Denaskuloj: modersmålstalare av esperanto, hur många?

Ja, esperanto har modersmålstalare. De kallas denaskuloj – ”människor från födseln” – och man uppskattar att de är 1 000 till 2 000. Nästan alla växte upp två- eller trespråkiga, med esperanto som språk med minst den ena föräldern och det lokala språket överallt annars.

Ordet kommer av de ”från”, nask·i ”föda” och -ul- ”person”: de·nask·ul·o. En modersmålstalare är en denaskulo; adjektivet denaska förekommer i uttryck som denaska esperantisto – ”född esperantist”.

#Hur många modersmålstalare finns det?

Ingen för register över dem, så siffrorna är uppskattningar:

Spannet 1 000–2 000 är litet jämfört med de tiotusentals flytande talarna som andraspråk – se hur många talar esperanto. Det är ändå unikt: inget annat internationellt hjälpspråk har en jämförbar gemenskap av familjer som för språket vidare till sina barn.

#Hur bildas esperantotalande familjer?

Modersmålstalarna kommer från två slags familjer:

• Par som delar ett nationellt språk men väljer att tala esperanto med sina barn – enligt forskningen de flesta fall. Ofta talar en förälder konsekvent esperanto medan den andra använder det lokala språket. Renato Corsetti fann att denna förälder oftast är pappan, och därför hette hans artikel från 1996 ”A mother tongue spoken mainly by fathers” (”ett modersmål som mest talas av fäder”).
• Internationella par som träffats genom esperanto – på en kongress, genom värdskap i Pasporta Servo eller på nätet – och inte har något annat gemensamt språk. Esperanto blir hemmets språk av nödvändighet.

I båda fallen hör barnet esperanto hemma och ett annat språk i skolan. Modersmålstalarna är därför nästan aldrig enspråkiga.

Eftersom esperanto saknar territorium reser familjerna för att träffas. Det årliga Renkontiĝo de Esperantistaj Familioj (REF), en träff för esperantotalande familjer, har hållits sedan 1979. En barnkongress, Internacia Infana Kongreseto, pågår varje år vid sidan av världskongressen i esperanto, och nätgruppen DENASK förbinder föräldrar.

#När dök de första modersmålstalarna upp?

Barn uppfostrades på esperanto inom en generation efter utgivningen 1887. Den brittiske esperantisten Montagu C. Butler (1884–1970) uppfostrade sina barn på språket och beskrev deras tal i artikeln Infana Esperanto redan 1921. Vissa familjer har sedan fört esperanto vidare i flera generationer.

#Vilka är kända modersmålstalare av esperanto?

Bara ett fåtal modersmålstalare är väl dokumenterade i tillförlitliga källor:

George Soros kallas ofta modersmålstalare. Hans far Tivadar Soros var en esperantoförfattare som uppfostrade sonen att tala språket, och George deltog i världskongressen i Bern 1947. Humphrey Tonkin, som översatte Tivadars memoarer till engelska, säger dock att Soros inte är modersmålstalare och att hans enda modersmål är ungerska. Vi för därför inte upp honom som en sådan.

#Skiljer sig modersmålsesperanto från standardesperanto?

Något, och språkvetare är oeniga om varför. År 1993 förutspådde den nederländske språkvetaren Kees Versteegh, med stöd i kreolforskning, att modersmålsesperanto skulle skilja sig litet från inlärt esperanto. År 2001 publicerade Benjamin Bergen den första systematiska studien av flera modersmålstalare: åtta barn i åldern 6–14, inspelade på en barnkongress i Frankrike, vars andra språk var hebreiska, slovakiska, franska, schweizertyska, ryska och kroatiska. Hans resultat, publicerade i Journal of Child Language:

• Vokalreduktion: grammatiska ändelser som -o och -as reducerades ibland till en neutral vokal, i omkring 5 % av fallen.
• Ackusativ: användningen av ackusativändelsen -n följde barnets andra språk – nästan alltid hos de slovakisktalande barnen, nästan aldrig hos det franskspråkiga barnet.
• Enklare verb: barnen undvek sammansatta tempus och aspektprefix som ek-.
• Ordföljd: mestadels subjekt–verb–objekt.

Den finländske språkvetaren Jouko Lindstedt (2006), som uppfostrade sina tre egna barn på esperanto, menade att detta inte är tecken på ett nytt ”modersmålsesperanto”. Det mesta kan förklaras av barnens andra språk, av vanlig talspråksstil eller av ofullständig inlärning. Hans egna barn, vars andra språk var finska, använde ackusativen rätt och rättade till och med icke-modersmålstalares fel.

#Hittar barn på nya esperantoord?

Ja, och det visar hur produktiv esperantos ordbildning är. Barn kombinerar prefix och suffix på sätt som vuxna sällan gör. Forskare har antecknat exempel som:

• malpluvi – ”sluta regna” (mal- ”motsats” + pluvi ”regna”)
• malmateno – ”kväll” (ordagrant ”o-morgon”)
• elektrujo – ”batteri” (elektro ”elektricitet” + -ujo ”behållare”)
• muzi – ”gå på museum” (av muzeo, tolkat som muz·ej·o ”ställe för musande”)

Corsetti, Pinto och Tolomeo (2004) studerade föräldrars dagböcker om fem barn i åldern ett till fem år. De fann att små modersmålstalare överregulariserar, precis som barn som lär sig andra språk – men på esperanto är den ”överregulariserade” formen ofta ett korrekt ord.

#Avgör modersmålstalarna vad som är korrekt?

Nej. I de flesta språk är modersmålstalarna högsta instans för grammatiken. På esperanto är normen Fundamento de Esperanto (1905) och hela gemenskapens bruk, mest andraspråkstalare. Akademio de Esperanto ger inte modersmålstalare någon särställning, och språkvetare som Ken Miner har pekat på att detta gör esperanto ovanligt som forskningsobjekt.

#Vanliga frågor

#Har esperanto modersmålstalare?

Ja. Uppskattningsvis 1 000–2 000 personer har lärt sig esperanto från födseln, vanligen vid sidan av ett eller två andra modersmål.

#Är George Soros modersmålstalare av esperanto?

Han lärde sig esperanto som barn av sin far, esperantoförfattaren Tivadar Soros, och beskrivs ofta som modersmålstalare. Humphrey Tonkin, översättare av faderns memoarer, säger att Soros enda modersmål är ungerska, så påståendet är omtvistat.

#Vad kallas en modersmålstalare av esperanto?

En denaskulo (plural denaskuloj), av de nasko – ”från födseln”. Uttrycket denaska esperantisto används också.

#Vilken nobelpristagare var modersmålstalare av esperanto?

Daniel Bovet, som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1957. Hans far, den schweiziske psykologen Pierre Bovet, uppfostrade honom på esperanto.

#Varför uppfostrar föräldrar barn på esperanto?

Vissa föräldrar har inget annat gemensamt språk. Oftare väljer föräldrar som delar ett nationellt språk esperanto för att ge barnen ett extra språk och en plats i en internationell gemenskap.

#Källor

• Benjamin K. Bergen, ”Nativization processes in L1 Esperanto”, Journal of Child Language 28 (2001), 575–595
• Jouko Lindstedt, ”Native Esperanto as a test case for natural language”, SKY Journal of Linguistics 19 (2006)
• Renato Corsetti, ”A mother tongue spoken mainly by fathers”, Language Problems and Language Planning 20(3), 1996, 263–273
• Corsetti, Pinto & Tolomeo, ”Regularizing the regular”, Language Problems & Language Planning 28(3), 2004, 261–282
• Wikipedia, Native Esperanto speakers och Daniel Bovet
• Kees Versteegh, ”Esperanto as a first language: language acquisition with a restricted input”, Linguistics 31(3), 1993, 539–556
• Sabine Fiedler, ”The Esperanto denaskulo”, Language Problems & Language Planning 36(1), 2012, 69–84
• Humphrey Tonkin om George Soros, Transparent Language Esperanto blog
• Vikipedio, Renkontiĝo de Esperantistaj Familioj och Wikipedia, Petr Ginz
• Ken Miner, ”The impossibility of an Esperanto linguistics”, InKoj 2(1), 2011