Esperantopedia

Fraser

Shopping och pengar på esperanto: priser, betala, bank

Fyra verb – aĉeti, vendi, pagi, kosti – och några dussin substantiv räcker för butiker, priser, banker och valutor.

Uppdaterad: 4 min läsning

Att köpa heter på esperanto aĉeti, att sälja vendi, att betala pagi och att kosta kosti. En butik är en vendejo eller butiko, priset är prezo och pengar är mono. Ett pris efter kosti får ändelsen -n: Ĝi kostas dek du eŭrojn – ”Det kostar tolv euro.” Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

Butiker och marknader

SvenskaEsperantoUttalAnmärkning
butikvendejoven-DE-joReVo: en plats för försäljning och inköp; i dag syftar det på en byggnad eller webbplats
butik (vid gatan)butikobu-TI-koReVo: ligger vanligen i bottenvåningen och säljer i detaljhandel
stormarknadsuperbazaro, supervendejosu-per-ba-ZA-ro, su-per-ven-DE-joen stor butik med brett sortiment
varuhusĉiovendejoĉi-o-ven-DE-jo”allt-butik”. Magazeno är ett lager eller en stor butik, inte en tidskrift
marknad, basarbazaroba-ZA-roen hall eller en utomhusplats med många stånd
apotekapotekoa-po-TE-kodär läkemedel tillreds och säljs
bageribakejoba-KE-jodär bakverk tillverkas eller säljs
webbutikretbutikoret-bu-TI-koreto ”nät” + butiko
att shoppabutikumibu-ti-KU-miReVo: att besöka butiker för att göra olika inköp

Butiksnamn följer ett mönster: det som säljs + -vendejo, som i libr·o·vend·ej·o ”bokhandel”. Suffixet -ej- betecknar ”plats” och -ist- en person som gör något, så vendisto är en säljare och butikisto en butiksinnehavare. Se ordbildning, suffix och yrken och arbete. Kläder, storlekar och fraser för provrum finns under kläder, och snabba shoppingfraser för resor under resor.

Köpa, sälja och betala

SvenskaEsperantoUttalAnmärkning
köpaaĉetia-ĈE-tiaĉeti de iu ”köpa av någon”
säljavendiVEN-divendi al iu ”sälja till någon”
betalapagiPA-gipagi por la libro ”betala för boken”
kostakostiKOS-tipriset får -n, se nedan
vara värdvaloriva-LO-rivalori dek eŭrojn ”vara värd tio euro”
prisprezoPRE-zo
rabattrabatora-BA-tofari rabaton ”ge rabatt” (ReVo)
kvittokvitancokvi-TAN-coReVo: skriftligt bevis på betalning
kassakasoKA-soĉe la kaso ”vid kassan”
kassörkasistoka-SIS-tokaso + -isto
kundklientokli-EN-toen stamkund hos en butik eller firma
kasse, shoppingpåseaĉetsakoa-ĉet-SA-ko
kundvagnaĉetĉaretoa-ĉet-ĉa-RE-toĉareto ”liten vagn”
plånbokmonujomo-NU-jomono + -uj- ”behållare”
växel (pengar tillbaka)restmonorest-MO-no”rest-pengar”
drickstrinkmonotrink-MO-no”dricks-pengar”
dyrmultekostamul-te-KOS-ta”mycket-kostande”
billigmalmultekosta, malkaramal-mul-te-KOS-ta, mal-KA-ramal- ger motsatsen

Kara betyder också ”kär, älskad”, och ReVo märker dess betydelse ”dyr” som föråldrad. ReVo markerar också pagi la manĝon ”betala maten” som något man bör undvika och föreslår pripagi la manĝon; den vanliga formen är pagi por la manĝo.

Hur priser fungerar i en mening

Ett pris är ett mått, liksom en längd eller en vikt, och ett mått efter ett verb får -n. Referensgrammatiken PMEG förklarar meningen i Fundamento Kvar metroj da tiu ĉi ŝtofo kostas naŭ frankojn ”fyra meter av det här tyget kostar nio franc”: naŭ frankojn är ett mätkomplement som visar kostnaden, inte ett objekt. ReVo instämmer och markerar kosti som intransitivt. Räkneord ändras aldrig; substantivet efter dem får -j från du och uppåt, och -n för priset. Se ackusativ, räkneord och sifferomvandlaren.

EsperantoSvenskaAnmärkning
Kiom kostas unu kilogramo da pomoj?Vad kostar ett kilo äpplen?da binder en mängd till det som mäts
Ili kostas du eŭrojn kaj kvindek cendojn.De kostar 2,50 euro.båda substantiven får -n
La libro valoras dek eŭrojn.Boken är värd tio euro.PMEG: valori tar också ett mått
Mi pagis dek eŭrojn por la libro.Jag betalade tio euro för boken.pengarna är objekt, varan följer efter por
Mi aĉetis ĝin por dek eŭroj.Jag köpte den för tio euro.efter por har priset inget -n
Mi pagis per kreditkarto.Jag betalade med kreditkort.per ”med hjälp av”
Mi pagos kontante.Jag betalar kontant.kontante ”kontant”
Tiu ŝtofo kostas po dek eŭrojn por metro.Det tyget kostar tio euro per meter.po står före beloppet

PMEG avråder från kostas dek eŭrojn po metro: po hör hemma före summan som upprepas. PMEG föreslår också por för tydliga köp och försäljningar och kontraŭ för andra utbyten, men säger att gränsen ofta är suddig; ReVo använder båda för försäljning.

Banker och pengar

SvenskaEsperantoUttalAnmärkning
bankbankoBAN-koett kontor är en bankejo
bankkontobankkontobank-KON-tosparkonto: ŝparkonto
bankomatbankaŭtomato, monaŭtomatoban-kaŭ-to-MA-to, mo-naŭ-to-MA-toReVo anger båda, plus elpagaŭtomato
kreditkortkreditkartokre-dit-KAR-tobankkort: bankokarto. Ett betalkort är debetkarto i en text som ReVo citerar
myntmoneromo-NE-ro
sedelmonbiletomon-bi-LE-toReVo märker banknoto som något man bör undvika
sätta indeponide-PO-ni
ta utelpreniel-PRE-nielpreni monon el la bankaŭtomato
spara (pengar)ŝpariŜPA-ribesparingar: ŝparaĵoj
låna (ut eller in)pruntiPRUN-tise nedan
räntainterezoin-te-RE-zo
vara skyldigŝuldiŜUL-diskuld: ŝuldo
lönsalajrosa-LAJ-ro

Prunti fungerar åt båda hållen, och ReVo anger båda betydelserna: Mi pruntis al li monon är ”Jag lånade ut pengar till honom”, Mi pruntis monon de amiko ”Jag lånade pengar av en vän”. Svenskan skiljer på ”låna ut” och ”låna”; för tydlighetens skull kan du använda pruntedoni ”låna ut” och pruntepreni ”låna (in)”; ReVo anger båda och kallar tvåordsstavningen (prunte doni) mer regelbunden. Själva lånet är en prunto.

Valutor

SvenskaEsperantoUttalAnmärkning
euroeŭroEŬ-roReVo: Ĝi kostas dek eŭrojn kaj kvindek cendojn
kronakronoKRO-noReVo anger krono som myntenhet i flera europeiska länder; den svenska kronan är sveda krono, plural kronoj
dollardolarodo-LA-roUSA, Kanada, Australien, Singapore med flera
pund sterlingpundoPUN-dofunto är vikten, ungefär ett halvt kilo
yenenoE-nointe jeno, som betyder ”följande”
rubelrubloRU-bloRyssland och Belarus
zlotyzlotoZLO-toPolen; plural zlotoj
francfrankoFRAN-koSchweiz, flera afrikanska stater och tidigare Belgien, Frankrike och Luxemburg
yuanjuanoju-A-noKina

Ett lands pengar är dess valuto ”valuta”; en myntenhet är en monunuo. Namnen är vanliga substantiv med liten bokstav: unu dolaro, dek dolaroj, dek dolarojn som pris. Delenheter är bland annat cendo ”cent”, penco ”penny” och kopeko ”kopek” (en hundradel rubel). Yen stavas likadant som eno ”insidan”, så bara sammanhanget skiljer dem åt.

Spesmilo. Esperanto hade en gång sina egna pengar. Spesmilo (₷) föreslogs 1907 av René de Saussure och användes före första världskriget, främst genom Ĉekbanko Esperantista, en esperantobank för checkar. En spesmilo var 1 000 spesoj, värd 0,733 g rent guld eller ungefär en halv amerikansk dollar. Engelska Wikipedia kallar den föråldrad. PMEG citerar Mia ringo valoras tri kaj duonon da spesmiloj – ”Min ring är värd tre och en halv spesmilo.”

Ett samtal på marknaden

VemEsperantoSvenska
säljareBonan tagon! Kion vi deziras?God dag! Vad önskar du?
köpareBonan tagon. Kiom kostas unu kilogramo da pomoj?Hej. Vad kostar ett kilo äpplen?
säljareDu eŭrojn kaj kvindek cendojn.Två euro femtio.
köpareBone, mi aĉetos du kilogramojn. Ĉu vi havas ankaŭ pirojn?Bra, jag tar två kilo. Har du päron också?
säljareJes, ili estas pli malmultekostaj: ili kostas unu eŭron kaj kvindek cendojn.Ja, de är billigare: en euro femtio.
köpareMi prenos unu kilogramon.Jag tar ett kilo.
säljareĈio kune kostas ses eŭrojn kaj kvindek cendojn.Allt tillsammans blir 6,50 euro.
köpareJen dudek eŭroj.Varsågod, tjugo euro.
säljareDankon. Jen via restmono: dek tri eŭroj kaj kvindek cendoj.Tack. Här är din växel: 13,50 euro.
köpareDankon. Ĉu mi povas ricevi kvitancon?Tack. Kan jag få ett kvitto?
säljareCerte. Ĝis revido!Visst. Hej då!

Vanliga frågor

Hur säger man ”Vad kostar det?” på esperanto?

Kiom kostas ĝi? (KI-om KOS-tas ĝi). Vill du nämna varan sätter du den efter verbet: Kiom kostas la pomoj? – ”Vad kostar äpplena?” Svaret har -n: Ili kostas du eŭrojn.

Får priset -n efter kosti?

Ja: Ĝi kostas dek eŭrojn. PMEG kallar detta -n ett mätkomplement, inte ett objekt, och ReVo markerar kosti som intransitivt. Efter esti eller por har priset inget -n: La prezo estas dek eŭroj, por dek eŭroj.

Vad är skillnaden mellan butiko och vendejo?

Båda betyder ”butik”. ReVo definierar butiko som en butik i gatuplan som säljer i detaljhandel, och vendejo som vilken plats som helst för försäljning och inköp. En marknad med stånd är en bazaro; ReVo säger att merkato aldrig är en plats, bara marknaden i ekonomisk mening.

Vad heter yen på esperanto?

Eno, som i Ĝi kostas cent enojn – ”Det kostar hundra yen” (ordet finns i ReVo och esperantos Wikipedia; ReVos eget exempel är ĉiu telero kostas 100 enojn). Jeno är ett annat ord, som betyder ”följande”.

Finns det en esperantovaluta?

Historiskt sett ja: spesmilo, föreslagen 1907 och använd före första världskriget. Engelska Wikipedia beskriver den som föråldrad.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.