Textexempel på esperanto med svensk översättning

Esperanto skrivs med det latinska alfabetet, precis som det låter, och de flesta ordstammarna kommer från europeiska språk – så ord som familio, harmonio och karaktero är lätta att gissa. Det som får en text att se ut som ”esperanto” är de regelbundna ändelserna: -o för substantiv, -a för adjektiv, -as för verb i presens, -n för objektet. Nedan finns sju korta texter, ordnade från lätta till svårare. Fem kommer från källor i allmän egendom eller från officiella källor (fyra från Zamenhofs böcker från 1887–1905 och en från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna); två skrevs för den här sidan.

Varje text har en svensk översättning och en kort anmärkning om dess grammatik.

#Vad du ska titta efter i vilken esperantotext som helst

Hela systemet ryms på en sida: se grammatiköversikten.

#De sju texterna i korthet

Nivåerna är vår egen grova vägledning, inte officiella betyg.

#1. Ett första samtal

Två inlärare träffas online. Skriven för den här sidan.

— Saluton! Mi estas Ana. Kiel vi nomiĝas?
— Saluton, Ana! Mi nomiĝas Marko. Mi loĝas en Kanado.
— Ĉu vi jam longe lernas Esperanton?
— Ne, nur tri monatojn. Kaj vi?
— Mi lernas ĝin jam unu jaron, kaj mi tre ŝatas ĝin. Ĝis revido, Marko!

Svenska: ”Hej! Jag heter Ana. Vad heter du?” – ”Hej, Ana! Jag heter Marko. Jag bor i Kanada.” – ”Har du lärt dig esperanto länge?” – ”Nej, bara tre månader. Och du?” – ”Jag har lärt mig det i ett år nu, och jag tycker mycket om det. Hej då, Marko!”

Att lägga märke till. Ĉu i början gör ett påstående till en ja/nej-fråga. Esperanton slutar på -n eftersom det är objektet, och tri monatojn och unu jaron tar -n eftersom de mäter tid (ackusativ). Där svenskan säger ”har lärt sig” använder esperanto helt enkelt presens, lernas.

#2. Meningar ur Ekzercaro (1905)

Ekzercaro är övningsavdelningen i Fundamento de Esperanto (1905), språkets bindande grund. De här fem meningarna är ett urval ur dess § 20; de är separata exempel, inte en berättelse.

Hieraŭ mi renkontis vian filon, kaj li ĝentile salutis min. ― Hodiaŭ estas sabato, kaj morgaŭ estos dimanĉo. ― Se mi estus sana, mi estus feliĉa. ― Karaj infanoj, estu ĉiam honestaj! ― Ni estu gajaj, ni uzu bone la vivon, ĉar la vivo ne estas longa.

Svenska: I går träffade jag din son, och han hälsade artigt på mig. – I dag är det lördag, och i morgon blir det söndag. – Om jag vore frisk, skulle jag vara lycklig. – Kära barn, var alltid ärliga! – Låt oss vara glada, låt oss använda livet väl, ty livet är inte långt.

Att lägga märke till. Fem meningar, fem verbändelser: renkontis (förfluten tid -is), estas (presens -as), estos (framtid -os), estus (konditionalis -us) och estu (volitiv -u, för uppmaningar och ”låt oss”). Även esti ”vara” följer mönstret, eftersom esperanto inte har några oregelbundna verb (verb). Ĝentile ”artigt” är adverbet till ĝentila ”artig”.

#3. En dag i det moderna livet

En vanlig arbetsdag, skriven för den här sidan.

Ĉiun matenon mi veturas al la laborejo per biciklo. Survoje mi aŭskultas podkaston en Esperanto. En la oficejo mi respondas al retmesaĝoj kaj partoprenas en retaj kunsidoj kun kolegoj el tri landoj. Vespere mi kuiras kun mia edzino, kaj poste ni spektas filmon. Antaŭ ol enlitiĝi, mi lernas dek novajn vortojn per aplikaĵo en mia poŝtelefono.

Svenska: Varje morgon cyklar jag till jobbet. På vägen lyssnar jag på en podd på esperanto. På kontoret svarar jag på e-post och deltar i onlinemöten med kolleger från tre länder. På kvällen lagar jag mat med min fru, och sedan tittar vi på en film. Innan jag går och lägger mig lär jag mig tio nya ord med en app i mobilen.

Att lägga märke till. Esperanto benämner moderna ting genom att kombinera gamla ordstammar: ret·mesaĝ·o ”nätmeddelande” (e-post), poŝ·telefon·o ”ficktelefon” (mobiltelefon), labor·ej·o ”arbetsplats” och en·lit·iĝ·i ”gå och lägga sig” (ordbildning). Ĉiun matenon ”varje morgon” tar -n eftersom det anger när något sker. Per betyder ”med hjälp av”: per biciklo, per aplikaĵo.

#4. Patro nia – Fader vår (1887)

Patro nia är den första exempeltexten i Zamenhofs första lärobok, Unua Libro (1887). I originalet var varje ord tryckt med kommatecken mellan sina delar – Patr,o ni,a – så att en läsare som aldrig studerat språket kunde slå upp varje del i bokens ordlista. Texten nedan är Zamenhofs formulering från 1887 i dagens stavning.

Patro nia, kiu estas en la ĉielo, sankta estu Via nomo, venu reĝeco Via, estu volo Via, kiel en la ĉielo, tiel ankaŭ sur la tero. Panon nian ĉiutagan donu al ni hodiaŭ kaj pardonu al ni ŝuldojn niajn kiel ni ankaŭ pardonas al niaj ŝuldantoj; ne konduku nin en tenton, sed liberigu nin de la malvera, ĉar Via estas la regado, la forto kaj la gloro eterne. Amen!

Svenska (nära översättning): Vår Fader, som är i himlen, helgat varde ditt namn, tillkomme ditt rike, ske din vilja, såsom i himlen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd ge oss i dag, och förlåt oss våra skulder, liksom vi också förlåter dem som står i skuld till oss; led oss inte in i frestelse, utan befria oss från den onde (ordagrant ”den osanne”), ty ditt är styret, makten och härligheten i evighet. Amen!

Att lägga märke till. Possessivet kan stå efter sitt substantiv – Patro nia, volo Via – eftersom ändelser, inte placering, bär grammatiken (ordföljd). I Panon nian ĉiutagan tar alla tre orden -n: adjektiv och possessiva pronomen böjs efter sitt substantiv. Ŝuld·ant·oj ”gäldenärer” är ett particip som betyder ”de som är skyldiga”. Senare versioner, till exempel den som Internacia Katolika Unuiĝo Esperantista (IKUE) använder, ersätter malvera med malbono ”ondska”.

#5. Artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Förenta nationerna antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 1948. Det här är dess första artikel på esperanto.

Ĉiuj homoj estas denaske liberaj kaj egalaj laŭ digno kaj rajtoj. Ili posedas racion kaj konsciencon, kaj devus konduti unu al alia en spirito de frateco.

Svenska (nära översättning): Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap.

Att lägga märke till. Esperantotexten har 26 ord mot 30 i FN:s engelska text, eftersom ett ord kan ersätta en hel fras: de·nask·e ”från födseln” förenar en preposition, en ordstam och adverbändelsen. Frat·ec·o ”broderskap” lägger suffixet -ec- (egenskap) till frato ”bror”. Devus är konditionalis av devi ”måste” – ordagrant ”skulle behöva”, här ”bör” (konditionalis).

#6. Sagan La feino (1905)

La feino ”Feen” är den första berättelsen i Ekzercaro (§ 11). Det är Zamenhofs version av sagan som på engelska kallas ”Diamonds and Toads”, där en snäll flicka belönas med rosor, pärlor och diamanter som faller ur hennes mun. Det här är dess början.

Unu vidvino havis du filinojn. La pli maljuna estis tiel simila al la patrino per sia karaktero kaj vizaĝo, ke ĉiu, kiu ŝin vidis, povis pensi, ke li vidas la patrinon; ili ambaŭ estis tiel malagrablaj kaj tiel fieraj, ke oni ne povis vivi kun ili. La pli juna filino, kiu estis la plena portreto de sia patro laŭ sia boneco kaj honesteco, estis krom tio unu el la plej belaj knabinoj, kiujn oni povis trovi.

Svenska: En änka hade två döttrar. Den äldre var så lik modern i karaktär och ansikte att var och en som såg henne kunde tro att han såg modern; de var båda så obehagliga och så högfärdiga att man inte kunde leva med dem. Den yngre dottern, som var faderns alldeles levande avbild i godhet och ärlighet, var dessutom en av de vackraste flickor man kunde hitta.

Att lägga märke till. Långa meningar hålls ihop av ke ”att” och av relativa ord: ĉiu, kiu ”var och en som” och kiujn ”vilka”, som tar -j och -n eftersom det är ett plural objekt (tabellord). La pli maljuna ”den äldre” och la plej belaj ”de vackraste” visar komparation med pli och plej. I povis pensi, ke li vidas står det andra verbet kvar i presens: esperanto behåller tempus från den ursprungliga tanken, där svenskan går över till förfluten tid, ”såg”.

#7. La Espero, esperantos hymn

La Espero ”Hoppet” är en dikt av Zamenhof, som första gången trycktes utan titel 1890 i en lärobok för rysktalande. Sjungen till en marsch från 1909 av Félicien Menu de Ménil fungerar den som esperantos inofficiella hymn (flagga och symboler). Det här är dess första åtta rader.

En la mondon venis nova sento,
tra la mondo iras forta voko;
per flugiloj de facila vento
nun de loko flugu ĝi al loko.
Ne al glavo sangon soifanta
ĝi la homan tiras familion:
al la mond’ eterne militanta
ĝi promesas sanktan harmonion.

Svenska: In i världen har en ny känsla kommit, / genom världen går ett mäktigt rop; / på vingar av en lätt vind / flyge det nu från plats till plats. / Inte till svärdet som törstar efter blod / drar det den mänskliga familjen: / åt en värld som evigt för krig / lovar det helig harmoni.

Att lägga märke till. En la mondon tar -n eftersom det betyder rörelse in i världen, medan tra la mondo ”genom världen” inte behöver något (riktning). Poesin böjer den vanliga ordföljden: i glavo sangon soifanta står objektet sangon före participet soifanta ”törstande”, och ĝi la homan tiras familion skiljer adjektivet från sitt substantiv. Mond’ tappar sitt slut-o för att passa versmåttet, vilket regel 16 i Fundamento tillåter. Längre fram kallar dikten talarna la esperantoj, ”de som hoppas” – ordet bakom Zamenhofs pseudonym Doktoro Esperanto, som blev språkets namn.

#Var du hittar fler esperantotexter

• Fundamento de Esperanto. Akademio de Esperanto publicerar hela texten gratis på nätet, inklusive alla 42 avsnitt i Ekzercaro.
• Vikifontaro (esperanto-Wikisource) samlar texter i allmän egendom, bland dem La Espero.
• Project Gutenberg erbjuder gratis esperantoböcker, bland dem Zamenhofs antologi Fundamenta Krestomatio (1903).
• Vikipedio, Wikipedia på esperanto, ger läsövning om vilket ämne som helst.
• Vår kurs. Kursen med 12 lektioner är byggd kring dialoger, och gratis resurser listar lättlästa böcker och poddar.

#Vanliga frågor

#Hur ser esperanto ut?

Esperanto använder det latinska alfabetet plus sex bokstäver med diakritiska tecken (ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ, ŭ) och stavas precis som det uttalas. Många ordstammar ser bekanta ut för talare av europeiska språk, och regelbundna ändelser markerar ordklassen: -o för substantiv, -a för adjektiv, -as för verb i presens.

#Vilken var den första texten som gavs ut på esperanto?

Fader vår, Patro nia, var den första exempeltexten i Zamenhofs Unua Libro från 1887 (text 4 ovan). Samma bok innehöll också verser ur Första Moseboken, ett exempelbrev och tre dikter.

#Kan jag förstå esperanto utan att lära mig det?

Delvis. Läsare av europeiska språk känner igen många ordstammar, som familio, portreto och harmonio, men ändelserna, tabellorden och småord som ĉu och ke kräver en del studier. Ordboken visar betydelsen av varje del av ett ord.

#Är de här texterna fria att använda?

Zamenhofs texter är allmän egendom: han dog 1917. De texter som skrevs för den här sidan publiceras under licensen CC BY-SA 4.0, liksom resten av webbplatsen.

#Hur läser jag de här texterna högt?

Varje bokstav har ett ljud, och betoningen ligger alltid på näst sista stavelsen: Es·pe·RAN·to, fa·mi·LI·o. Se alfabetet och uttalet.

#Källor

• Akademio de Esperanto: Fundamento de Esperanto – Ekzercaro (§ 11 La feino, § 20)
• Zamenhof, Unua Libro (1887), sidan 19: skanning på Wikimedia Commons
• Vikipedio: Patro nia (texten från 1887 och IKUE-versionen)
• F. V. Lorenc, Úplná učebnice mezinárodní řeči dra. Esperanta (1890), samma text från 1887: Project Gutenberg
• Wikipedia: Unua Libro (bokens innehåll)
• Vikifontaro: La Espero
• Vikipedio: La Espero (första tryckningen 1890); Wikipedia: La Espero (marsch av Menu de Ménil, 1909)
• Vikipedio: Universala Deklaracio de Homaj Rajtoj och Omniglot: Esperanto (artikel 1 på esperanto och engelska)
• PMEG: Verbformer i indirekt tal och -n för mått
• Reta Vortaro (ReVo): artiklarna retmesaĝo, aplikaĵo, podkasto
• Project Gutenberg: Fundamenta Krestomatio