Fraser
Beskriva människor på esperanto: utseende och personlighet
Säg hur en person är med esti plus ett adjektiv, och låt sedan -em-, -ul- och mal- bilda de flesta karaktärsorden.
Du beskriver en person på esperanto med esti ”vara” plus ett adjektiv på -a: Ŝi estas alta ”hon är lång”, Li estas afabla ”han är vänlig”. För det en person har använder du havi ”ha” och ett substantiv: Li havas barbon ”han har skägg”. Fråga med Kia li estas? ”hurdan är han?” eller Kiel li aspektas? ”hur ser han ut?” Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.
Att fråga om en person
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Hurdan är hon? | Kia ŝi estas? | KI-a ŝi ES-tas | utseende eller karaktär; PMEG:s eget exempel fortsätter Ĉu li estas maljuna aŭ juna? |
| Hur ser hon ut? | Kiel ŝi aspektas? | KI-el ŝi as-PEK-tas | aspekti ”se ut” |
| Hur lång är du? | Kiel alta vi estas? | KI-el AL-ta vi ES-tas | kiom alta betonar en hög grad (PMEG) |
| Hur gammal är du? | Kiom da jaroj vi havas? | KI-om da JA-roj vi HA-vas | eller Kiom aĝa vi estas? |
Längd, kroppsbyggnad och ålder
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| lång | alta | AL-ta | betyder också ”hög”; altkreska ”långväxt” |
| kort | malalta | mal-AL-ta | betyder också ”låg” |
| medellång | de meza kresko | de ME-za KRES-ko | kresko är en persons växt (ReVo) |
| smal | maldika | mal-DI-ka | ReVos bruksnotis föredrar det framför magra ”mager” |
| smärt, elegant | svelta | SVEL-ta | graciös smalhet |
| tjock, fet | dika | DI-ka | används också om tjocka saker |
| kraftigt byggd | korpulenta | kor-pu-LEN-ta | tungt byggd (ReVo: dika, malsvelta) |
| stark | forta | FOR-ta | |
| muskulös | muskola | mus-KO-la | |
| svag | malforta | mal-FOR-ta | |
| ung | juna | JU-na | |
| gammal (om en person) | maljuna | mal-JU-na | saker är malnova |
| medelålders | mezaĝa | me-ZA-ĝa | varken särskilt ung eller särskilt gammal (ReVo) |
| myndig | plenaĝa | ple-NA-ĝa | gammal nog för full medborgerlig rätt (ReVo) |
Att säga längd och ålder med siffror
Ett tal plus en enhet framför alta eller aĝa får ändelsen -n. PMEG kallar det ett mått som beskriver adjektivet. Tal finns på sidan om räkneord.
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Hon är 170 cm lång. | Ŝi estas cent sepdek centimetrojn alta. | ŝi ES-tas cent SEP-dek cen-ti-ME-trojn AL-ta | mått + -n |
| Han är 20 år gammal. | Li estas dudek jarojn aĝa. | li ES-tas DU-dek JA-rojn A-ĝa | likadant med aĝa |
| Hon är 30. | Ŝi havas tridek jarojn. | ŝi HA-vas TRI-dek JA-rojn | också Ŝi aĝas tridek jarojn, som PMEG kallar modernt; Zamenhof skulle säga havi aĝon de tridek jaroj |
| en tolvårig flicka | dekdujara knabino | dek-du-JA-ra kna-BI-no | ett ord, inget -n |
| Han är två år äldre än jag. | Li estas du jarojn pli aĝa ol mi. | li ES-tas du JA-rojn pli A-ĝa ol mi | -n visar skillnaden |
Observera skillnaden mot svenskan: vi säger ”jag är 30 år”, men på esperanto har man åren: Mi havas tridek jarojn. Med estas behövs ordet aĝa: Mi estas tridek jarojn aĝa.
Hår, ansikte och glasögon
Andra kroppsdelar finns på sidan om kropp och hälsa, och färger för hår och ögon på färgsidan.
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| allt hår, hårfäste | hararo | ha-RA-ro | ett enskilt hårstrå är haro |
| långt, kort hår | longaj, mallongaj haroj | LON-gaj, mal-LON-gaj HA-roj | |
| lockig | bukla | BUK-la | spiralformad (ReVo) |
| rakt | rekta | REK-ta | inte krökt (ReVo) |
| blond | blonda | BLON-da | gul mellan guld och ljusbrun |
| rödhårig, gråhårig | ruĝhara, grizhara | ruĝ-HA-ra, griz-HA-ra | färg + hara; ReVo har fajrohara |
| flintskallig | kalva | KAL-va | en flintskallig man är kalvulo |
| skägg | barbo | BAR-bo | barba ”skäggig”, senbarba ”skägglös” |
| mustasch | lipharoj | lip-HA-roj | plural, hår på överläppen |
| glasögon | okulvitroj | o-kul-VI-troj | plural, som i svenskan |
| snygg, vacker | bela | BE-la | ett ord för båda; malbela ”ful” |
Glasögon bär man med porti (se kläder): Ŝi portas okulvitrojn – ”Hon har glasögon.”
Karaktärsord
Adjektiv för karaktär, med motsatsen på mal- i anmärkningen där paret är användbart.
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| vänlig, snäll | afabla | a-FA-bla | malafabla ”ovänlig, otrevlig” |
| vänskaplig | amika | a-MI-ka | som en vän |
| artig | ĝentila | ĝen-TI-la | malĝentila ”ohövlig” |
| glad, munter | gaja | GA-ja | syns utåt; se känslor |
| ärlig | honesta | ho-NES-ta | |
| generös | malavara | mal-a-VA-ra | motsats till avara ”snål” |
| blygsam | modesta | mo-DES-ta | |
| charmig | ĉarma | ĈAR-ma | |
| blyg | hontema | hon-TE-ma | lätt att skämmas |
| rädd av sig | timema | ti-ME-ma | benägen att vara rädd |
| modig | kuraĝa | ku-RA-ĝa | malkuraĝa ”feg” |
| lugn | trankvila | tran-KVI-la | |
| allvarlig | serioza | se-ri-O-za | |
| rolig | amuza | a-MU-za | |
| vis | saĝa | SA-ĝa | malsaĝa ”dum” |
| dum | stulta | STUL-ta | starkare än malsaĝa: djupt bristande vett (ReVo) |
| kvick | sprita | SPRI-ta | snabb, originell kvickhet |
| nyfiken | scivolema | sci-vo-LE-ma | |
| flitig | diligenta, laborema | di-li-GEN-ta, la-bo-RE-ma | |
| lat | maldiligenta, pigra | mal-di-li-GEN-ta, PI-gra | |
| tålmodig | pacienca | pa-ci-EN-ca | malpacienca ”otålig” |
| pratsam | parolema | pa-ro-LE-ma | |
| tystlåten | silentema | si-len-TE-ma | föredrar tystnad (ReVo) |
| hetlevrad | kolerema | ko-le-RE-ma |
Hur -em-, -ul- och mal- bildar karaktärsord
| Orddel | Betydelse | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| -em- | benägen att | paroli → parolema | tala → pratsam |
| -ul- | en person med egenskapen | saĝa → saĝulo | vis → en vis person |
| mal- | motsatsen | diligenta → maldiligenta | flitig → lat |
-em- betyder en naturlig benägenhet och står oftast på en verbrot: timi ”vara rädd” ger timema. -ul- gör en egenskap till en person: honesta ger honestulo, juna ger junulo. PMEG tillägger att -em- ofta kan strykas före -ul-, så timemulo blir timulo. I plural är dessa ord neutrala (saĝuloj ”kloka människor”), men ett singular -ulo låter ofta manligt, så lägg till -in- för en kvinna: junulino, belulino. PMEG noterar att många talare anser ŝi estas belulo felaktigt. Mer under suffix.
mal- vänder på betydelsen, och motsatser listar dussintals par. Det skiljer sig från ne: Ŝi ne estas afabla ”hon är inte vänlig” är mildare än Ŝi estas malafabla ”hon är ovänlig”.
Fyra korta beskrivningar
En vän. Mia amikino Anna estas alta kaj svelta. Ŝi havas longajn blondajn harojn kaj bluajn okulojn. Ŝi estas afabla, gaja kaj iom timema. – ”Min väninna Anna är lång och smärt. Hon har långt blont hår och blå ögon. Hon är vänlig, glad och lite rädd av sig.”
En farfar. Mia avo estas maljuna kaj iom dika. Li havas grizan barbon kaj portas okulvitrojn. Li estas saĝa kaj pacienca, kaj li ŝatas ŝerci. – ”Min farfar är gammal och lite kraftig. Han har grått skägg och glasögon. Han är vis och tålmodig, och han gillar att skämta.”
En pojke. Mia frato estas dekdujara. Li estas malalta kaj maldika, kaj li havas mallongajn brunajn harojn. Li estas scivolema kaj diligenta, sed ne tre parolema. – ”Min bror är tolv år. Han är kort och smal och har kort brunt hår. Han är nyfiken och flitig, men inte särskilt pratsam.”
Fråga och svar. Kiel aspektas via nova instruisto? – Li estas juna kaj alta. Li havas barbon kaj okulvitrojn. – Kia li estas? – Li estas tre ĝentila, sed iom serioza. – ”Hur ser din nya lärare ut? Han är ung och lång. Han har skägg och glasögon. Hurdan är han? Han är mycket artig, men lite allvarlig.”
Adjektiv böjs efter sitt substantiv, så longajn blondajn harojn har -j och -n på alla tre orden (se substantiv och adjektiv). Iom ”lite” och tre ”mycket” mildrar eller förstärker vilket adjektiv som helst.
Vanliga frågor
Hur säger man ”lång” och ”kort” om en person på esperanto?
Alta är lång och malalta är kort (även ”låg”). För ålder är juna ung och maljuna gammal.
Hur frågar man hur någon ser ut på esperanto?
Säg Kiel li aspektas? för utseendet. Kia li estas? är bredare: svaret kan gälla utseende eller karaktär.
Hur säger man någons ålder på esperanto?
Säg Li estas dudek jarojn aĝa eller Li havas dudek jarojn. Före ett substantiv räcker ett ord: dudekjara viro ”en tjugoårig man”.
Vad är skillnaden mellan timema och timulo?
Timema är ett adjektiv, ”rädd av sig”. Timulo är ett substantiv, ”en rädd person”, kort för timemulo.
Hur säger man ”snygg” eller ”vacker” på esperanto?
Båda är bela: bela viro ”en snygg man”, bela virino ”en vacker kvinna”. Belulo betyder ”en vacker person”; för en kvinna är belulino tryggare.
Källor
- PMEG – N por mezuro (mått som dudek jarojn aĝa)
- PMEG – Tabelvortoj je A (kia) and je EL (kiel, kiom)
- PMEG – EM, UL and MAL
- ReVo: alta, dika, juna, bela, belulo, blonda, haro, hararo, lipharoj, barbo, kalva, okulvitroj, bukla, rekta
- ReVo: svelta, magra, korpulenta, muskola, kresko, aĝo, mezaĝa, plenaĝa, aspekti
- ReVo: afabla, amika, ĝentila, gaja, honesta, avara, malavara, modesta, ĉarma, hontema, timema, kuraĝa, trankvila, serioza, amuza
- ReVo: saĝa, saĝulo, stulta, sprita, scivolema, diligenta, laborema, pigra, pacienca, parolema, silentema, kolerema, ŝerci
- Fundamento de Esperanto – Ekzercaro (lipharoj, gajaj, kuraĝa, diligenta, honesta)
- Tatoeba (CC BY 2.0 FR), bekräftade frågeformer: #517979, #433818, #2207708, #1473189, #2773294
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.