Yrken på esperanto – lärare, läkare, sjuksköterska och fler

De flesta yrken på esperanto slutar på -isto: instruisto ”lärare”, kuracisto ”läkare”, kuiristo ”kock”. Suffixet -ist- markerar en person som sysslar med något, ofta som yrke: instrui ”att undervisa” ger instruisto. Några yrken är rena rötter utan -ist-, till exempel kelnero ”servitör”, ŝoforo ”förare” och inĝeniero ”ingenjör”. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

#Hur yrkesord bildas

Det här är vanliga suffix och particip. De kan staplas på varandra som i all ordbildning: lern·ej·estr·o är ”lära + plats + ledare”, alltså en rektor.

#Vad -ist- betyder, och var det inte används

Referensgrammatiken PMEG definierar -ist- som en person som ofta håller på med något, kanske yrkesmässigt. Så instruisto undervisar för sitt levebröd, men biciklisto ”cyklist” är vem som helst som ofta cyklar, och esperantisto är vem som helst som kan och använder esperanto. För ett exakt yrke används en sammansättning: i stället för det vaga fiŝisto föreslår PMEG fiŝkaptisto ”fiskare”, fiŝbredisto ”fiskuppfödare” eller fiŝvendisto ”fiskhandlare”.

Många yrkesord är hela rötter och tar inget -ist-. PMEG nämner ĥirurgo ”kirurg”, barbiro ”barberare”, kelnero ”servitör”, aktoro ”skådespelare”, soldato ”soldat”, profesoro ”professor” och ŝoforo ”förare”, och säger att man inte ska säga ĥirurgisto. ReVo har på samma sätt inĝeniero, advokato och sekretario som vanliga ord utan -ist-. Ingen regel förutsäger vilka yrken som är vilka, så lär dig varje ord som det är. Fizikisto ”fysiker” behöver däremot -ist-, eftersom fiziko är själva vetenskapen.

#Vanliga yrken efter område

#Utbildning och hälsa

#Mat, butiker och tjänster

#Kontor, företag, juridik och stat

#Teknik, byggande och transport

#Vetenskap, media och konst

#Land och hav

#-ist-, -an- eller -ul-?

PMEG säger att när två suffix passar väljer talarna det som ger den mest internationella formen: kristano, inte krististo. Jämför ŝipano ”person som tjänstgör på ett fartyg” med maristo ”person som lever på havet”.

Lägg inte till -ul- på ett ord som redan betecknar en person. PMEG ger parolanto, inte parolantulo. Detsamma gäller laboranto och dungito.

#Kvinnliga former med -in-

Enligt PMEG lägger -in- till kvinnligt kön. Efter en manlig rot är det obligatoriskt: patrino, fratino (se familjeord). Efter en könsneutral rot, vilket de flesta yrkesord är, är det frivilligt: PMEG skriver Ŝi estas aktor(in)o och säger att Ŝi estas ŝoforo är korrekt.

Traditionen lägger rutinmässigt till -in-, så det enkla ordet kan låta manligt bredvid sin kvinnliga motsvarighet, men pluralen kuracistoj inkluderar normalt alla. PMEG noterar att fler talare sedan slutet av 1900-talet har slutat lägga till -in- som standard, och kallar båda vanorna korrekta. För att betona att en person är man, säg vira aktoro ”manlig skådespelare”.

#Arbetsplatser med -ej-

PMEG beskriver -ej- som en plats avsedd för något. Det som står före är vad som sker där eller vem som arbetar där: tajlorejo är där en skräddare arbetar.

Fabriko är en egen rot. För fabriker rekommenderar PMEG tydliga sammansättningar som ŝtalfabriko eller ŝtalejo ”stålverk” och tabakfarejo ”tobaksfabrik”, eftersom tabakejo är en plats där tobak odlas. Ett ord med -ej- kan också stå för de människor som arbetar där: Nia oficejo ŝanĝis la regulojn – ”Vårt kontor ändrade reglerna.”

#Chefer, kollegor och arbetsord

PMEG definierar -estr- som en person som leder och bestämmer; det som står före är platsen eller saken som personen ansvarar för. Tabellen använder också prefixen mal- ”motsats” och eks- ”som lämnat sitt ämbete” (eksministro ”före detta minister”).

#Att prata om sitt jobb

Esperanto har ingen obestämd artikel: Mi estas instruisto är helt enkelt ”jag är lärare” (precis som på svenska utan ”en”). Artikeln la används för något bestämt: Li estas la direktoro ”Han är direktören”.

Efter kiel ”som” behåller ett substantiv som anger subjektets roll sin grundform. Ett substantiv som anger objektets roll tar -n: La entrepreno dungis ŝin kiel kasiston – ”Företaget anställde henne som kassör” (PMEG:s motsvarande exempel: Ili elektis ŝin kiel kasiston). Se ackusativ och frågeorden kie och kio i tabellorden.

#Att söka jobb

Kandidatiĝi betyder att bli kandidat; ReVo:s exempel är en kandidat ”al la posteno de direktoro”. Enposteniĝi är ”att få en tjänst” och dungiĝi ”att bli anställd” är -iĝ--motsvarigheten till dungi.

#Vanliga frågor

#Hur säger man ”lärare” på esperanto?

Instruisto, kvinnlig form instruistino, av instrui ”att undervisa” plus -ist-. En universitetslärare kan vara profesoro.

#Hur säger man ”läkare” på esperanto?

En läkare är kuracisto (kvinnlig form kuracistino). Doktoro är främst den akademiska graden ”doktor”; ReVo tillägger att det också är en informell artig titel för läkare, som i sinjoro doktoro.

#Hur säger man ”jag är lärare” eller ”jag jobbar som lärare”?

Mi estas instruisto eller Mi laboras kiel instruisto. Esperanto har ingen obestämd artikel, så ingenting står före yrket.

#Vad är skillnaden mellan -isto och -ano?

-ist- anger vad en person gör, ofta som yrke (verkisto ”författare”). -an- anger vad en person tillhör eller var hen bor (klubano ”klubbmedlem”). När båda passar avgör bruket: kristano, inte krististo.

#Lägger man till -ino på kvinnors yrken?

Efter manliga rötter som patro måste man. Efter neutrala yrkesord som kuracisto är det frivilligt: både Ŝi estas kuracisto och Ŝi estas kuracistino är korrekta.

#Hur frågar man ”Vad jobbar du med?”

Säg Kio estas via profesio? ”Vad har du för yrke?”, Kio estas via laboro? eller Kie vi laboras? ”Var jobbar du?”.

#Källor

• PMEG: IST, AN, UL, IN, EJ, ESTR, EKS
• PMEG: Seksa signifo de O-vortoj
• PMEG: Perverba priskribo de objekto
• ReVo: instruisto, kuracisto, ĥirurgo, advokato, inĝeniero, arĥitekto, piloto, maristo, kamparano
• ReVo: labori, dungi, eksiĝi, kolego, posteno, kandidato, doktoro
• Tatoeba, CC BY 2.0 FR, meningar #487741, #1623598, #3263101, #530379, #933450