Fraser
Naturord på esperanto: träd, flod, berg, himmel
Lär dig orden för landskap, växter och himmel, och sedan några orddelar som gör träd till skog och flod till bäck.
På esperanto är ett träd arbo, en flod rivero, ett berg monto, en blomma floro och solen suno. Naturord är vanliga substantiv på -o, och några orddelar mångfaldigar dem: arbo plus -ar- ger arbaro ”skog”, och rivero plus -et- ger rivereto ”bäck”. Uttalsguiderna visar den betonade stavelsen i versaler; den är alltid den näst sista (se alfabetet).
Landskap och vatten
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| natur | naturo | na-TU-ro |
| landskap | pejzaĝo | pej-ZA-ĝo |
| berg | monto | MON-to |
| bergskedja | montaro | mon-TA-ro |
| kulle | monteto, altaĵo | mon-TE-to, al-TA-ĵo |
| vulkan | vulkano | vul-KA-no |
| dal | valo | VA-lo |
| slätt | ebenaĵo | e-be-NA-ĵo |
| fält, åker | kampo | KAM-po |
| äng | herbejo | her-BE-jo |
| skog | arbaro | ar-BA-ro |
| djungel | ĝangalo | ĝan-GA-lo |
| öken | dezerto | de-ZER-to |
| kärr, träsk | marĉo | MAR-ĉo |
| stig | pado | PA-do |
| flod | rivero | ri-VE-ro |
| bäck | rivereto | ri-ve-RE-to |
| källa | fonto | FON-to |
| vattenfall | akvofalo | ak-vo-FA-lo |
| sjö | lago | LA-go |
| hav | maro | MA-ro |
| ocean | oceano | o-ce-A-no |
| kust, havsstrand | marbordo | mar-BOR-do |
| badstrand | plaĝo | PLA-ĝo |
| sand | sablo | SA-blo |
| ö | insulo | in-SU-lo |
| arkipelag, skärgård | insularo | in-su-LA-ro |
| glaciär | glaĉero | gla-ĈE-ro |
| klippa | roko | RO-ko |
ReVo definierar monteto som ett lågt, litet berg, vanligen med platt eller rund topp, och altaĵo som en plats som ligger väl över den normala marknivån. En kampo är först och främst jämn mark som odlas eller kan odlas, och en herbejo är en plats där vilt eller odlat gräs växer. En marĉo är gyttjig mark under grunt, stillastående vatten, och en pado är en obelagd stig som trampats upp av fotgängare, ryttare eller cyklister.
Växter och träd
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| träd | arbo | AR-bo |
| buske | arbusto | ar-BUS-to |
| blomma | floro | FLO-ro |
| gräs | herbo | HER-bo |
| blad | folio | fo-LI-o |
| gren | branĉo | BRAN-ĉo |
| stam | trunko | TRUN-ko |
| rot | radiko | ra-DI-ko |
| knopp | burĝono | bur-ĜO-no |
| frö | semo | SE-mo |
| frukt | frukto | FRUK-to |
| växt | vegetaĵo, kreskaĵo | ve-ge-TA-ĵo, kres-KA-ĵo |
| mossa | musko | MUS-ko |
| svamp | fungo | FUN-go |
| ros | rozo | RO-zo |
| ek | kverko | KVER-ko |
| tall | pino | PI-no |
| björk | betulo | be-TU-lo |
| pil, sälg | saliko | sa-LI-ko |
| äppelträd | pomarbo, pomujo | po-MAR-bo, po-MU-jo |
ReVo definierar arbo som en vedartad flerårig växt med hög stam som grenar sig i toppen, och arbusto som en som grenar sig från basen. Ett träd kan uppkallas efter sin frukt: ReVo säger att trädet där äpplen växer är en pomujo eller pomarbo. Kreskaĵo ”något som växer” är en synonym till vegetaĵo. Djuren har en egen sida: se djur.
Himmel, sol och elementen
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| himmel | ĉielo | ĉi-E-lo |
| sol | suno | SU-no |
| måne | luno | LU-no |
| stjärna | stelo | STE-lo |
| moln | nubo | NU-bo |
| horisont | horizonto | ho-ri-ZON-to |
| jord, mark | tero | TE-ro |
| vatten | akvo | AK-vo |
| eld | fajro | FAJ-ro |
| luft | aero | a-E-ro |
| gryning | aŭroro | aŭ-RO-ro |
| skymning | krepusko | kre-PUS-ko |
| soluppgång | sunleviĝo | sun-le-VI-ĝo |
| solnedgång | sunsubiro | sun-su-BI-ro |
| solsken | sunbrilo | sun-BRI-lo |
| regnbåge | ĉielarko | ĉi-e-LAR-ko |
Tero täcker tre saker: planeten, fast mark (i motsats till vatten) och jord. För planeten som helhet lägger ReVo till terglobo ”jordklotet”. Aŭroro är morgonrodnaden före soluppgången, krepusko det svaga ljuset efter solnedgången eller före soluppgången. Regn, snö, vind och årstiderna finns på sidan väder och årstider.
Hur bildas naturord?
| Orddel | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| -ar- | en grupp av många likadana saker | arbaro skog, montaro bergskedja, insularo skärgård, stelaro stjärnbild, foliaro lövverk |
| -et- | liten, svag | monteto kulle, rivereto bäck, lageto liten sjö, arbeto litet träd |
| -eg- | stor, stark | riverego stor, stark flod, ŝtonego enorm, orörlig sten, ventego storm |
| -ej- | plats | herbejo äng, glaciejo glaciär (PMEG: ungefär glaĉero), promenejo promenadstråk, sablejo sandig plats |
| -aĵ- | en konkret sak | altaĵo högt land, ebenaĵo slätt, kreskaĵo växt |
| sen- | utan | sennuba molnfri, senakva vattenlös |
| pra- | ur- | praarbaro urskog |
PMEG använder arbo → arbaro som exempel på -ar-, och säger att -ej- också kan beteckna en naturlig plats där något finns i överflöd: herbejo, sablejo, glaciejo. Mer i suffix och prefix.
Motsatser och sammansättningar
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| hög, låg | alta, malalta | AL-ta, mal-AL-ta |
| djup, grund | profunda, malprofunda | pro-FUN-da, mal-pro-FUN-da |
| bred, smal | larĝa, mallarĝa | LAR-ĝa, mal-LAR-ĝa |
| lång, kort | longa, mallonga | LON-ga, mal-LON-ga |
| nära, långt borta | proksima, malproksima | prok-SI-ma, mal-prok-SI-ma |
| torr, våt | seka, malseka | SE-ka, mal-SE-ka |
| att stiga, att sjunka | leviĝi, malleviĝi | le-VI-ĝi, mal-le-VI-ĝi |
Prefixet mal- ger motsatser, och många naturord är sammansättningar med huvudordet sist: akvofalo är ”vatten-fall”, sunleviĝo ”sol-uppgång”, sunsubiro ”sol-nedgång”, ĉielarko ”himmels-båge”, marbordo ”havs-kant”, sunbrilo ”sol-sken” och pluvarbaro ”regn-skog”. Akvofalo har ett bindande -o- och sunleviĝo har inget; se ordbildning för när man använder det.
Verb för naturen
| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| att växa (växter, levande varelser) | kreski | KRES-ki |
| att blomma | flori | FLO-ri |
| att börja blomma | ekflori | ek-FLO-ri |
| att gro | ĝermi | ĜER-mi |
| att flyta, att rinna | flui | FLU-i |
| att lysa, att skina | brili | BRI-li |
| att gå upp (sol, måne) | leviĝi | le-VI-ĝi |
| att gå ned (sol, måne) | subiri | su-BI-ri |
| att blåsa (vind) | blovi | BLO-vi |
| att falla | fali | FA-li |
| att torka ut | sekiĝi | se-KI-ĝi |
| att bli röd | ruĝiĝi | ru-ĜI-ĝi |
Kreski tar inget objekt. För att odla något själv används kultivi ”att odla”: Mi kultivas florojn ”Jag odlar blommor”. ReVo definierar flori som att bära blommor, och subiri om solen och stjärnorna som att gå ned under horisonten.
För en utflykt behövs några verb till: promeni ”att promenera”, piediri ”att gå till fots”, ekskursi ”att göra en utflykt”, grimpi ”att klättra”, tendumi ”att tälta (bo i tält)”, naĝi ”att simma” och ripozi ”att vila”. Se även resefraser.
Natur i meningar
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Ni promenis en la arbaro. | Vi promenerade i skogen. |
| Ni iris en la arbaron. | Vi gick in i skogen. |
| La rivero fluas al la maro. | Floden rinner till havet. |
| Ni tendumis apud la lago. | Vi tältade vid sjön. |
| Kiom alta estas tiu monto? | Hur högt är det berget? |
| La lago estas profunda, sed la rivero estas malprofunda. | Sjön är djup, men floden är grund. |
| Printempe la arboj ekfloras kaj la herbo kreskas. | På våren börjar träden blomma och gräset växer. |
| Vespere la suno subiras kaj la ĉielo ruĝiĝas. | På kvällen går solen ned och himlen blir röd. |
| Nokte la luno brilas, kaj ni vidas multajn stelojn. | På natten lyser månen och vi ser många stjärnor. |
| Mi ŝatas promeni en la naturo. | Jag gillar att promenera i naturen. |
Jämför de två första meningarna. En la arbaro anger var promenaden sker, medan en la arbaron, med ackusativändelsen -n, visar rörelse in i skogen (PMEG). Ordet al visar redan riktning, så al la maro tar inget -n. Svenskan skiljer ”i skogen” och ”in i skogen” med ordet, esperanto med -n.
Vanliga frågor
Hur säger man ”träd” på esperanto?
Arbo, plural arboj. Många träd tillsammans är en arbaro ”skog”, och ett litet träd är en arbeto. Ett äppelträd är en pomarbo eller pomujo.
Hur säger man ”natur” på esperanto?
Naturo. Adjektivet är natura ”naturlig”, och sovaĝa betyder vild, nära naturen.
Hur säger man ”skog” på esperanto?
Arbaro, av arbo ”träd” plus -ar- ”en grupp av många”. En urskog är en praarbaro, och en tät tropisk skog en ĝangalo eller pluvarbaro.
Hur säger man ”jord” på esperanto?
Tero betyder planeten, fast mark och jord. Planeten som klot heter också terglobo.
Hur säger man ”soluppgång” och ”solnedgång” på esperanto?
Sunleviĝo och sunsubiro. Som verb säger man La suno leviĝas ”Solen går upp” och La suno subiras ”Solen går ned”.
Källor
- PMEG: AR (arbo → arbaro), ET, EG, EJ (herbejo, sablejo, glaciejo, promenejo)
- PMEG: N por direkto
- ReVo: monto, montaro, monteto, valo, rivero, rivereto, riverego, lago, lageto, maro, insulo, insularo
- ReVo: arbo, arbaro, arbeto, praarbaro, arbusto, pomujo, kampo, herbo, herbejo, dezerto, plaĝo
- ReVo: marĉo, ĝangalo, pado, fonto, sablo, glaĉero, glaciejo
- ReVo: folio, branĉo, radiko, kverko, pino, rozo, betulo, saliko
- ReVo: suno, sunsubiro, luno, stelo, stelaro, ĉielo, nubo, tero, terglobo, aŭroro, krepusko, sunleviĝo, leviĝi, malleviĝi, akvofalo
- ReVo: kreski, kreskaĵo, flori, flui, brili, sunbrilo, subiri, kultivi
- Wiktionary (engelska), CC BY-SA 4.0, använd för att kontrollera betydelserna av tero, herbejo, marĉo med flera
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.