Interjektioner i esperanto: ho, ve, hura, nu och ljudord

Q: Hur många interjektioner har esperanto?

Nio är officiella: adiaŭ, bis, fi, ha, he, ho, hura, nu, ve. Många fler är inofficiella, och talare kan fritt hitta på ljudord.

Q: Är Saluton en interjektion?

Nej. Det är substantivet saluto ”hälsning” med ackusativändelsen -n, kort för Mi donas al vi saluton. Dankon fungerar på samma sätt.

Q: Hur säger man ”aj” på esperanto?

Använd aj! eller aŭ! för smärta. Oj! uttrycker bitter ånger eller smärta.

Q: Vad heter ”hurra” på esperanto?

Hura! Det är en officiell interjektion som lades till 1921. Att hurra heter hurai: La infanoj huraas.

Q: Kan interjektioner få ändelser?

Vissa kan: veo, adiaŭi, bisi, fia, hurai. Andra, som ho och nu, har inga normala avledda former.

Q: Var ligger betoningen i hura och aha?

Enligt regeln på HU-ra och A-ha. Många talare säger hu-RA och a-HA; PMEG föreslår då att man skriver hu ra och a ha.

Esperanto har nio officiella interjektioner: adiaŭ, bis, fi, ha, he, ho, hura, nu och ve. En interjektion är ett kort ord som ger uttryck åt en känsla eller väcker uppmärksamhet. Den står utanför den vanliga grammatiken: den har ingen ändelse, böjs inte och samspelar inte med satsens övriga ord, men utgör ofta ett helt yttrande ensam (PMEG). Alla andra – aha, hej, oj, hm och djur- och ljudorden – är inofficiella, och PMEG säger att talare fritt får skapa sådana ord.

Hälsningar som Saluton! och Dankon! liknar dem men är inga interjektioner; de är substantiv i ackusativ, vilket förklaras längre ned.

De nio officiella interjektionerna

Sex fanns redan i Fundamento från 1905 (i Universala Vortaro eller Ekzercaro). Tre lades till senare av Språkkommittén och Esperantoakademin: he (1909), hura (1921) och bis (1929).

Ord	Uttrycker	Status	Exempel
adiaŭ	farväl, särskilt vid ett långt avsked	Fundamento 1905	Mi diris adiaŭ al la malnova domo. – ”Jag tog adjö av det gamla huset.”
bis	”extranummer!”: en begäran att få höra det igen	4:e officiella tillägget, 1929	"Bis!" kriis la publiko. – ”’Bis!’ ropade publiken.”
fi	förakt, avsky	Fundamento 1905	Fi, kiel abomene! – ”Fy, så vidrigt!”
ha	förundran, överraskning	Fundamento 1905	Ha, kiel bele! – ”Ah, så vackert!”
he	att väcka uppmärksamhet	1:a officiella tillägget, 1909	He, Petro, atendu min! – ”Hej där, Petter, vänta på mig!”
ho	varje livlig känsla; även före ett tilltal	Fundamento 1905	Ho, Dio! kion vi faras! – ”Å Gud, vad du gör!”
hura	glädje, bifall, entusiasm	3:e officiella tillägget, 1921	Hura! Ni gajnis! – ”Hurra! Vi vann!”
nu	”nåväl, kom igen”: något värt att lägga märke till följer	Fundamento 1905	Nu, iru pli rapide! – ”Kom igen, gå fortare!”
ve	sorg eller ånger; också hot	Fundamento 1905	Ve, mi perdis la ŝlosilon! – ”Ack, jag har tappat nyckeln!”

Exemplen med fi, ha, ho och nu kommer från Zamenhofs Ekzercaro (§ 26). Status och årtal följer Akademins Akademia Vortaro.

Flera av dem har en svensk släkting. Adiaŭ är samma ord som svenskans ”adjö” (båda från franskans adieu), hura motsvarar ”hurra”, fi ”fy” och ve finns i svenskan i uttryck som ”ve och fasa”. Men se upp: nu betyder inte ”nu”. Svenskans ”nu” är på esperanto nun, medan nu är ett utrop som ”nåväl”, ”kom igen”.

Nu: ordet för allt

Nu meddelar att något värt att lägga märke till följer. PMEG listar många användningar, bland dem:

otålighet: Nu, iru pli rapide! – ”Kom igen, gå fortare!”
samtycke: Nu, bone, mi venos. – ”Nåväl, jag kommer.”
tvekan: Nu... mi ne scias. – ”Tja... jag vet inte.”
resignation: Nu, tia estas la vivo. – ”Så är livet.”
tröst: Nu, nu, ĉio estos bone. – ”Nå, nå, allt ordnar sig.”

ReVo tillägger att nu också har en betydelse som konjunktion; ett följande ”!” eller ”...” markerar interjektionen.

Ho, ha, he och ve

Ho är den mest allmänna. Den är vanlig före ett tilltal (ho, Dio!) och i kombinationer som ho ve och he ho. Ha ligger närmare förundran; fördubblat, ha ha, härmar det skratt. He väcker någons uppmärksamhet. Ve uttrycker sorg och kan vara en varning: Ve al vi, se vi tion faros! – ”Ve dig om du gör det!”

Adiaŭ och bis i praktiken

PMEG anmärker att adiaŭ används lite i praktiken. Man säger oftast ĝis (la) revido! eller ĝis!, som utgår från ett nytt möte; se hälsningar. Bis är begränsat till konstnärliga och musikaliska sammanhang och är också ovanligt; talare säger oftare pli, plian eller denove.

Inofficiella interjektioner

PMEG listar över fyrtio exempel och tillägger att former och betydelser varierar med talare och situation, så glosorna ska inte tas för bokstavligt. Inofficiell betyder inte fel: dessa ord är normala i tal och skrift.

Ord	Uttrycker	Exempel
lo	ett anrop, används bara i telefonanropet ha lo	Ha lo, ĉu vi aŭdas min? – ”Hallå, hör du mig?”
hola	ett anrop	Hola! Ĉu iu estas hejme? – ”Hallå! Är någon hemma?”
hoj	ett anrop på avstånd	Hoj! Ni estas ĉi tie! – ”Hoj! Vi är här!”
hej	uppmuntran, uppmaning till glädje	Hej, ni dancu! – ”Hej, nu dansar vi!”
hop	uppmaning att hoppa	Hop! Super la barilon! – ”Hopp! Över staketet!”
stop	”halt!”	Stop! Ne iru plu! – ”Stopp! Gå inte längre!”
aha	att märka något väntat eller anat	Aha, tial vi ne venis! – ”Aha, därför kom du inte!”
ehe	plötslig förståelse	Ehe, nun mi komprenas! – ”Aha, nu förstår jag!”
oho	förvåning	Oho, kiom da homoj! – ”Oj, så många människor!”
aĥ	stark förvåning eller ånger	Aĥ, kia domaĝo! – ”Ack, så synd!”
aj, aŭ	smärta	Aj, mia piedo! – ”Aj, min fot!”
oj	bitter ånger eller smärta	Oj, mi perdis ĉion! – ”Oj, jag har förlorat allt!”
ba, baf	likgiltigt avfärdande	Ba, tio ne gravas. – ”Bah, det spelar ingen roll.”
be	förvirring (också fårets bräkande)	Be... mi ne komprenas. – ”Eh... jag förstår inte.”
hm	en paus för att tänka, tvivel, oenighet, en låtsashosta	Hm, mi devas pripensi. – ”Hm, jag måste fundera.”
uf	lättnad efter en ansträngning (fu: detsamma, eller ett kvävt skratt)	Uf, finfine finite! – ”Puh, äntligen färdigt!”
hu	plötslig rädsla	Hu! Kio estis tio? – ”Hu! Vad var det?”
hu ha	stor upphetsning	–
o kej	samtycke, ”okej”	O kej, ni iru. – ”Okej, vi går.”
amen, haleluja, hosana	religiösa utrop inom judendomen och kristendomen	–

Aŭ ”aj” stavas som konjunktionen aŭ ”eller”; sammanhanget visar vilken som avses. Hej är inte en hälsning i PMEGs lista: för ”hej” använd Saluton!. Här är esperanto och svenska falska vänner: svenskans ”hej” är en hälsning, men hej är ett uppmuntrande utrop. Aj betyder däremot detsamma som i svenskan.

Ljudord och djurläten

Ljudord (onomatopoetika) är språkets lösaste del. PMEG säger att grammatikreglerna inte gäller för dem, och de får bryta mot de vanliga ljudreglerna: sss har tre likadana konsonanter och ingen vokal.

Ord	Härmar eller används för
ŭa	ett barns gråt; en hunds skall
hot, hoto	att driva på en häst eller driva bort en ko
huŝ, tju	att skrämma bort djur
gik gak	en anka
hu hu	en uggla
kluk kluk	en höna; också, liksom glu glu, vatten som hälls ur en flaska
kŭaks, brekekekeks	en padda
kva, kvak	en groda
kvivit	en kvittrande fågel
glu glu glu	en kalkon
puf, pum	dunsen av ett fall
sss	ett väsande
tik tak	en mekanisk klocka

Puf! La libro falis de la breto. – ”Bom! Boken föll från hyllan.”
La anaso diras “gik gak”, kaj la rano diras “kva”. – ”Anden säger ’gik gak’ och grodan säger ’kva’.”

Vilken stam som helst kan förlora sin ändelse och bli ett utrop eller ett ljud. PMEG ger halt! (av halti), ek! ”sätt igång!”, eks! ”bort med det!” och help!. Verb ger ljud genom att ändelsen tas bort, ibland med förändringar: kraki → krak!, plaŭdi → plaŭ!, boji → boj!, tinti → tin tin!, pafi → pif, paf!. PMEG råder till återhållsamhet och att bara göra så med stammar som har en enda vokal, eftersom ett bart rapid! lämnar betoningen oklar.

Ord bildade av interjektioner

En officiell interjektion har ingen ändelse, men vissa har avledda ord med vanliga ändelser (se ordbildning). Dessa former är bekräftade i PMEG eller ReVo:

Interjektion	Avledda ord	Betydelse
adiaŭ	adiaŭi, adiaŭo, adiaŭa	att säga adjö; ett farväl; avskeds- (adjektiv)
bis	bisi	att ropa ”bis!”, att be om en repris
fi	fia	föraktlig; fi- är också ett prefix: fihomo ”en usel människa”
hura	hurao, hurai	ett hurrarop; att hurra (ReVo)
ve	veo, vei (också veadi), vea, hejmveo	ett jämmerrop; att klaga; sorgsen; hemlängtan
stop	stopi	att få att stanna
hop	hopi	att hoppa på ett ben

Ni adiaŭis niajn amikojn en la stacidomo. – ”Vi tog adjö av våra vänner på stationen.”
La infanoj huraas. – ”Barnen hurrar.”

PMEG och ReVo anger inga avledda ord till he, ho eller nu, så hitta inte på några.

Saluton och Dankon är inga interjektioner

Saluton! ”Hej!” och Dankon! ”Tack!” liknar utrop men är substantiv med ackusativändelse. PMEG behandlar dem som förkortade meningar: Saluton! = (Mi donas al vi) saluton ”(Jag ger dig) en hälsning”, och Dankon! = (Mi donas al vi) dankon. Detsamma gäller Bonan matenon! – ”(Jag önskar dig) en god morgon”. -n markerar objektet till ett verb som inte längre sägs. Se artighetsfraser för svar.

Andra uttryck som bara ser ut som interjektioner:

Jes, ne, jen är adverbliknande partiklar (adverb).
Pardonu!, Bonvolu!, Helpu! är imperativ på -u.
Kia bela tago! är bildat med ett tabellord; PMEG räknar Kia ĝoja festo! till de förkortade meningarna, inte till interjektionerna.

Uttal och stavning

Normalt ligger betoningen på näst sista vokalen (se alfabetet): HU-ra, A-ha, HO-la. PMEG anmärker att interjektioner ofta får en annan betoning än stavningen antyder. Den rekommenderar då att dela eller stava om ordet så att skriften motsvarar ljudet.

Ord	Betoning enligt regeln	Vanligt uttal	Stavning för det
hura	HU-ra	hu-RA	hu ra
hola	HO-la	ho-LA	ho la
aha, ehe, oho	A-ha, E-he, O-ho	a-HA, e-HE, o-HO	a ha, e he, o ho
o kej	O-kej	o-KEJ	o kej, inte okej
miaŭ	MI-aŭ	mi-AŬ	mjaŭ

Svenskans ”hurra” och ”hallå” har samma betoning som det vanliga uttalet hu-RA och ho-LA, så det känns naturligt för svensktalande. Telefonanropet är ha lo, alltid uttalat ”ha-LO”. Skrivet halo skulle det läsas som det vanliga substantivet halo, betonat HA-lo. Bokstaven ŭ står normalt efter a eller e, men 2023 godtog Akademin den i andra lägen i utrop och ljudord, som i ŭa och kŭaks.

Bruk och kultur

Många av ReVos citat för ve, ho, nu och hura kommer från Zamenhofs översättningar av Andersen, Schiller och Gamla testamentet. Hans Preĝo sub la Verda Standardo använder ho i åkallan av ett ”mäktigt, kroppslöst Mysterium”.
PMEG beskriver ha lo som ett anrop som används särskilt i telefon. ReVo, som citerar en bruksanvisning, föredrar saluton där.

Exempel i meningar

Ho, kia bela vespero! – ”Å, vilken vacker kväll!”
Ha, jen vi estas! – ”Ah, där är du!”
He, atendu min! – ”Hej, vänta på mig!”
Nu, kion ni faru nun? – ”Nåväl, vad ska vi göra nu?”
Ve, la lasta buso jam foriris! – ”Ack, den sista bussen har redan gått!”
Fi, kia malpura ĉambro! – ”Fy, vilket smutsigt rum!”
Hura, morgaŭ komenciĝas la ferioj! – ”Hurra, i morgon börjar lovet!”
Post la koncerto ĉiuj kriis: Bis! Bis! – ”Efter konserten ropade alla: Bis! Bis!”
Adiaŭ, kara amiko! – ”Adjö, kära vän!”
Aj, mi tranĉis mian fingron! – ”Aj, jag skar mig i fingret!”

Vanliga frågor

Hur många interjektioner har esperanto?

Nio är officiella: adiaŭ, bis, fi, ha, he, ho, hura, nu, ve. Många fler är inofficiella, och talare kan fritt hitta på ljudord.

Är Saluton en interjektion?

Nej. Det är substantivet saluto ”hälsning” med ackusativändelsen -n, kort för Mi donas al vi saluton. Dankon fungerar på samma sätt.

Hur säger man ”aj” på esperanto?

Använd aj! eller aŭ! för smärta. Oj! uttrycker bitter ånger eller smärta.

Vad heter ”hurra” på esperanto?

Hura! Det är en officiell interjektion som lades till 1921. Att hurra heter hurai: La infanoj huraas.

Kan interjektioner få ändelser?

Vissa kan: veo, adiaŭi, bisi, fia, hurai. Andra, som ho och nu, har inga normala avledda former.

Var ligger betoningen i hura och aha?

Enligt regeln på HU-ra och A-ha. Många talare säger hu-RA och a-HA; PMEG föreslår då att man skriver hu ra och a ha.

#De nio officiella interjektionerna

#Nu: ordet för allt

#Ho, ha, he och ve

#Adiaŭ och bis i praktiken

#Inofficiella interjektioner

#Ljudord och djurläten

#Ord bildade av interjektioner

#Saluton och Dankon är inga interjektioner

#Uttal och stavning

#Bruk och kultur

#Exempel i meningar

#Vanliga frågor

#Hur många interjektioner har esperanto?

#Är Saluton en interjektion?

#Hur säger man ”aj” på esperanto?

#Vad heter ”hurra” på esperanto?

#Kan interjektioner få ändelser?

#Var ligger betoningen i hura och aha?

#Källor