Esperantopedia

Ditt kontoVännerMeddelandenInställningarAdminpanel

Grammatik

Particip i esperanto: -ant-, -int-, -ont-, -at-, -it-, -ot-

Två uppsättningar om tre: n markerar aktiv form, och a, i, o visar pågående, avslutad och kommande handling.

Uppdaterad: 5 min läsning

Esperanto har sex participsuffix: tre aktiva (-ant-, -int-, -ont-) och tre passiva (-at-, -it-, -ot-). Vokalen visar handlingens fas – a pågående, i avslutad, o ännu inte påbörjad – precis som verbändelserna -as, -is, -os. Bokstaven n markerar aktiv form. Alla sex finns i regel 6 bland de 16 reglerna i Fundamento de Esperanto (1905).

Ett particip framställer en handling som en egenskap hos en person eller sak (PMEG). Med ändelserna -a, -e och -o blir det ett adjektiv, ett adverb eller ett substantiv. De sex participändelserna räknas skilt från de 31 vanliga suffixen.

De sex participen i överblick

Pågående (a)Avslutad (i)Kommande (o)
Aktiv – gör-ant-: leganta ”läsande”-int-: leginta ”som har läst”-ont-: legonta ”som ska läsa”
Passiv – utsätts för-at-: legata ”som läses”-it-: legita ”läst, utläst”-ot-: legota ”som ska läsas”
iavslutadapågåendeopå väg att

Med -a, -e och -o

Suffix-a (adjektiv)-e (adverb)-o (person)
-ant-leganta ”läsande”legante ”medan man läser”leganto ”en läsare”
-int-leginta ”som har läst”leginte ”efter att ha läst”leginto ”den som har läst”
-ont-legonta ”som tänker läsa”legonte ”när man är på väg att läsa”legonto ”den som ska läsa”
-at-legata ”som läses”legate ”medan den läses”legato ”den som läses”
-it-legita ”(redan) läst”legite ”efter att ha blivit läst”legito ”den som har blivit läst”
-ot-legota ”som ska läsas”legote ”på väg att läsas”legoto ”den som ska läsas”

Former på -a beskriver ett substantiv och böjs efter det som vilket adjektiv som helst: la dormanta infano – ”det sovande barnet”; la skribitaj leteroj – ”de skrivna breven”.

Former på -e beskriver vad satsens subjekt gör samtidigt med, före eller efter huvudhandlingen. Se även adverb.

  • Legante, mi lernas. – ”När jag läser lär jag mig.”
  • Fininte la laboron, li foriris. – ”Efter att ha gjort klart arbetet gick han.”

Former på -o betecknar en person: lernanto ”elev” (den som lär sig), parolanto ”talare”, mortinto ”den avlidne”, kaptito ”fånge” (den som har blivit tillfångatagen). Själva språkets namn är ett sådant ord: esper·ant·o ”en som hoppas”. Zamenhof gav ut sin första bok 1887 under pseudonymen Doktoro Esperanto (se Zamenhof).

Fas, inte klocktid

Participen visar var handlingen befinner sig i förhållande till huvudverbet, inte i förhållande till nuet (PMEG). Jämför:

  • La letero estis skribata en la paŭzo. – ”Brevet höll på att skrivas under rasten.” (pågick fortfarande)
  • La letero estis skribita en la paŭzo. – ”Brevet var skrivet under rasten.” (färdigt då)

Sammansatta tempus: esti + particip

En form av esti ”vara” plus ett particip ger mer exakta tempus. Byt estas mot estis, estos, estus eller estu för att flytta hela formen i tid. De enkla tempusformerna finns under verb.

EsperantoBetydelse
Mi estas manĝinta.”Jag har ätit (jag är färdig med maten).”
Mi estis manĝinta, kiam li venis.”Jag hade ätit när han kom.”
Mi estos manĝinta.”Jag kommer att ha ätit.”
Mi estis manĝanta.”Jag höll på att äta.”
Mi estas manĝonta.”Jag ska just äta.”
Mi estus manĝinta.”Jag skulle ha ätit.”
La pomo estas manĝata.”Äpplet äts just nu.”
La pomo estas manĝita.”Äpplet har blivit uppätet.”
La pomo estos manĝita.”Äpplet kommer att ha blivit uppätet.”
La pomo estas manĝota.”Äpplet ska ätas.”

Passiv form är esti plus ett passivt particip. Den som utför handlingen står efter de: La letero estis skribita de Petro – ”Brevet skrevs av Petter”. Där de kan missförstås är fare de tydligare.

PMEG kallar de enkla ändelserna -as, -is, -os, -us, -u i allmänhet att föredra: Mi manĝis ”jag åt” fungerar oftast lika bra som Mi estis manĝinta. Zamenhof använde aldrig sammansmälda former som manĝintas i stället för estas manĝinta. PMEG tycker att de är logiska men svåra att förstå; bara ett fåtal, som sciintus ”skulle ha vetat”, förekommer någorlunda.

Tvisten om ata/ita

På 1950-talet och i början av 1960-talet tvistade esperantoskribenter om de passiva participen. Den ena gruppen, atistoj, läste vokalerna främst som tidsmarkörer. För ett hus som byggdes för länge sedan skrev de La domo estis konstruata – ”Huset byggdes”.

Den andra gruppen, itistoj, läste dem som aspekt: -it- för en avslutad handling, alltså La domo estis konstruita. Den 25 november 1967 beslutade Akademio de Esperanto med 26 röster av 31 att participen uttrycker aspekt. Akademien tillade att bara denna läsning stämmer med Zamenhofs bruk.

År 1989 bekräftade akademien beslutet. Den kallade aspektläsningen den äldre, mer litterära och grundläggande. Moderna referensgrammatikor, som PMEG, beskriver participen på just detta sätt: pågående, avslutad, ännu inte påbörjad.

För dig som talar svenska

Svenskan har liknande former, så mycket känns igen. Presens particip på ”-ande” (”ett sovande barn”) motsvarar -ant- (dormanta infano). Perfekt particip (”ett skrivet brev”, ”de skrivna breven”) har passiv betydelse och motsvarar -it- (skribita letero). Men esperanto har sex participer, inte två, och skiljer alltså även på pågående och avslutad handling i passiv form, och på handling som ännu inte har börjat.

Svenskan bildar passiv med s-form (”boken läses”) eller med ”bli” eller ”vara” + perfekt particip (”boken blev läst”, ”boken är läst”). Esperanto använder alltid esti + passivt particip och aldrig någon s-form, och valet mellan -at- och -it- motsvarar ungefär skillnaden mellan ”läses” och ”är läst”: La libro estas legata ”Boken läses”, La libro estas legita ”Boken är utläst”.

Exempel i meningar

  • La dormanta bebo ne aŭdis la bruon. – ”Den sovande bebisen hörde inte oljudet.”
  • Ŝi rigardis la falantan neĝon. – ”Hon tittade på snön som föll.”
  • Mi trovis la perditan ŝlosilon sub la lito. – ”Jag hittade den borttappade nyckeln under sängen.”
  • Ni renkontiĝos la venontan semajnon. – ”Vi ses nästa vecka.”
  • Promenante en la parko, mi renkontis malnovan amikon. – ”När jag promenerade i parken träffade jag en gammal vän.”
  • Manĝinte, ni iris promeni. – ”Efter maten gick vi ut på en promenad.”
  • La parolanto dankis la aŭskultantojn. – ”Talaren tackade åhörarna.”
  • La domo estis konstruita antaŭ cent jaroj. – ”Huset byggdes för hundra år sedan.”
  • La ponto estas ankoraŭ konstruata. – ”Bron byggs fortfarande.”

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan -ata och -ita?

-Ata beskriver en pågående handling, -ita en avslutad. La pordo estas fermata betyder ”dörren stängs”; la pordo estas fermita betyder ”dörren är stängd”.

Hur bildar man passiv på esperanto?

Använd esti med ett passivt particip: La libro estas legata – ”Boken läses”. Den som utför handlingen står efter de (eller fare de).

Vad betyder ordet ”esperanto”?

Det är substantivformen av presens aktiva particip av esperi ”hoppas”: esper·ant·o, ”en som hoppas”. Det kommer från Zamenhofs pseudonym Doktoro Esperanto (1887).

Behöver jag sammansatta tempus som estas manĝinta?

Sällan. De enkla formerna -as, -is, -os räcker för det mesta; de sammansatta behövs när handlingens exakta fas spelar roll.

Vad betyder ett particip på -e?

Det beskriver en handling som subjektet utför vid sidan av huvudverbet: Fininte, li foriris – ”Efter att ha blivit färdig gick han”.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.