Skolan på esperanto – ämnen, skolmaterial, lerni eller studi

Skola heter på esperanto lernejo, byggt av lern·ej·o, ”lära” plus ”plats”: en plats avsedd för lärande. En elev är en lernanto, en lärare en instruisto, och de tre viktiga verben är lerni ”lära sig”, instrui ”undervisa” och studi ”studera”. Tre fällor är värda att känna till: studento betyder universitetsstudent, profesoro betyder universitetsprofessor, och lerni är inte verbet för ”få veta”. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

#Olika slags skolor

Namn och åldrar för skolnivåerna skiljer sig mellan länder, så referensordboken ReVo definierar dem efter deras plats i ordningen och anger åldersintervall som beror på landet.

Gymnasium är en falsk vän. Svenskans ”gymnasium” är en bestämd skolform för cirka 16–19 år, men esperantos gimnazio betyder en sekundärskola vars ålder och organisation skiljer sig mellan länder (ReVo). Vill du ange den svenska skolformen tydligt kan du säga mezlernejo (”gymnasieskola”) eller beskriva den: tri-jara mezlernejo por gejunuloj aĝaj de 16 ĝis 19 jaroj ”en treårig gymnasieskola för 16–19-åringar”. Den svenska ”grundskolan” motsvarar bazlernejo.

Det engelska ”college” har ingen enskild motsvarighet. ReVo definierar kolegio som ett institut eller en fakultet och anger det vid sidan av gimnazio och liceo som en möjlig sekundärskola, så för precision säg universitato, fakultato eller mezlernejo.

#Personer i skolan

Två falska vänner kräver försiktighet. För ett barn i skolan rekommenderar ReVos bruksanmärkning lernanto, inte studento. Och ReVo märker den betydelse profesoro har i romanska länder, en lärare i grund- eller sekundärskolan, som vilseledande internationellt och något man bör undvika på esperanto. En skollärare är en instruisto; fler yrkesord finns under yrken och arbete. Svenskan har liknande fallgropar: ”student” betyder i Sverige även den som tagit studenten (gymnasieexamen), men på esperanto är studento en universitetsstudent, och en gymnasieelev är lernanto.

#Skolämnen

Ett skolämne är ett fako ”gren” av kunskap, och ett ReVo-exempel under fako kallar skolämnen lernofakoj. Språk namnges med ett adjektiv: la angla ”engelska”, la franca ”franska”.

#Skolmaterial och suffixet -il-

PMEG beskriver suffixet -il- som ”instrument, apparat, medel”: det som står före visar handlingen. Alltså ger skribi ”skriva” skribilo, vilket verktyg för skrivande som helst. Vanliga rötter som libro, kajero och krajono tar inget -il-.

#Lektioner, läxor och prov

#Verb för att lära, undervisa och examinera

#Lära sig, studera eller undervisa: lerni, studi, instrui

ReVo definierar lerni som att ta in kunskap och färdigheter inom vetenskap, konst, hantverk eller idrott, och också som att få kunskap genom erfarenhet. Den definierar studi som att arbeta flitigt, genom kurser, läsning och övningar, för att få djup kunskap inom ett område. Instrui är att föra kunskap vidare: instrui ion al iu eller instrui iun pri io.

De två elevverben överlappar. För ett språk är både Mi lernas Esperanton och Mi studas Esperanton korrekta; det andra betonar en medveten studiegång. Typiska misstag:

#Att prata om skolan

#Skolord av orddelar

Instruanto är den som undervisar just nu, instruisto undervisar som yrke; jämför suffix, ordbildning och particip. Suffixet -iĝ- ”bli” ger diplom·iĝ·i, ordagrant ”att komma att inneha ett examensbevis”. Vill du själv lära dig esperanto, börja med inlärningsguiden; sidan om prov beskriver KER-proven.

#Vanliga frågor

#Hur säger man ”skola” på esperanto?

Lernejo. Använd en la lernejo för ”i skolan” och al la lernejo för ”till skolan”: Mi estas en la lernejo, Mi iras al la lernejo.

#Vad är skillnaden mellan lerni och studi?

Lerni är att ta in kunskap eller en färdighet: lerni naĝi. Studi är att arbeta sig djupt igenom ett område, som i en universitetskurs: studi fizikon. För ett språk används båda, så Mi lernas Esperanton och Mi studas Esperanton är båda korrekta; instrui är ”undervisa”.

#Vad är skillnaden mellan lernanto och studento?

Lernanto är alla som lär sig, och rätt ord för ett barn i skolan. Studento är en elev vid ett universitet eller en akademi.

#Hur säger man ”jag har prov i morgon”?

Mi havas ekzamenon morgaŭ. För att göra provet säger du ekzameniĝi eller fari ekzamenon; för att klara det, trapasi ekzamenon.

#Hur säger man ”gymnasium” och ”högskola” på esperanto?

Till gymnasiet passar mezlernejo, gimnazio eller liceo. För högskola väljer du universitato, fakultato eller supera lernejo efter betydelsen.

#Källor

• ReVo: lernejo, bazlernejo, mezlernejo, lernanto, lerni, lernilo, instrui, studi, studento, ekzameni, ekzameno, ekzameniĝi, ekzamenisto, diplomo, klaso, leciono, profesoro, universitato
• ReVo: gimnazio, liceo, kolegio, rektoro, infanĝardeno, fako, ĥemio, kemio, matematiko, geografio, historio, gimnastiko, gimnastikejo, klasĉambro, fiziko, biologio, lingvo, literaturo, muziko, sporto, arto, desegni
• ReVo: kajero, krajono, skribilo, gumo, tabulo, kreto, pupitro, liniilo, kalkulilo, pintigi, tornistro, dorsosako, horaro, hejmtasko, noto, ekscii
• PMEG: EJ, IL, IST, ESTR, AN, IĜ, Participoj kiel O-vortoj, Bazaj reguloj de elparolo
• Wiktionary, CC BY-SA 4.0: diplomiĝi
• Tatoeba, CC BY 2.0 FR, bruk kontrollerat mot meningarna #558938, #597790, #552655, #561521