Djur på esperanto: katt, hund, häst och fler

Esperantoordet för djur är besto. En katt är kato, en hund hundo, en häst ĉevalo, en fågel birdo och en fisk fiŝo. Djurnamn är vanliga substantiv på -o, så de får -j i plural (katoj – ”katter”) och -n som objekt (Mi havas katon – ”Jag har en katt”). Några ordled ger sedan ungen (-id-), honan (-in-) och hanen (vir-). Uttalskolumnerna delar upp orden i stavelser och skriver den betonade stavelsen med versaler; betoningen ligger alltid på den näst sista stavelsen.

#Allmänna ord

Besto betyder normalt ett annat djur än människan; ordboken ReVo anger också en vidare betydelse som omfattar människan, och det är vad animalo betyder. För ett djur används vanligen pronomenet ĝi – ”den/det” (se pronomen): Mia hundo estas malgranda, sed ĝi bojas laŭte. – ”Min hund är liten, men den skäller högt.”

#Husdjur och lantbruksdjur

Ordet dombesto omfattar också lantbruksdjur; ReVos exempel är kor, åsnor, grisar och höns. Varför en ko heter bovino förklaras i avsnittet om nötkreatur nedan.

#Vilda djur

Där engelskan har två ord har esperanto ibland ett, precis som svenskan: simio är ”apa” (både små och stora) och testudo ”sköldpadda”. Kanin och hare hålls isär: kuniklo och leporo. Apro är ett vildsvin; en galt (hangris) är virporko.

#Fåglar

Se upp för ord som liknar varandra: pigo är en skata, inte en gris (porko), och en gök är kukolo, inte kuko – ”kaka”. Korvo omfattar både kråkor och korpar (ReVo: släktet Corvus); gråkråkan heter korniko. Kom ihåg att c uttalas ”ts”: cigno låter som ”TSIG-no”, inte som ”signo”.

#Havsdjur, fiskar och insekter

Kankro är en kräfta, inte en krabba. Slå upp andra djur i ordboken. Färgadjektiven fungerar som vanligt (se färger): nigraj katoj – ”svarta katter”.

#Ko, tjur, oxe och kalv

Bovo är arten, nötkreatur, och bovino är honan av bovo: en ko. Ordet är alltså inget adjektiv; adjektivet ”som rör nötkreatur” är bova. ReVo hänvisar till Fundamentos ordbok, Universala Vortaro, som källa för både bovino och bovido – ”kalv”.

Traditionellt lägger man till -in- varje gång man menar en hona, så bovo bredvid bovino kan låta som ”tjur”. PMEG beskriver samma vana för koko och kokino. Pluralen omfattar fortfarande båda könen, och allt fler talare lägger inte till -in- automatiskt. Båda sätten är korrekta.

#Ungar, honor och hanar

Djurrötter är könsneutrala: kato kan vara vilken katt som helst. Tre verktyg säger mer.

-id- markerar djurets unge (PMEG). -in- gör ordet till en hona. Båda kan också stå ensamma som rötter: ido är ”ett djurs unge” och ino ”en hona”. Betoningen följer med: KA-to → ka-TI-do, ka-TI-no, men vir-KA-to.

Vir- är inget officiellt prefix, och det finns inte bland PMEG:s 29 inofficiella. Det är roten viro – ”man” – framför en annan rot, som i vilken sammansättning som helst. Man kan också använda adjektivet: vira kato. Några rötter betyder redan ett hanligt djur: boko – ”bock”, stalono – ”hingst”, kapono – ”kapun”, okso och taŭro (PMEG). Vissa talare använder det inofficiella suffixet -iĉ-, som i katiĉo; PMEG kallar det det populäraste förslaget av det slaget, men de flesta använder fortfarande vir-. Mer om prefix och suffix.

#Platser, grupper och kött

Andra suffix passar bra till djur; se ordbildning för systemet.

Det fristående ordet grego betyder vilken hjord eller flock som helst: grego da ŝafoj – ”en fårhjord”. -Aĉ- uttrycker förakt, så använd det försiktigt.

#Djurläten

Det allmänna verbet för ett djurs läte är bleki: La ŝafoj blekas. – ”Fåren bräker.” Många djur har också ett eget verb. ReVo noterar mönstret djur + -e + bleki, till exempel bove bleki – ”råma” och porke bleki – ”grymta”.

PMEG kallar ljudord den vildaste delen av varje språk, så stavningen varierar. Där finns till exempel glu glu glu för en kalkon. Ljudorden skiljer sig också en del från de svenska: svenskans ”vov”, ”mjau”, ”bä”, ”kuckeliku” och ”kvack” motsvaras av esperantos boj, miaŭ, be, kikeriki och kvak.

#Djur i meningar

Lägg märke till objektsändelsen -n (katojn, beston) och pluralen -j. Se substantiv och adjektiv.

#Vanliga frågor

#Hur säger man ”katt” på esperanto?

Kato (KA-to). En kattunge är katido, en honkatt katino, och pluralen är katoj. Mi havas katon. – ”Jag har en katt.”

#Hur säger man ”hund” på esperanto?

Hundo (HUN-do). En valp är hundido, en tik hundino, och att skälla är boji. Mia hundo bojas. – ”Min hund skäller.”

#Vad heter ”djur” på esperanto?

Besto, plural bestoj. Animalo finns också och omfattar människan. Ett husdjur är en dorlotbesto.

#Vad är ”ko” på esperanto?

Bovino, honan av bovo – ”nötkreatur”. Adjektivet ”som rör nötkreatur” är bova. En tjur är virbovo och en kalv bovido.

#Hur namnger man ett djurs unge på esperanto?

Lägg till -id-: hundo → hundido – ”valp”, bovo → bovido – ”kalv”. Betoningen flyttar till stavelsen -id-.

#Vilka läten har djuren på esperanto?

Hundar bojas, katter miaŭas, hästar henas, får blekas och grisar gruntas. Det allmänna verbet är bleki.

#Källor

• ReVo: besto, kato, hundo, ĉevalo, ŝafo, kapro, porko, koko
• ReVo: bovo, bovino, bovido, virbovo, taŭro
• ReVo: simio, korvo, leporo, kuniklo, apro, kukolo, kankro
• ReVo, djurläten: bleki, boji, miaŭi, muĝi, mu, heni, iai, grunti, kokeriki, gaki, ululi, kluki, kvaki, pepi, zumi, ronroni
• ReVo (mamulo, hamstro, meleagro) och engelska Wiktionary för övriga djurnamn
• PMEG – Seksa signifo de O-vortoj
• PMEG, suffix: ID, IN, EJ, AR, AĈ, inofficiellt IĈ
• PMEG: inofficiella prefix, personliga pronomen, ljudord
• Universala Vortaro (Fundamento)
• Wiktionary: bovejo