Om esperanto
Akademio de Esperanto: Fundamento och officiella ord
Akademin vårdar det oföränderliga Fundamento från 1905, lägger till officiella ord och ger råd om språkbruk – men den kan inte tvinga någon att tala på ett visst sätt.
Esperantoakademin (Akademio de Esperanto) är ett oberoende organ av språkexperter som vårdar Fundamento de Esperanto från 1905 och avgör vilka nya ordstammar som blir officiella. Den växte fram ur Språkkommittén (Lingva Komitato), som tillsattes vid den första världskongressen i esperanto i Boulogne-sur-Mer 1905, och har haft sitt nuvarande namn sedan 1948. I juni 2026 hade akademin 43 ledamöter och 9 korrespondenter. Den ger råd och rekommendationer; den kan inte straffa någon för hur han eller hon talar.
Vad gör Esperantoakademin?
Enligt stadgarna har akademin två syften: att bevara och skydda esperantos grundläggande principer och att följa hur språket utvecklas. I praktiken:
- avgör den frågor om språkbruk, till exempel vad en grammatisk form betyder eller hur ett ord är bildat;
- lägger den till ordstammar i det officiella ordförrådet genom Oficialaj Aldonoj (Officiella tillägg);
- sammanställer den en ordbok med definitioner på esperanto och godkänner facklexikon;
- besvarar den frågor från allmänheten genom sin språkrådgivning (Lingva Konsultejo), som grundades 1999.
Akademin har sitt juridiska säte i Nederländerna och finansieras av ett bidrag från Universala Esperanto-Asocio (UEA) samt gåvor. Om rörelsens övriga organ, se esperantoorganisationer.
Hur är akademin organiserad?
Akademin har omkring 45 ledamöter som sitter nio år i taget, arbetar i fackavdelningar och röstar öppet i språkfrågor. Reglerna fastställs i stadgarna.
| Område | Så fungerar det |
|---|---|
| Ledamöter | 45 ”i princip”; 43 ledamöter och 9 korrespondenter i juni 2026 |
| Mandatperiod | 9 år, omval möjligt; en tredjedel av platserna står på val vart tredje år (2019, 2022, 2025) |
| Kandidater | Föreslås av minst 5 ledamöter som företräder minst 3 nationella språk; väljs genom sluten omröstning med absolut majoritet av de röstande |
| Korrespondenter | Framstående personer som lånar ut sitt namn åt arbetet; ingen rösträtt |
| Avdelningar | Åtta i mars 2025: fackspråk, grammatik, allmän ordbok, språkrådgivning, litteratur, uttal, granskning av läromedel och Interkonsilejo; dessutom kommissioner för historia och kommunikation |
| Beslut | Öppna omröstningar. Språkbruksfrågor: absolut majoritet av de röstande, om två tredjedelar av ledamöterna röstar. En ny språklig enhet eller en ändring av ett tidigare beslut kräver två tredjedelar av alla ledamöter |
Den indiske språkforskaren Probal Dasgupta, ordförande från 2016, avled den 1 juni 2026. På akademins sida om styrelsen, uppdaterad i oktober 2026, anges Jesper Jacobsen som ordförande.
Vad är Fundamento de Esperanto?
Fundamento de Esperanto är den bok som Zamenhof gav ut 1905 för att fastställa språkets kärna. Den har fyra delar: ett förord (Antaŭparolo), grammatiken (Gramatiko) med de 16 reglerna, övningsboken (Ekzercaro) och ordboken Universala Vortaro. Grammatiken och ordboken ger översättningar på fem språk: franska, engelska, tyska, ryska och polska. Det mesta av innehållet kommer från Zamenhofs tidigare verk, framför allt Unua Libro från 1887. Hela texten, med varje esperantoord förklarat, finns i vår avdelning om Fundamento de Esperanto.
Den 9 augusti 1905 utpekade Boulognedeklarationen, antagen vid den första kongressen, Fundamento som den enda grund som binder alla esperantister. Den kan inte ändras, och ingen person, Zamenhof inte heller, har lagstiftande makt över språket. Redan i förordet förutsågs att någon auktoritativ institution senare skulle lägga till nya ord. Det är akademins uppgift.
Akademin räknar 2 768 fundamentala element (ordstammar, affix, småord och ändelser): 2 755 plus 13 vars fundamentala status den bekräftade 1974. De gamla översättningarna innehåller fel som finns kvar i den orörbara texten. Språkkommittén förberedde rättelser 1906–1913 och gav ut dem 1922–1923 som Akademiaj Korektoj; akademins ordbok använder dem.
Vad är de officiella tilläggen (1OA–10OA)?
Ett officiellt tillägg (Oficiala Aldono, OA) är en lista över ordstammar som Språkkommittén eller akademin lägger till Universala Vortaro. De första sex var beslut av kommittén. ”Officiell” betyder inte ”fundamental”: akademin skriver att en officiell rot har karaktären av en stark rekommendation, eftersom bara element i det ursprungliga Fundamento är fundamentala.
| Tillägg | År | Nya element | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| 1OA | 1909 | 805 | |
| 2OA | 1919 | 587 | |
| 3OA | 1921 | 203 | |
| 4OA | 1929 | 118 | |
| 5OA | 1934 | 8 | |
| 6OA | 1935 | 21 | |
| 7OA | 1958 | 31 | |
| 8OA | 1974 | 200 | Bekräftade också 13 äldre element som fundamentala; utgavs tillsammans med BRO |
| 9OA | 2007 | 209 | Definitioner endast på esperanto |
| 10OA | 2023 | 420 ordstammar | Dessutom 832 ord och flerordsuttryck; mest geografi; definitioner endast på esperanto |
Tre enskilda beslut lade till ett element vardera: analog- (1923), mis- (1929) och end- (1953). Det tionde tillägget godkändes den 24 september 2023: 41 av de 45 ledamöterna röstade, med 32 röster för, 4 mot och 5 som avstod. Därmed blev alla landsnamn i 2009 års lista som ännu inte var officiella officiella, tillsammans med Sydsudan, och för första gången även flerordsnamn som la Ruĝa Maro – ”Röda havet”.
Det officiella ordförrådet i siffror
Akademins ordbok, Akademia Vortaro, räknar 4 953 officiella element fram till det nionde tillägget (2007): 2 768 fundamentala och 2 185 officiella (1 776 från 1909–1958, plus 200 och 209). Av dessa behöver 4 758 en ändelse (ordstammar och affix), 184 är fristående småord och 11 är grammatiska ändelser. Lägger man till de 420 ordstammarna från 2023 blir det omkring 5 373 – vår egen summering, eftersom akademins statistiktabell slutar vid 2007. Vår lista över officiella ordstammar har 5 328, eftersom den räknar en ordstam per ordboksartikel som är markerad som officiell i ordboken ReVo, inte akademins element.
Dessa tal utgör en liten del av ordförrådet. De flesta vardagliga och moderna ord står inte på den officiella listan, men är ändå helt normal esperanto: se ordbildning. Andra projekt räknar på annat sätt; ordboken ReVos statistiksida anger till exempel 860 ordstammar för det första tillägget i stället för 805.
Vad är Baza Radikaro Oficiala (BRO)?
Baza Radikaro Oficiala (”Officiella basordstammar”), eller BRO, är akademins rangordning av kärnordförrådet i nio frekvensgrupper. Akademin arbetade med den från 1966 och publicerade den i Aktoj de la Akademio II (1968–1974), tillsammans med det åttonde tillägget.
Metod. Akademin jämförde tidigare ordfrekvensstudier: S. Rublev (1927, 100 000 löpande ord), L. Blaas (50 000 ord), tre listor av V. Setälä, en lista från 1956 av P. Bovet och H. Ith samt två listor ur franskans Français fondamental. Ett element som fanns i alla listor hamnade i grupp 1, ett som saknades i bara en lista i grupp 2, och så vidare ned till grupp 9 för element som fanns i bara en lista. Det råa resultatet var 2 537 element; efter rättelser innehåller de slutliga grupperna 2 461 (vår summering av akademins gruppsiffror).
Visa data
| Grupp | Element | Löpande summa |
|---|---|---|
| 1 | 179 | 179 |
| 2 | 101 | 280 |
| 3 | 121 | 401 |
| 4 | 151 | 552 |
| 5 | 154 | 706 |
| 6 | 241 | 947 |
| 7 | 294 | 1241 |
| 8 | 467 | 1708 |
| 9 | 753 | 2461 |
Grupp 1 innehåller inga vanliga substantiv- eller verbordstammar alls. Den består av de 11 ändelserna, participsuffixen, pronomenen, räkneorden, tabellord som kio och tiu, vanliga affix och småord som kaj och de. Akademin kallar listan ett hjälpmedel, inte en lag, och föreslår att en lärobok till exempel kan ta med de fyra första grupperna. Källistorna är från 1927–1956, så BRO visar äldre frekvenser; för moderna räkningar, se de 100 vanligaste orden i esperanto. Akademia Vortaro går att söka efter BRO-grupp (BRO1–BRO9).
Vilka av akademins beslut är viktigast?
| År | Beslut |
|---|---|
| 1967, 1989 | De passiva participen uttrycker aspekt, i enlighet med Zamenhofs bruk: -ata en pågående handling, -ita en avslutad (1967: 26 av 31 röstande). Se particip. |
| 1982, 2007 | Ingen stavningsreform behövs. När riktiga diakritiska tecken inte finns och Fundamentos h-system inte passar är andra ersättningar inte ”mot Fundamento”, förutsatt att de bara är ett tekniskt hjälpmedel, inte syftar till att reformera stavningen och inte vållar förvirring. X-systemet är det mest kända, även om akademin inte pekar ut något särskilt system. |
| 2003 | Akademin hävde sitt beslut från 1988 att Koreujo strider mot Fundamento. Koreo, Koreujo och Koreio är alla tillåtna, liksom Egipto, Egiptujo och Egiptio (30 röster för, 2 mot, 1 nedlagd). |
| 2009 | En lista över rekommenderade landsnamn ersatte listan från 1989. Det är en rekommendation, inte en bindande regel eller ett officiellt tillägg. Länder som är uppkallade efter ett folk kan få -ujo eller -io (Francujo eller Francio); vissa använder också -lando (Pollando). |
| 2023 | Deklaration om bokstaven ŭ (9 april; 86 % av de 43 röstande): undvik ŭ i nya ordstammar utom i aŭ och eŭ; använd v eller u när främmande ord anpassas. |
| 2026 | Deklaration om tiel nomata (7 april; 28 av 40 röstande för): uttrycket har två traditionella användningar, båda belagda på Zamenhofs tid. |
Vilka är akademins begränsningar?
Den ger råd. Artikel 22 i stadgarna tillåter beslut som bara är rekommendationer, och akademin säger att den varken kan eller vill tvinga fram ett visst språkbruk. Svaren från språkrådgivningen är rekommendationer, inte beslut.
Bruket avgör först. Grammatikförfattaren Bertilo Wennergren konstaterar i PMEG att nya vanliga ordstammar lätt tas upp i språket, medan nya affix sällan slår igenom. Ett ord som saknas på den officiella listan är inte ett fel.
Den är långsam och partiell. Det gick sexton år mellan det nionde och det tionde tillägget (2007–2023), och likaså mellan det sjunde och det åttonde (1958–1974). Det nionde och det tionde ger inga översättningar, så den som lär sig behöver fortfarande en tvåspråkig ordbok; akademin menar att språket är moget nog att definiera sig självt.
Omröstningarna är omstridda. År 1953 hävdade författaren Petro Stojan att omröstningar om språkproblem låter många icke-experter överrösta två eller tre verkliga experter. Stadgarna lägger till skyddsmekanismer: avdelningarna förbereder rapporter, och ändringar av tidigare beslut kräver två tredjedelar av alla ledamöter. År 2003 ändrade akademin sig om Koreo och Egipto, vilket visar att dess avgöranden kan omprövas.
Vanliga frågor
Vem avgör vad som är korrekt esperanto?
Fundamento från 1905 är den enda bindande auktoriteten, och akademin tolkar det och rekommenderar språkbruk. Därutöver följer korrekthet av gott språkbruk hos kompetenta talare, med referensverk som grammatiken PMEG som stöd.
Kan akademin ändra Fundamento?
Nej. Boulognedeklarationen gjorde Fundamento oföränderligt den 9 augusti 1905. Akademin kan bara lägga till ordstammar genom officiella tillägg och rekommendera språkbruk; även kända översättningsfel finns kvar i texten och rättas i separata dokument.
Hur många officiella ordstammar har esperanto?
Akademin räknar 4 953 officiella element fram till 2007 (2 768 fundamentala, 2 185 från officiella tillägg). De 420 ordstammarna från 2023 ger en total på omkring 5 373 element, nästan alla ordstammar eller affix som tar en ändelse.
Är ett ord fel om det inte står i akademins ordbok?
Nej. Den officiella listan är en kärna, inte ett fullständigt ordförråd. Många vedertagna ord i stora ordböcker är inte officiella, och akademin kallar själv även sina officiella ordstammar starka rekommendationer, inte order.
Tillåter akademin x-systemet?
I praktiken ja, som en teknisk ersättning. Uttalandet från 2007 nämner inte x-systemet, men det tillåter att bokstäver med diakritiska tecken ersätts med andra tecken när det bara är ett tekniskt hjälpmedel, inte syftar till någon stavningsreform och inte vållar förvirring.
Källor
- Akademio de Esperanto – Statuto
- Akademio de Esperanto – Historio de la Akademio
- Akademio de Esperanto – Membroj kaj korespondantoj (juni 2026)
- Akademio de Esperanto – Sekcioj kaj Komisionoj (mars 2025)
- Akademio de Esperanto – Estraro kaj adreso (oktober 2026)
- Akademio de Esperanto – Omaĝo al Probal Dasgupta
- Akademio de Esperanto – Lingva Konsultejo
- Akademio de Esperanto – Akademia Vortaro: Klarigoj (statistik)
- Akademio de Esperanto – Fundamento
- Akademio de Esperanto – Naŭa Oficiala Aldono (2007)
- Akademio de Esperanto – Deka Oficiala Aldono (2023)
- Akademio de Esperanto – Baza Radikaro Oficiala (Aktoj II, 1968–1974)
- Akademio de Esperanto – Pri apartaj teknikaj bezonoj rilate al niaj alfabeto kaj ortografio (2007)
- Akademio de Esperanto – Pri la vortoj KOREO kaj EGIPTO (2003)
- Akademio de Esperanto – Listo de Rekomendataj Landnomoj (2009)
- Akademio de Esperanto – Pasivaj participoj (1967, 1989)
- Akademio de Esperanto – Deklaro pri la litero ŭ (2023)
- Akademio de Esperanto – Pri la esprimo "tiel nomata" (2026)
- Vikipedio – Akademio de Esperanto
- Vikipedio – Oficialaj aldonoj
- Vikipedio – Baza Radikaro Oficiala
- Vikipedio – Fundamento de Esperanto
- Vikipedio – Akademiaj Korektoj
- Wikipedia – Akademio de Esperanto
- Wikipedia – Fundamento de Esperanto
- Wikipedia – Declaration of Boulogne
- Wikipedia – Probal Dasgupta
- PMEG – Neoficialaj afiksoj
- ReVo – Statistiko
- Libera Folio – 10-a Oficiala Aldono al la Universala Vortaro
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.