Fraser
Färger på esperanto – lista och hur man bildar nyanser
Lär dig ett dussin färgrötter och några ordled, så kan du namnge nästan vilken nyans som helst.
Färger på esperanto är adjektiv som slutar på -a: ruĝa – ”röd”, blua – ”blå”, verda – ”grön”, flava – ”gul”, nigra – ”svart”, blanka – ”vit”. Som andra adjektiv böjs de efter sitt substantiv: ruĝa pomo – ”ett rött äpple”, ruĝaj pomoj – ”röda äpplen”. Ordled som hel- – ”ljus” och -et- – ”-aktig” gör rötterna till vilken nyans som helst. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.
Huvudfärgerna
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| röd | ruĝa | RU-ĝa |
| orange | oranĝa | o-RAN-ĝa |
| gul | flava | FLA-va |
| grön | verda | VER-da |
| blå | blua | BLU-a |
| lila, violett | viola | vi-O-la |
| purpur | purpura | pur-PU-ra |
| rosa | rozkolora eller roza | roz-ko-LO-ra / RO-za |
| brun | bruna | BRU-na |
| grå | griza | GRI-za |
| svart | nigra | NI-gra |
| vit | blanka | BLAN-ka |
| guld(färgad) | ora | O-ra |
| silver(färgad) | arĝenta | ar-ĜEN-ta |
| turkos | turkiskolora | tur-kis-ko-LO-ra |
Flera färgord kommer från saker. Oranĝa hör ihop med oranĝo – ”apelsin”, viola med violo – ”viol”, roza med rozo – ”ros”, ora med oro – ”guld” och arĝenta med arĝento – ”silver”. ReVo definierar purpura som violettröd, färgen på det antika färgämnet purpuro, och viola som violettfärgad. Både oranĝa och ruĝa har bokstaven ĝ, som uttalas som ”j” i engelskans ”jeans” – inte som svenskt ”g”.
Så bildar du nyanser
| Ordled | Betydelse | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| hel- | ljus | helblua | ljusblå |
| malhel- | mörk | malhelverda | mörkgrön |
| -et- | -aktig, svagare | ruĝeta | rödaktig |
| -eg- | intensiv | ruĝega | djupröd, mycket röd |
| pal- | blek | palflava | blekgul |
| X + kolora | färgen på X | ĉielkolora, kafkolora | himmelsfärgad, kaffefärgad |
| två färger | en blandning | bluverda, flavverda | blågrön, gulgrön |
| ĉiel-, mar- | som himlen, som havet | ĉielblua, marblua | himmelsblå, havsblå |
Det här är vanliga sammansättningar: den sista roten är huvudordet, och det som står före beskriver det. Helblua är ”ljusblå”, malhelruĝa ”mörkröd”. Hela och malhela kan också stå ensamma: hela ĉambro – ”ett ljust rum”. Prefixet mal- ger det motsatta, så malhela – ”mörk” är ordagrant ”o-ljus”. Mer om ordbildning, prefix och suffix.
Ordboken ReVo markerar lila – ”lila” som sällsynt och citerar rådet att säga helviola – ”ljusviolett” i stället.
En rot, många ord
Eftersom en färg är en rot kan du byta ändelse eller lägga till suffix:
| Form | Exempel | Svenska |
|---|---|---|
| substantiv -o | La ruĝo de la sunsubiro. | Det röda i solnedgången. |
| adverb -e | Ŝi estis ruĝe vestita. | Hon var klädd i rött. |
| -iĝi – ”bli” | Li ruĝiĝis. | Han rodnade (blev röd). |
| -igi – ”göra” | Ŝi bluigis la muron. | Hon målade väggen blå. |
| -eco – ”egenskap” | la blankeco de la neĝo | snöns vithet |
| -hara – ”-hårig” | ruĝhara, grizhara | rödhårig, gråhårig |
Färger i meningar
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Kiun koloron havas via aŭto? | Vilken färg har din bil? |
| Ĝi estas blua. | Den är blå. |
| Kiu estas via plej ŝatata koloro? | Vilken är din favoritfärg? |
| Mi ŝatas la verdan koloron. | Jag gillar färgen grön. |
| Mi aĉetis du nigrajn ŝuojn. | Jag köpte två svarta skor. |
| La ĉielo estas helblua. | Himlen är ljusblå. |
Se upp med ändelserna: i du nigrajn ŝuojn får båda orden plural-j och objekts-n. Se substantiv och adjektiv. Svenskan har skillnaden mellan ”en röd bil” och ”ett rött hus”; på esperanto heter det alltid bara ruĝa (och ruĝaj i plural).
Esperantos färg
Grönt har varit esperantorörelsens färg sedan de tidiga åren. Esperantoflaggan, antagen vid den första världskongressen 1905, är grön med en vit ruta som innehåller en grön stjärna, verda stelo – ”grön stjärna”. Det gröna fältet förklaras oftast som en symbol för hopp. Se esperantos flagga och symboler.
Vanliga frågor
Hur säger man färgerna på esperanto?
Grundfärgerna är ruĝa (röd), oranĝa (orange), flava (gul), verda (grön), blua (blå), viola (lila), bruna (brun), griza (grå), nigra (svart) och blanka (vit).
Hur säger man ”ljusblå” och ”mörkblå” på esperanto?
Helblua är ljusblå och malhelblua mörkblå. Samma sak gäller varje färg: helverda, malhelverda och så vidare.
Vad är ”rosa” på esperanto?
Rozkolora – ”rosenfärgad” eller helt enkelt roza. Ordboken ReVo anger båda.
Ändrar färgerna ändelse på esperanto?
Ja. Som adjektiv får de -j i plural och -n som objekt, i enlighet med substantivet: Mi vidas ruĝajn florojn – ”Jag ser röda blommor”.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.