Fraser
Väder och årstider på esperanto – ord och fraser
Vädret behöver inget ”det” på esperanto – säg Pluvas, Neĝas eller Estas varme, och lär dig årstiderna och väderorden runt omkring.
På esperanto har vädersverb inget subjekt: Pluvas är ”Det regnar”, Neĝas ”Det snöar” och Tondras ”Det åskar”. För förhållanden och temperatur följs estas av ett adverb: Estas varme ”Det är varmt”, Estas malvarme ”Det är kallt”. De fyra årstiderna är printempo, somero, aŭtuno, vintro. Uttalsguiderna på den här sidan visar den betonade stavelsen med versaler; den är alltid den näst sista (se alfabetet).
De fyra årstiderna
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| vår | printempo | prin-TEM-po |
| sommar | somero | so-ME-ro |
| höst | aŭtuno | aŭ-TU-no |
| vinter | vintro | VIN-tro |
| årstid, säsong | sezono | se-ZO-no |
| regntid | pluvsezono | pluv-se-ZO-no |
| torrperiod | seka sezono | SE-ka se-ZO-no |
| väder | vetero | ve-TE-ro |
Årstidsnamn är vanliga substantiv, skrivna med liten bokstav (på esperanto skrivs månaderna traditionellt med stor bokstav, till skillnad från på svenska). ReVo behandlar printempo som en enda rot, trots att det slutar på tempo ”tid”. Den daterar årstiderna efter den gregorianska kalendern: våren på norra halvklotet varar från ungefär 21 mars till 21 juni, våren på södra halvklotet från ungefär 23 september till 21 december.
Hur säger man ”på sommaren”?
| Mönster | Esperanto | Svenska |
|---|---|---|
| substantiv + -e | Somere mi naĝas en la maro. | På sommaren badar jag i havet. |
| en la + substantiv | En la somero ni veturis al la maro. | Under sommaren åkte vi till havet. |
| dum la + substantiv | Dum la vintro la tagoj estas mallongaj. | Under vintern är dagarna korta. |
| ĉi- + substantiv + -e | Ni havis malmulte da neĝo ĉi-vintre. | Vi hade lite snö i vinter. |
| adjektiv + substantiv + -n | Venontan someron mi vojaĝos. | Nästa sommar ska jag resa. |
| tuta + substantiv + -n | Neĝis la tutan vintron. | Det snöade hela vintern. |
Ändelsen -e gör ett substantiv till ett tidsadverb: somere, vintre, matene (se adverb). Både somere och en la somero är korrekta. Till och med övningarna i Fundamento, som ReVo citerar, använder en somero och en vintro utan artikel.
Ett tidssubstantiv med ackusativ -n och utan preposition anger en tidpunkt eller en tidsperiod (PMEG): la sekvan dimanĉon ”följande söndag”, alltså pasintan vintron ”förra vintern”, la tutan vintron ”hela vintern”. Ordet ĉi betyder ”denna, nära talaren”, och PMEG visar det i sammansättningar som ĉi-nokte ”i natt” och ĉi-jara ”årets”; ĉi-vintre och ĉi-somere följer samma mönster.
Väderord
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| himmel | ĉielo | ĉi-E-lo |
| sol | suno | SU-no |
| solsken | sunbrilo | sun-BRI-lo |
| moln | nubo | NU-bo |
| dimma | nebulo | ne-BU-lo |
| regn | pluvo | PLU-vo |
| snö | neĝo | NE-ĝo |
| hagel | hajlo | HAJ-lo |
| is | glacio | gla-CI-o |
| frost, isande köld | frosto | FROS-to |
| regnbåge | ĉielarko | ĉi-e-LAR-ko |
| vind | vento | VEN-to |
| bris | venteto | ven-TE-to |
| storm, mycket stark vind | ventego | ven-TE-go |
| oväder, storm | ŝtormo | ŜTOR-mo |
| orkan | uragano | u-ra-GA-no |
| blixt | fulmo | FUL-mo |
| åska | tondro | TON-dro |
| åskväder | fulmotondro | ful-mo-TON-dro |
De motsvarande adjektiven slutar på -a: suna tago ”en solig dag”, nuba ”molnig”, sennuba ”molnfri”, pluva ”regnig”, neĝa ”snörik”, venta ”blåsig”, glacia ”isig”, seka ”torr”, malseka ”våt”, kota ”lerig, geggig”. Med vetero använder du ett vanligt adjektiv: bela vetero ”fint väder”.
Vädersverb: inget subjekt, inget ”det”
Svenskan kräver ett formellt ”det” (”det regnar”); esperanto gör det inte. PMEG säger tydligt att man inte ska använda ĝi med sådana verb: Hodiaŭ pluvas, inte Ĝi pluvas hodiaŭ. Den tillägger att det överflödiga ĝi i Zamenhofs Ĝi estis varmega posttagmezo har försvunnit och i dag räknas som ett fel. Se pronomen.
| Esperanto | Svenska | Infinitiv | Uttal |
|---|---|---|---|
| Pluvas. | Det regnar. | pluvi | PLU-vas |
| Neĝas. | Det snöar. | neĝi | NE-ĝas |
| Tondras. | Det åskar. | tondri | TON-dras |
| Fulmas. | Det blixtrar. | fulmi | FUL-mas |
| Hajlas. | Det haglar. | hajli | HAJ-las |
| Ventas. | Det blåser. | venti | VEN-tas |
| Frostas. | Det är isande kallt. | frosti | FROS-tas |
| Ŝtormas. | Det stormar. | ŝtormi | ŜTOR-mas |
| Sunas. | Solen skiner. | suni | SU-nas |
| Tagiĝas. | Det ljusnar, det blir dag. | tagiĝi | ta-GI-ĝas |
De vanliga ändelserna ger tempus (se verb): Hieraŭ pluvis ”Det regnade i går”, Morgaŭ pluvos ”Det kommer att regna i morgon”. Adverb ger tyngd: Pluvas forte ”Det regnar kraftigt”, Neĝas multe ”Det snöar mycket”.
Om något annat än regn faller som regn blir det subjekt och får därför inget -n: Pluvis ŝtonoj sur la tegmenton ”Det regnade stenar på taket”. PMEG avråder från ŝtonojn här.
”Det är varmt”: Estas varme
När estas saknar verkligt subjekt är ordet som beskriver situationen ett adverb på -e, inte ett adjektiv (PMEG): Estas varme, inte Estas varma. PMEG:s egna exempel innehåller Estas mallume ”Det är mörkt”.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Estas varme. | Det är varmt. |
| Estas malvarme. | Det är kallt. |
| Estas sune. | Det är soligt. |
| Estas nube, sed ne pluvas. | Det är molnigt, men det regnar inte. |
| Estas nebule. | Det är dimmigt. |
| Estas malseke. | Det är fuktigt, blött. |
| Estas tro malvarme por naĝi. | Det är för kallt för att bada. |
Med ett subjekt kommer adjektivet tillbaka och böjs efter det: La vetero estas varma ”Vädret är varmt” (subjekt vetero), Estas bela vetero ”Det är fint väder” (adjektivet hör till vetero).
För att säga hur du själv känner det använder du verben varmi och malvarmi, som ReVo definierar som att vara eller känna sig varm respektive kall: Mi malvarmas ”Jag fryser”, Al mi varmas ”Jag har varmt”, Ĉu tro varmas? ”Är det för varmt?”. Mi frostas betyder ”Jag är genomfrusen”; ReVo definierar frosti som att känna isande köld.
Temperatur
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Kiom da gradoj estas ekstere? | Hur många grader är det ute? |
| Estas dudek gradoj. | Det är tjugo grader. |
| Estas dudek du gradoj celsiaj. | Det är 22 grader Celsius. |
| Estas dek gradoj super nulo. | Det är tio plusgrader. |
| Estis dek gradoj sub nulo ĉi-matene. | Det var tio minusgrader i morse. |
| La temperaturo nun estas minus dek gradoj. | Temperaturen är nu minus tio grader. |
| Morgaŭ estos pli varme. | I morgon blir det varmare. |
Säg talet först och sedan gradoj (”en grad” är unu grado); se räkneord. PMEG anger båda sätten att läsa ett temperaturtecken: +10° är plus dek gradoj eller dek gradoj super nulo, och −10° är minus dek gradoj eller dek gradoj sub nulo.
Suffixen -eg- ”starkare” och -et- ”svagare” bildar en skala: malvarmega ”mycket kall”, malvarma ”kall”, malvarmeta ”sval”, varma ”varm”, varmega ”het”. Byt -a mot -e för vädersatsen: Estas varmege ”Det är stekhett”.
ReVo säger att varma traditionellt är en måttlig, behaglig värme, medan varmega betyder obehagligt het, till och med brännande. Den tillägger att ordböckerna PV och PIV har tappat den nyansen, som ryskspråkiga och tyskspråkiga esperantister behåller.
Ordbildning med väderrötter
| Ord | Delar | Svenska |
|---|---|---|
| pluvego | pluv·eg·o | skyfall |
| pluveto | pluv·et·o | duggregn |
| pluvero | pluv·er·o | regndroppe |
| neĝero | neĝ·er·o | snöflinga |
| neĝulo, neĝhomo | neĝ·ul·o, neĝ·hom·o | snögubbe |
| pluvneĝo | pluv·neĝ·o | snöblandat regn (snö som smälter när den faller) |
| senpluveco | sen·pluv·ec·o | torka |
| pluvombrelo, sunombrelo | pluv·ombrel·o, sun·ombrel·o | paraply, parasoll |
| pluvmantelo | pluv·mantel·o | regnkappa |
| fulmotondro | fulm·o·tondr·o | åskväder |
| ĉielarko | ĉiel·ark·o | regnbåge |
| malvarmumo | mal·varm·um·o | en förkylning |
Suffixet -er- betecknar en enskild del av en massa, så neĝero är en flinga av neĝo. Verbformerna följer: pluveti ”duggregna”, pluvegi ”ösregna”. ReVo definierar ombrelo som ett bärbart skydd mot regn eller sol, och pluvombrelo och sunombrelo säger vilket. Se upp med ”kyla”: malvarmo är låg temperatur, medan malvarmumo är sjukdomen. Mer under ordbildning.
Verb med -iĝ- ”bli” kan också stå ensamma: Aŭtune pli kaj pli malvarmiĝas ”På hösten blir det kallare och kallare”, Vesperiĝas ”Kvällen faller på”.
Att prata om vädret
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Kia estas la vetero en via urbo? | Hur är vädret i din stad? |
| Kia bela tago! | Vilken härlig dag! |
| Pluvas, prenu ombrelon. | Det regnar, ta ett paraply. |
| Surmetu mantelon, ĉar estas malvarme. | Ta på dig en kappa, för det är kallt. |
| Ĉu morgaŭ pluvos? | Kommer det att regna i morgon? |
| Laŭ la veterprognozo morgaŭ neĝos. | Enligt väderprognosen kommer det att snöa i morgon. |
| Kiun sezonon vi plej ŝatas? | Vilken årstid tycker du bäst om? |
| Mi plej ŝatas la printempon. | Jag tycker bäst om våren. |
De två sista meningarna använder ackusativ: årstiden är objekt till ŝatas och slutar därför på -n.
Vanliga frågor
Hur säger man ”Det regnar” på esperanto?
Pluvas. Det finns inget ord för ”det”: vädersverb har inget subjekt, och PMEG säger att man inte ska lägga till ĝi. Dåtid: Pluvis; framtid: Pluvos.
Hur säger man ”Det är kallt” eller ”Det är varmt” på esperanto?
Estas malvarme och Estas varme; för mycket varmt, Estas varmege. Ordet efter estas är ett adverb på -e.
Vilka är årstiderna på esperanto?
Printempo (vår), somero (sommar), aŭtuno (höst) och vintro (vinter), alla med liten bokstav.
Hur säger man ”på vintern” på esperanto?
Vintre eller en la vintro. För ”i vinter” säger du ĉi-vintre och för ”förra vintern” pasintan vintron.
Hur anger man temperaturen på esperanto?
Säg talet och gradoj: Estas dek gradoj. För minusgrader använder du minus dek gradoj eller dek gradoj sub nulo.
Källor
- PMEG: Sensubjektaj verboj (pluvi, neĝi, hajli, ŝtormi, frosti, fulmi, tondri)
- PMEG: Tria persono (inget ĝi vid subjektslösa verb)
- PMEG: Uzo de E-vortoj (Estas mallume, Kritiki estas facile)
- PMEG: N por tempopunkto och N por mezuro
- PMEG: Dum
- PMEG: Ĉi (ĉi-nokte, la ĉi-jara somero)
- PMEG: Plus kaj minus (plus dek gradoj, dek gradoj sub nulo)
- ReVo: printempo, somero, aŭtuno, vintro, sezono
- ReVo: pluvo och avledda ord, neĝo, vento, nebulo, fulmo, tondri, hajlo
- ReVo: ŝtormo, uragano, frosto, glacio, nubo, vetero, suno
- ReVo: varma, malvarma och avledda ord, grado, ombrelo
- Meningar från Tatoeba (CC BY 2.0 FR), använda oförändrade: #2127737, #980568, #557222, #583328; förkortade eller bearbetade, och använda för att kontrollera språkbruket: #13090664, #12313539, #2652792, #639494, #870840, #6380476
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.