Vad är klockan på esperanto? Klockslag och datum

Du frågar efter klockan på esperanto med Kioma horo estas? – ”Hur mycket är klockan?” Svaret är la plus ett ordningstal: Estas la tria. – ”Klockan är tre.” Minuter läggs till med kaj ”och”, eller så räknar du från närmaste hel timme med post ”över” och antaŭ ”i” (före). ”Klockan tre” är je la tria. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

#Fråga och berätta vad klockan är

Timmar är ordningstal (tria ”tredje”, oka ”åttonde”), så frågeordet är kioma: kiom ”hur många” plus adjektivändelsen -a, ett av tabellorden. Orden horo ”timme” och minutoj ”minuter” utelämnas oftast. ReVo förklarar logiken: varje timme får sitt namn efter ögonblicket då den börjar, så 3.20 är fortfarande ”den tredje (timmen)” plus tjugo minuter.

#Minuter: kaj, post och antaŭ

Använd kvarono ”kvart” för 15 minuter och duono ”hälft” för 30; det finns inget särskilt ord för 20 minuter (PMEG). Det heter alltid post och antaŭ, aldrig de. Svenskan kan hjälpa dig att minnas det: dek post la tria är ”tio över tre” och dek antaŭ la kvara är ”tio i fyra”, och kvarono post la tria är ”kvart över tre” och kvarono antaŭ la kvara ”kvart i fyra”.

Se upp med ”halv”. I svenskan betyder ”halv tre” 2.30, alltså en halv timme före tre, men duono post la tria betyder 3.30. Tyskan och nederländskan har samma mönster (halb neun, half negen = 8.30), och PMEG avråder från att säga duono de la naŭa. För 8.30, alltså svenskans ”halv nio”, säger du la oka kaj duono eller duono antaŭ la naŭa; duono post la naŭa är 9.30.

#24-timmarsklocka och f.m./e.m.

I 12-timmarssystemet lägger du till antaŭtagmeze (atm.) ”förmiddag” eller posttagmeze (ptm.) ”eftermiddag”, eller en del av dygnet: la oka vespere. Skriftligt behövs inget la framför klockslag med siffror, men du säger det: je 19:30 läses je la dek-naŭa kaj tridek.

#Delar av dygnet

ReVo noterar att gränserna för kväll och natt varierar mellan kulturer och platser. Adverbet på -e betyder ”på …” eller ”under …”: Mi laboras matene. – ”Jag arbetar på morgnarna.” För en bestämd dag sätter du dagsordet först: morgaŭ matene ”i morgon bitti”, hieraŭ vespere ”i går kväll”, ĉi-nokte ”i natt”. Bonan matenon! finns under hälsningar.

#Nu, snart, sent och för ... sedan

Pardonu, ke mi malfruas. – ”Förlåt att jag är sen.” Om i dag, i går och i morgon, se dagar och månader.

Antaŭ plus en tidslängd betyder ”för ... sedan”, post plus en tidslängd betyder ”om …” (PMEG). Verbändelsen följer tidsordet: Hieraŭ mi laboris, hodiaŭ mi laboras, morgaŭ mi laboros. Hieraŭ, hodiaŭ och morgaŭ räknas normalt från samtalsögonblicket. Vill du räkna från en annan dag, till exempel i en berättelse, säger du la antaŭan tagon ”dagen före” eller la sekvan tagon ”dagen efter”: Lunde li venis, kaj la sekvan tagon li foriris. – ”På måndagen kom han, och dagen efter åkte han.”

#Je, dum, ĝis, de … ĝis

En varaktighet tar antingen dum eller ackusativ: dum tri horoj eller tri horojn. Ĝis inkluderar sin slutpunkt: de lundo ĝis vendredo omfattar fredagen. För tidsfrister tillåter preta ĝis vendredo själva fredagen, medan preta antaŭ vendredo betyder färdigt före fredag (PMEG). Mer under prepositioner.

#Datum

Grundmönstret är la + ordningstal + de + månad, där tago ”dag” utelämnas och inget la står före månaden (se dagar och månader och räkneord).

När ett datum svarar på ”när?” får ordningstalet -n: la 3-an de Majo. I ett brevhuvud får både veckodagen och datumet -n. Klockslag är annorlunda: je la tria är ”klockan tre”, men la trian skulle betyda ”den 3:e i månaden”, så PMEG avråder från -n för klockslag. Månadsnamnen skrivs på esperanto med stor bokstav (Majo), till skillnad från svenskans små bokstäver. PMEG föredrar en utskriven månad framför siffror som 9.3.01, som läses olika i olika länder; behöver du siffror rekommenderar den ISO-formen (1859-12-15), som också är det vanliga i Sverige.

#Ålder

Antalet år är ett mått, så det får -n; i tridekjara smälter talet och jara ihop till ett adjektiv. PMEG kallar aĝi med ett antal år ett modernt uttryck; Zamenhof skulle ha skrivit havis aĝon de tridek jaroj.

#Hur ofta

Kombinera dem för att säga ”per”: dufoje semajne ”två gånger i veckan”, unufoje monate ”en gång i månaden”. För en vana en viss veckodag använder du lunde ”på måndagar” eller ĉiun lundon ”varje måndag”. Bara foje har två betydelser i ReVo, ”en gång, någon gång” och ”ibland”, så för tydlighetens skull kan du använda iam ”någon gång, en gång” eller kelkfoje, fojfoje ”ibland, då och då”.

#Vanliga frågor

#Hur säger man vad klockan är på esperanto?

Kioma horo estas? Svaret är Estas la plus ett ordningstal: Estas la oka – ”Klockan är åtta.” Minuter läggs till med kaj: Estas la oka kaj dek.

#Hur säger man ”klockan 5” på esperanto?

Je la kvina. Använd je, inte -n, för klockslag: la kvinan skulle betyda ”den 5:e i månaden”.

#Hur säger man halv och kvart i på esperanto?

Halv fyra (3.30) är la tria kaj duono och kvart i fyra är kvarono antaŭ la kvara. Säg inte duono de la kvara, och kom ihåg att svenskans ”halv fyra” är 3.30 – på esperanto duono antaŭ la kvara.

#Hur skriver man ett datum på esperanto?

La 26-a de Julio 1887: dagens ordningstal, sedan de och månaden. För ”den dagen” läggs -n till: la 26-an de Julio.

#Hur frågar man någon om åldern på esperanto?

Kiom da jaroj vi havas? eller Kiom vi aĝas? Svara Mi havas tridek jarojn – ”Jag är trettio.”

#Källor

• PMEG: Horoj och Datoj
• PMEG: N por tempopunkto och N por mezuro
• PMEG: Ĝis, Antaŭ, Post
• PMEG: Hodiaŭ, hieraŭ, morgaŭ och Ĉi
• ReVo: horo, aĝo, foje, jaro, vespero, noktomezo