Esperantolitteratur: originalverk och översättningar

Esperantolitteraturen är de böcker som skrivits på eller översatts till esperanto sedan 1887. Hit hör originallyrik, romaner och dramatik – av författare som Kálmán Kalocsay, Julio Baghy och William Auld – och översättningar av världslitteraturens klassiker, från Hamlet (1894) och Bibeln (1926) till Sagan om ringen (1995–97). Uppskattningarna av det totala antalet titlar ligger mellan omkring 10 000 och över 25 000; någon fullständig räkning finns inte.

Litteraturen betydde mycket från första början. Zamenhof översatte själv pjäser och berättelser för att visa att språket kunde bära allvarlig konst och inte bara brev och parlörer.

#Hur började esperantolitteraturen?

Zamenhof var den förste stora författaren. Före och efter att han offentliggjorde språket 1887 översatte han mycket för att pröva och berika det. Hans Hamleto (Shakespeares Hamlet) utkom 1894. År 1903 sammanställde han Fundamenta Krestomatio, en antologi med förebildliga texter utgiven av Hachette i Paris, som i decennier blev en stilistisk referens.

Bland de tidiga översättarna fanns Antoni Grabowski, vars esperantoversion av Adam Mickiewiczs polska epos Pan Tadeusz (Sinjoro Tadeo) utkom i Warszawa 1918. Zamenhof skrev också dikten La Espero, som blev rörelsens hymn – se flagga och symboler.

#Vad var Budapestskolan?

Mellan världskrigen blev Budapest centrum för esperantolitteraturen. Tidskriften Literatura Mondo (”litterära världen”) utkom under tre perioder – 1922–27, 1931–38 och 1947–49 – och dess redaktörer satte nya normer för lyrik och prosa.

Baghys förslag att Zamenhofs födelsedag också skulle fira böcker lever kvar som Zamenhofdagen och esperantoböckernas dag den 15 december.

#Vad var den skotska skolan?

Efter 1945 trädde en ny generation poeter fram i Storbritannien. År 1952 gav fyra av dem – William Auld, John Dinwoodie, John Francis och Reto Rossetti – ut den gemensamma samlingen Kvaropo (”kvartett”) på det spanska förlaget Stafeto. Kritiker kallar dem den ”skotska skolan”.

William Auld (1924–2006) anses allmänt vara den viktigaste esperantopoeten. Hans långdikt La infana raso (”det unga släktet”, 1956) är en cykel om mänsklighetens historia och framtid, och han översatte senare Sagan om ringen. Marjorie Boulton (1924–2017), engelsk poet och forskare, gav ut Kontralte (1955) och en biografi över Zamenhof.

#Nominerades en esperantoförfattare till Nobelpriset?

Ja, enligt de nominerande organisationerna. Esperanto-PEN-centret och esperantoförfattarnas förening (EVA) uppgav att de nominerat William Auld till Nobelpriset i litteratur från 1999 till hans död 2006; nekrologer nämner åren 1999, 2004 och 2006. Efter honom föreslogs Baldur Ragnarsson (Island) 2007, och Marjorie Boulton från 2008 till sin död 2017.

Uppgifterna kan ännu inte kontrolleras oberoende: Nobelstiftelsen håller nomineringar hemliga i 50 år. Ingen esperantoförfattare har vunnit. Litteraturpriset delas ut av Svenska Akademien i Stockholm.

Esperanto-PEN-centret grundades 1991 och togs upp i PEN International den 10 september 1993 vid PEN-kongressen i Santiago de Compostela – ett formellt erkännande av esperanto som litterärt språk.

#Vilka moderna esperantoböcker är mest kända?

För en fullständig översikt är standardverket på engelska Geoffrey Suttons Concise Encyclopedia of the Original Literature of Esperanto (Mondial, 2008, 740 sidor).

#Vilka stora böcker har översatts till esperanto?

Översättningar tjänar två syften: de ger läsarna tillgång till världslitteraturen på ett gemensamt språk, och de prövar vad språket kan uttrycka.

Zamenhof avslutade översättningen av Gamla testamentet 1915, två år före sin död; den kompletta ”Londonbibeln”, som förenade den med kommitténs Nya testamente, utkom 1926.

#Vem ger ut esperantoböcker i dag?

Esperantoutgivningen är liten och internationell. Bland betydande förlag och tidskrifter märks:

• Stafeto (La Laguna, Spanien) – drevs av Juan Régulo Pérez 1952–1975; gav ut 93 böcker, bland dem Aulds och Boultons lyrik.
• Flandra Esperanto-Ligo (Antwerpen) – böcker och nyhetstidskriften Monato, utgiven sedan 1980.
• Sezonoj (Kaliningrad) – skönlitteratur, Tolkien och tidskriften La Ondo de Esperanto.
• Mondial (New York) – romaner, Suttons uppslagsverk och den litterära tidskriften Beletra Almanako (sedan 2007).
• Fonto (Brasilien) – Gerda malaperis! och Dondis Den gudomliga komedin.
• Universala Esperanto-Asocio – den månatliga tidskriften Esperanto, utgiven sedan 1905, och en stor bokkatalog. Se esperantoorganisationer.

#Hur många böcker finns det på esperanto?

Det finns ingen tillförlitlig räkning. De publicerade uppskattningarna varierar kraftigt:

• Omkring 10 000 titlar runt år 2000 (EBSCO:s forskningsöversikt).
• Över 25 000 böcker, en ofta upprepad men obelagd siffra.
• I maj 2023 överfördes UEA:s Hector Hodler-bibliotek till Polens nationalbibliotek, som beskrev det som nästan 30 000 böcker, årgångar av periodika och lådor med fotografier och inspelningar – en blandad räkning av objekt, inte av enbart böcker.
• Österrikiska nationalbibliotekets avdelning för planerade språk, grundad 1927 som Esperantomuseet, har omkring 45 000 tryckta volymer och 4 500 periodikatitlar som dokumenterar omkring 500 planerade språk, esperanto inräknat.

En försiktig sammanfattning: på esperanto har det getts ut tiotusentals titlar, varav några tusen är originalverk av litterärt slag.

#Vanliga frågor

#Finns det originallitteratur på esperanto?

Ja. Sedan 1890-talet har författare gett ut originallyrik, romaner, noveller och pjäser. Till de stora namnen hör Kálmán Kalocsay, Julio Baghy, William Auld, Marjorie Boulton och Trevor Steele.

#Vem är den mest kände esperantoförfattaren?

Den skotske poeten William Auld (1924–2006) nämns oftast, för La infana raso (1956) och sina uppgivna Nobelnomineringar. Bland romanförfattarna läses Julio Baghy och István Nemere flitigt.

#Har Bibeln översatts till esperanto?

Ja. Nya testamentet utkom 1912 och hela Bibeln, med Zamenhofs översättning av Gamla testamentet, 1926.

#Finns Sagan om ringen på esperanto?

Ja. William Aulds översättning, La Mastro de l' Ringoj, utkom 1995–97, med en andra upplaga 2007.

#Vilken är en bra första bok att läsa på esperanto?

Claude Pirons Gerda malaperis! (1983) är skriven för nybörjare: varje kapitel tillför nytt ordförråd och ny grammatik inuti en detektivhistoria. Den används flitigt i kurser och finns i tryck. För böcker som du lagligt kan läsa gratis, se vår läslista.

#Källor

• Wikipedia, Kálmán Kalocsay, Julio Baghy, William Auld, Marjorie Boulton, Baldur Ragnarsson, Trevor Steele, Jan Fethke
• Vikipedio, Literatura Mondo, Kvaropo, Stafeto, Gerda malaperis!
• Wikipedia, Esperanto PEN Centre och Vikipedio, Esperanta PEN-Centro
• Index.hr, ”Esperantski pisci za Nobelovu nagradu nominirali Williama Aulda”, 4 februari 2003
• Wikipedia, Bible translations into Esperanto och Translations of The Lord of the Rings
• Project Gutenberg, Fundamenta Krestomatio och Hamleto
• Österrikiska nationalbiblioteket, Department of Planned Languages
• Lustro Biblioteki, UEA library transferred to the National Library of Poland, maj 2023
• EBSCO Research Starters, Esperanto
• Geoffrey Sutton, Concise Encyclopedia of the Original Literature of Esperanto, Mondial, 2008