”, tiu domo – ”det där huset”. Aldrig la mia libro eller la tiu domo.
  • De flesta egennamn. Petro, Londono, Japanio – och Esperanto självt: Mi lernas Esperanton. – ”Jag lär mig esperanto.”
  • Saker i allmänhet. Mi trinkas kafon. – ”Jag dricker kaffe.” Jämför La kafo estas varma. – ”Kaffet är varmt” (just det här kaffet).

Ett possessivt pronomen med la kan stå ensamt och betyda ”min”, ”din” och så vidare: Via aŭto estas ruĝa, la mia estas blua. – ”Din bil är röd, min är blå.” Se pronomen.

Att tala om en hel art

För att tala om en art eller typ finns tre möjligheter i esperanto:

  • Ĉevalo estas besto. – ”En häst är ett djur.”
  • Ĉevaloj estas bestoj. – ”Hästar är djur.”
  • La ĉevalo estas utila besto. – ”Hästen är ett nyttigt djur.”

Enligt PMEG är formen utan la vanligast, medan la presenterar hela arten som en känd individ och låter mer högtidligt. Svenskan har samma tre möjligheter, vilket gör dem lätta att känna igen: ”Hästar är djur” och ”Hästen är ett nyttigt djur”.

Särskilda användningar

  • Kroppsdelar och kläder. När ägaren är given ersätter la det possessiva pronomenet: Li levis la manon. – ”Han lyfte handen.” Svenskan gör likadant (”Han lyfte handen”).
  • ”Alla” i en känd grupp. La gastoj eksidis. – ”Gästerna satte sig” (alla).
  • Kungliga namn. La står efter namnet: Karolo la Granda – ”Karl den store”.

Den korta formen l'

Regel 16 tillåter l' i stället för la. PMEG rekommenderar det bara efter en preposition som slutar på vokal, till exempel de, pri, tra eller je: de l' mondo – ”världens”, pri l' amo – ”om kärleken”.

Den skrivs som ett eget ord men uttalas ihop med prepositionen, som en enhet. Utanför poesi och sånger är l' ovanlig, och i tal förekommer den knappt.

La jämfört med svenskans bestämda form

PunktSvenskaEsperanto
Obestämd artikel”en, ett”ingen: libro – ”en bok”
Genusen-ord och ett-ordinget genus: alltid la
Språknamn”engelska”la angla
Kroppsdelar”hans hand” eller ”handen”la mano är vanligt
Ändrar sig efter kasus eller talja (”huset”, ”husen”)nej: la domojn

När du vill betona ”en” eller ”en viss”, använd unu eller iu: Iu viro telefonis. – ”En man ringde.” Se tabellord.

Exempel i meningar

  • La suno brilas. – ”Solen skiner.”
  • Mi aĉetis libron. La libro estas tre interesa. – ”Jag köpte en bok. Boken är mycket intressant.”
  • Ĉu vi vidis la ŝlosilojn? – ”Har du sett nycklarna?”
  • Hundoj estas fidelaj bestoj. – ”Hundar är trogna djur.”
  • La hundo estas fidela besto. – ”Hunden är ett troget djur.”
  • Mi ŝatas muzikon. – ”Jag tycker om musik.”
  • Esperanto estas facila lingvo. – ”Esperanto är ett lätt språk.”
  • La esperanta lingvo naskiĝis en 1887. – ”Esperantospråket föddes 1887.”
  • Mi loĝas en la ĉefurbo de Pollando. – ”Jag bor i Polens huvudstad.”

Vanliga frågor

Finns det något ord för ”en” eller ”ett” i esperanto?

Nej. Ett substantiv utan la är obestämt: libro – ”en bok”. För att betona ”en” eller ”en viss”, använd unu eller iu.

Ändras la i pluralis eller i ackusativ?

Nej. La får aldrig -j eller -n: la grandajn domojn – ”de stora husen” (som objekt). Bara substantivet och dess adjektiv ändras, som förklaras under substantiv och adjektiv.

Vad betyder l' i esperanto?

Det är en förkortad la, tillåten enligt regel 16. Den förekommer mest i poesi och sånger, efter prepositioner som de eller pri: de l' mondo – ”världens”.

Säger man ”la Esperanto”?

Nej. Esperanto är ett egennamn: Mi parolas Esperanton. – ”Jag talar esperanto.” Språknamn som bildas med -a tar artikeln: la angla – ”engelska”.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.