Esperantos tabellord: tabell över alla 45 orden

Tabellorden (korrelativen) är 45 grundläggande fråge- och svarsord som kiu – ”vem”, tie – ”där” och neniam – ”aldrig”. Vart och ett förenar en av 5 inledningar med en av 9 ändelser, så 14 delar ger alla 45 ord. Esperantotalare kallar dem tabelvortoj – ”tabellord”, och alla finns i Fundamento från 1905.

#Tabellen över tabellord

Kolumnerna är inledningarna, raderna är ändelserna.

ki- + -o = kio

Ändelse	ki- (fråga)	ti- (den där)	i- (någon)	ĉi- (varje)	neni- (ingen)
-o sak	kio – vad	tio – det där	io – något	ĉio – allt	nenio – ingenting
-u person, individ	kiu – vem, vilken	tiu – den där	iu – någon	ĉiu – var och en, alla	neniu – ingen
-a sort, egenskap	kia – vilken sorts	tia – sådan	ia – någon sorts	ĉia – alla slags	nenia – inget slags
-e plats	kie – var	tie – där	ie – någonstans	ĉie – överallt	nenie – ingenstans
-el sätt, grad	kiel – hur, som	tiel – så	iel – på något sätt	ĉiel – på alla sätt	neniel – på inget sätt
-am tid	kiam – när	tiam – då	iam – någon gång	ĉiam – alltid	neniam – aldrig
-om mängd	kiom – hur mycket, hur många	tiom – så mycket, så många	iom – en del, lite	ĉiom – allt	neniom – ingenting alls
-al orsak	kial – varför	tial – därför	ial – av någon anledning	ĉial – av alla anledningar	nenial – utan anledning
-es ägare	kies – vems	ties – den där personens	ies – någons	ĉies – allas	nenies – ingens

#Så kommer du ihåg dem

Lär dig de 14 delarna, inte de 45 orden. Läs sedan varje tabellord som ”inledning + ändelse”: neni- ”ingen” + -am ”tid” = neniam – ”aldrig”.

Inledningarna känns igen från svenskan:

• ki- frågar eller länkar, som svenskans v-ord: kio – ”vad”, kie – ”var”, kiu – ”vem”, kial – ”varför”.
• ti- pekar, som svenskans d-ord: tio – ”det”, tie – ”där”, tiam – ”då”, tial – ”därför”.
• i- är vagt som ”någon-”, ĉi- omfattar allt som ”all-” eller ”varje”, och neni- nekar som ”ingen-”.

Ändelserna är den svårare delen. Dessa minnesregler hjälper (de är knep, inte etymologi):

• -e för plats: tänk ”ställe”, som också slutar på -e.
• -es för ägare: svenskan har ett genitiv-s (”vems”, ”någons”, ”allas”), och -es-orden motsvarar dem direkt.
• -al för orsak, som i ”kausal”.
• -u är för en person eller ett enskilt föremål; -o för en sak i allmänhet.

Öva en rad i taget över alla fem kolumner: kiam? – tiam – iam – ĉiam – neniam. Fråga och svar kommer ofta i par: Kie? – Tie. (”Var?” – ”Där.”) Kiam? – Tiam. (”När?” – ”Då.”)

#Kiu eller kio, ĉiu eller ĉiuj

Kiu frågar efter en person eller ett föremål ur en grupp och kan stå före ett substantiv: kiu libro – ”vilken bok”, tiu domo – ”det där huset”. Kio frågar efter en sak i allmänhet och står ensamt. Svenskan skiljer på samma sätt mellan ”vem/vilken” och ”vad”:

• Kio estas tio? – ”Vad är det där?”
• Kiu estas tiu? – ”Vem är det där?”

Ĉiu betyder ”var och en, varje” och är singular; ĉiuj betyder ”alla” och är plural:

• Ĉiu infano ludas. – ”Varje barn leker.”
• Ĉiuj infanoj ludas. – ”Alla barnen leker.”

#Att lägga till -n och -j

Bara vissa tabellord tar ändelser. De på -u och -a böjs efter sitt substantiv, precis som adjektiv. De på -e, -el, -am, -om och -al fungerar som adverb och ändras inte, utom orden på -e, som tar -n för riktning.

• Kiun vi vidis? – ”Vem såg du?”
• Mi aĉetis tiujn librojn. – ”Jag köpte de där böckerna.”
• Kion vi diris? – ”Vad sa du?”
• Kien vi iras? – ”Vart går du?” Jämför Kie vi estas? – ”Var är du?”
• Mi vidis neniun. – ”Jag såg ingen.”

Reglerna för -n är desamma som överallt annars: se ackusativ.

#Ĉi tiu och tiu ĉi: ”den här”

Ti-orden är neutrala till avstånd, så tiu kan betyda ”den här” eller ”den där”. Lägg till ĉi för att visa närhet: ĉi tiu eller tiu ĉi – ”den här”, ĉi tie eller tie ĉi – ”här”. Båda ordningarna betyder samma sak. Svenskan skiljer ”den här” från ”den där” med ”här” och ”där”; i esperanto motsvarar tiu ĉi ”den här” och tiu ”den där”.

Skriv dem som två ord, utan bindestreck. Bindestrecket förekommer bara i ord som bildats av dem: ĉi-jare – ”i år”, ĉi-nokte – ”i natt”.

#Ajn: ”-som helst”

Ajn efter ett tabellord betyder ”-som helst” eller ”över huvud taget”: kiu ajn – ”vem som helst”, kio ajn – ”vad som helst”, kie ajn – ”var som helst”, iam ajn – ”när som helst”. Det kommer alltid direkt efter tabellordet. Nenion ajn betyder ”ingenting alls”.

#Tabellord som länkar satser

Ki-orden inleder också relativsatser och indirekta frågor, som svenskans ”som”, ”vem”, ”vilken” och ”var”:

• La viro, kiu venis, estas mia patro. – ”Mannen som kom är min far.”
• La libro, kiun mi legas, estas bona. – ”Boken som jag läser är bra.”
• Mi faris tion, kion vi petis. – ”Jag gjorde det som du bad om.”
• Mi ne scias, kie li loĝas. – ”Jag vet inte var han bor.”

För mängder av något, lägg till da: Kiom da mono vi havas? – ”Hur mycket pengar har du?” Frågor med ki-ord behandlas under frågor och negation.

#Exempel i meningar

• Kiu estas tiu viro? – ”Vem är den där mannen?”
• Kio estas en la skatolo? – ”Vad finns i lådan?”
• Kian veteron vi havas tie? – ”Hurdant väder har ni där?”
• Ĉiu infano ricevis donacon. – ”Varje barn fick en present.”
• Ĉiuj ĝojis pri la neĝo. – ”Alla gladdes åt snön.”
• Iu frapas ĉe la pordo. – ”Någon knackar på dörren.”
• Mi serĉis la ŝlosilon ĉie, sed trovis ĝin nenie. – ”Jag letade efter nyckeln överallt men hittade den ingenstans.”
• Kiam vi alvenos, telefonu al mi. – ”När du kommer fram, ring mig.”
• Ĉi tiu domo estas pli granda ol tiu. – ”Det här huset är större än det där.”
• Prenu kiun ajn libron vi volas. – ”Ta vilken bok du vill.”

#Vanliga frågor

#Hur många tabellord finns det i esperanto?

Det finns 45: fem inledningar (ki-, ti-, i-, ĉi-, neni-) gånger nio ändelser (-o, -u, -a, -e, -el, -am, -om, -al, -es). Former som aliu med ali- ”annan” är inofficiella, och PMEG avråder från dem.

#Vad är skillnaden mellan kiu och kio?

Kiu är för personer och för ett föremål av flera (”vem”, ”vilken”) och kan stå före ett substantiv. Kio är för saker i allmänhet (”vad”) och står ensamt.

#Heter det ĉi tiu eller tiu ĉi?

Båda är korrekta och betyder samma sak: ”den här”. Ĉi kan stå före eller efter tabellordet.

#Tar tabellorden -n?

De som slutar på -u, -a och -o tar -n som objekt: kiun, tian, tion. De på -e tar det bara för riktning: tien. Resten ändras aldrig.

#Varför kallas de korrelativ?

Därför att de bildar matchande uppsättningar: varje frågeord har sina pekande, vaga, totala och nekande partner. På esperanto kallas de tabelvortoj, efter tabellen som de vanligen lärs in i.

#Källor

• PMEG: Tabelvortoj – bazaj reguloj, Postpartoj kaj finaĵoj, ALI-vortoj
• PMEG: Ĉi, Ajn, N por direkto
• Fundamento de Esperanto – Akademio de Esperanto
• Esperanto vocabulary – Wikipedia