Esperantopedia

Fraser

Länder och språk på esperanto: -ujo eller -io?

Två system namnger länderna, en ändelse namnger folket och ett adjektiv namnger språket.

Uppdaterad: 5 min läsning

Esperanto namnger ett land med ett substantiv på -o och stor bokstav: Kanado – ”Kanada”, Brazilo – ”Brasilien”, Pollando – ”Polen”. Folket heter kanadano, brazilano eller polo, och språket är ett adjektiv: la pola – ”polska”. De flesta länder är uppkallade efter landet, men några efter folket, så Frankrike är Francujo eller Francio, av franco – ”fransman”. Uttalsguiderna skriver den betonade stavelsen med versaler; betoningen ligger alltid på den näst sista stavelsen.

Två system för landsnamn

PMEG, referensgrammatiken, och Esperantoakademin delar in landsnamn i två slag. Landbaserade namn är rena rötter: Kanado namnger landet, och suffixet -an- – ”invånare” bildar personen, kanadano. Folkbaserade namn utgår från ordet för folket, franco, och lägger till -uj-, -i- eller -land- för ”land för”.

TypLandPersonAdjektiv, språk
landbaseratKanadokanadanokanada
folkbaserat, -ujoFrancujofrancofranca
folkbaserat, -ioFranciofrancofranca
folkbaserat, -landoPollandopolopola

Landbaserade namn är i majoritet: ungefär 60 av de 203 namnen på Akademins lista från 2009 är folkbaserade (vår räkning), mest i Europa.

Ett namn på -ujo är alltid folkbaserat. Ett namn på -io eller -lando kan vara endera: Aŭstralio och Nederlando är landbaserade (det finns inga aŭstraloj eller nederoj), medan Francio och Pollando är folkbaserade. När du är osäker, lägg till -an- på landsnamnet (pollandano); PMEG säger att det aldrig är fel.

Länder uppkallade efter landet

Dessa namn tar -an- för personen och -a för adjektivet: Brazilo → brazilano, brazila.

SvenskaEsperantoUttalPerson, adjektiv
KanadaKanadoka-NA-dokanadano, kanada
USAUsonou-SO-nousonano, usona
MexikoMeksikomek-SI-komeksikano, meksika
BrasilienBrazilobra-ZI-lobrazilano, brazila
ArgentinaArgentinoar-gen-TI-noargentinano, argentina
ChileĈilioĉi-LI-oĉiliano, ĉilia
AustralienAŭstralioaŭs-tra-LI-oaŭstraliano, aŭstralia
Nya ZeelandNov-Zelandonov-ze-LAN-donov-zelandano, nov-zelanda
SydafrikaSud-Afrikosud-a-FRI-kosud-afrikano, sud-afrika
IndienBaratoba-RA-tobaratano, barata
IranIranoi-RA-noiranano, irana
IsraelIsraelois-ra-E-loisraelano, israela
FilippinernaFilipinojfi-li-PI-nojfilipinano, filipina
NederländernaNederlandone-der-LAN-donederlandano, nederlanda
IrlandIrlandoir-LAN-doirlandano, irlanda

Usono är ett helt ord, inte en förkortning: amerikaner föreslog det omkring 1900 som Usonia (ReVo), och det blev officiellt 2007. Barato blev officiellt 2023; det äldre Hindujo betyder mest hela den indiska subkontinenten. Filipinoj är plural: en Filipinoj.

Länder uppkallade efter folket

Här kommer ordet för folket först och har inget suffix: franco, germano, polo. Landet lägger till -uj-, -i- eller -land-, och adjektivet är folkordet plus -a.

SvenskaEsperantoUttalPerson, adjektiv
FrankrikeFrancujo, Franciofran-CU-jo, fran-CI-ofranco, franca
TysklandGermanujo, Germanioger-ma-NU-jo, ger-ma-NI-ogermano, germana
SpanienHispanujo, Hispaniohis-pa-NU-jo, his-pa-NI-ohispano, hispana
ItalienItalujo, Italioi-ta-LU-jo, i-ta-LI-oitalo, itala
PortugalPortugalujo, Portugaliopor-tu-ga-LU-jo, por-tu-ga-LI-oportugalo, portugala
PolenPollando (även Polujo, Polio)pol-LAN-dopolo, pola
RysslandRusujo, Rusio (även Ruslando)ru-SU-jo, ru-SI-oruso, rusa
UkrainaUkrainujo, Ukrainiou-kra-i-NU-jo, u-kra-i-NI-oukraino, ukraina
TjeckienĈeĥujo, Ĉeĥioĉe-ĤU-jo, ĉe-ĤI-oĉeĥo, ĉeĥa
GreklandGrekujo, Grekiogre-KU-jo, gre-KI-ogreko, greka
TurkietTurkujo, Turkiotur-KU-jo, tur-KI-oturko, turka
SverigeSvedujo, Svediosve-DU-jo, sve-DI-osvedo, sveda
NorgeNorvegujo, Norvegionor-ve-GU-jo, nor-ve-GI-onorvego, norvega
FinlandFinnlandofinn-LAN-dofinno, finna
SchweizSvislando (även Svisujo, Svisio)svis-LAN-dosviso, svisa
ÖsterrikeAŭstrujo, Aŭstrioaŭs-TRU-jo, aŭs-TRI-oaŭstro, aŭstra
StorbritannienBritujo, Britiobri-TU-jo, bri-TI-obrito, brita
EnglandAnglujo, Anglioan-GLU-jo, an-GLI-oanglo, angla
KinaĈinujo, Ĉinioĉi-NU-jo, ĉi-NI-oĉino, ĉina
JapanJapanujo, Japanioja-pa-NU-jo, ja-pa-NI-ojapano, japana
KoreaKoreujo, Koreioko-re-U-jo, ko-re-I-okoreo, korea
VietnamVjetnamujo, Vjetnamiovjet-na-MU-jo, vjet-na-MI-ovjetnamo, vjetnama
ThailandTajlandotaj-LAN-dotajo, taja

Britujo är hela staten, Anglujo dess södra del, England.

För svenskspråkiga: Sverige, svenskar och svenska

Sverige heter på esperanto Svedujo eller Svedio; ReVo definierar Svedujo som en stat i norra Europa mellan Norge och Finland med huvudstaden Stokholmo och anger Svedio som synonym. En svensk är svedo, och adjektivet och språket är sveda: la sveda eller la sveda lingvo – ”svenska”. Städerna är Stokholmo – ”Stockholm” och Gotenburgo – ”Göteborg” (ReVo: universitets- och hamnstad i Svedujo).

Mi estas svedo. – ”Jag är svensk.” En svenska (kvinna) är svedino. Mi loĝas en Svedujo. – ”Jag bor i Sverige.” Mi parolas la svedan. – ”Jag talar svenska.”

-ujo, -io eller -lando: vilket ska man välja?

Alla tre fungerar, och PMEG säger att alla esperantotalare förstår -ujo och -io. -Uj- är äldst: Fundamentos ordbok anger Turk'uj' – ”Turkiet”, och samma suffix ger Esperantujo, esperantotalarnas värld. -I- är inofficiellt men mycket vanligt. Akademin har beslutat om det fyra gånger:

ÅrBeslut om -io
1922Språkkommittén avrådde från -io i landsnamn.
19748:e Officiella Tillägget: avrådan upphävd, men -io varken rekommenderat eller gjort officiellt (33 ja, 5 nej, 3 nedlagda röster).
2009Den rekommenderade listan visar -ujo-former först, sedan -io, med anmärkningen att -io är inofficiellt.
202310:e Officiella Tillägget: namnen på alla 193 FN-medlemsstater är nu officiella, med -ujo-former; -io ”förblir inofficiellt”.

-Land- förekommer i sex folkbaserade namn på 2009 års lista: Finnlando, Pollando, Skotlando, Svazilando, Svislando och Tajlando. Akademin säger att även Polujo och Svisujo går bra.

Blanda inte de två systemen för ett och samma land. PMEG varnar för koreanoj en Koreujo: säg koreoj med Koreujo eller Koreio.

Personer: en polack, en kanadensare, fransmännen

För ett landbaserat namn lägger du till -an-: Kanado → kanadano. För ett folkbaserat namn använder du det rena folkordet: la francoj, la poloj. Du kan också lägga -an- på landsnamnet (francujano, franciano, pollandano), men aldrig på folkordet: francanoj skulle betyda ”medlemmar av en fransman”. Kvinnor får -in-: polino, kanadanino.

Mi estas polo. – ”Jag är polack.” Ŝi estas kanadanino. – ”Hon är kanadensare.” Strängt taget är rusujano vem som helst som bor i Rusujo och ruso en medlem av det ryska folket, men skillnaden bortses ofta från.

Språknamn

Ett språknamn är adjektivet, vanligen med la: la pola eller la pola lingvo – ”polska”. Använd -e för ”på det språket”: paroli pole – ”tala polska”. PMEG ger också angligi – ”översätta till engelska”.

SvenskaEsperantoUttal
engelskala anglala AN-gla
franskala francala FRAN-ca
tyskala germanala ger-MA-na
spanskala hispanala his-PA-na
ryskala rusala RU-sa
kinesiskala ĉinala ĈI-na
japanskala japanala ja-PA-na
arabiskala arabala a-RA-ba
hebreiskala hebreala he-BRE-a
persiskala persala PER-sa
hindila hindiala hin-DI-a
swahilila svahilala sva-HI-la
latinLatinola-TI-no
esperantoEsperantoes-pe-RAN-to

Vissa språk har inget motsvarande land. La persa kommer från persoj, det största folket i Iran, som kallades Persujo till 1935. Hindi är la hindia (officiellt sedan 2023), eftersom hinda hör till hela den indiska subkontinenten. Språknamn på -o tar inget la: Mi parolas Esperanton. – ”Jag talar esperanto.” Språknamn skrivs med liten bokstav på svenska, men på esperanto har språknamn på -o stor bokstav.

Varifrån kommer du?

EsperantoSvenska
De kie vi venas?Varifrån kommer du?
El kiu lando vi venas?Vilket land kommer du ifrån?
Mi venas el Pollando.Jag kommer från Polen.
Mi estas polo. / Mi estas polino.Jag är polack (man / kvinna).
Mi loĝas en Kanado, sed mi naskiĝis en Brazilo.Jag bor i Kanada, men jag är född i Brasilien.
Kiun lingvon vi parolas hejme?Vilket språk talar du hemma?
Mi parolas la polan kaj iom la anglan.Jag talar polska och lite engelska.
Mia denaska lingvo estas la pola.Mitt modersmål är polska.

El – ”ut ur” anger ursprungsplatsen (prepositioner). Efter paroli är språket objekt, så dess adjektiv får -n: la polan.

Stor bokstav och artikel

Slags ordStor bokstav?Exempel
landalltidFrancujo, Kanado
person från ett landoftast litenfranco, kanadano
språkoftast litenla franca, la pola
språknamn på -ostorEsperanto, Latino

Stor bokstav på folk och språk är möjligt men mindre vanligt, säger PMEG. Landsnamn tar inget la: Mi loĝas en Francujo. Pluralnamn som (la) Filipinoj kan ta det. Månader skrivs med stor bokstav (Oktobro), dagar inte (lundo): se dagar och månader. För var esperanto talas, se esperanto i världen.

Vanliga frågor

Heter det Francujo eller Francio?

Båda betyder Frankrike. Francujo är den traditionella formen, bildad av Fundamentos delar, och den Akademin använder i sina officiella definitioner; Francio är inofficiellt men mycket vanligt. PMEG säger att båda är fullt användbara, så välj ett och håll dig till det.

Hur säger man ”jag är amerikan” eller ”jag är polack”?

Använd ett substantiv: Mi estas usonano (man), Mi estas usonanino (kvinna); Mi estas polo, Mi estas polino.

Vad heter språken på esperanto?

Adjektivet för folket eller landet, vanligen med la: la angla – ”engelska”, la franca – ”franska”, la ĉina – ”kinesiska”. Bara Esperanto och några få andra på -o saknar la.

Skrivs nationaliteter och språk med stor bokstav på esperanto?

Oftast inte: franco, la pola. Landsnamn och språknamn på -o (Esperanto, Latino) får stor bokstav.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.