Falska vänner i esperanto för svensktalande

En falsk vän är ett esperantoord som ser ut som ett svenskt ord men betyder något annat. Det mest förrädiska exemplet är vi: på esperanto betyder det ”du” eller ”ni”, och ordet för svenskans ”vi” är ni. Tabellerna nedan tar upp 17 säkra ord. Varje esperantoord är kontrollerat i ordboken Reta Vortaro (ReVo) och den svenska betydelsen mot svensk ordbok (SAOL/Svensk ordbok, svenska.se) och Wiktionary. Hellre få säkra par än många osäkra: sidan gör inte anspråk på att vara en fullständig lista. Ser ut som är det svenska ordet som esperantoordet påminner om, Betyder egentligen är esperantobetydelsen och Säg i stället är esperantoordet för den svenska betydelsen.

#Småord och pronomen

ReVo definierar ni som första persons plural, alltså ”jag och andra”, och vi som den eller de tilltalade. Bytet mellan vi och ni är den vanligaste fällan för svensktalande nybörjare; se pronomen. Ja används på esperanto för att betona en redan känd orsak eller för att förstärka en motsats (Li ja venos ”han kommer ju”). ”Ja” som svar är jes. Prepositionen sen uttrycks i svenskan med ”utan”: sen sukero ”utan socker”.

#Substantiv

Några anmärkningar:

• Mil. Esperanto har ingen egen enhet motsvarande den svenska milen. En mil är tusen (mil kilometroj ”tusen kilometer”). Den svenska milen är tio kilometer (Wiktionary: den metriska milen infördes i Sverige 1889).
• Lago och korto. De svenska orden ”lag” och ”kort” har flera betydelser (lag och sportlag; kort i betydelsen spelkort och ”inte lång”), medan esperantoorden bara har en: lago är en stor vattenmassa omgiven av land, och ReVo beskriver korto som ett utrymme utan tak, omgivet av byggnader, murar eller staket intill ett hus.
• Rumo. ReVo definierar rumo som en sprit gjord av sockerrörssaft. På svenska stavas drycken ”rom”, så rumo ser ut som ”rum” men motsvarar ”rom”. Se mat och dryck.
• Fina. ReVo definierar fina som det som utgör slutet på något. Fino är ”slut”. Svenskans ”fin” har många betydelser och inget enskilt esperantoord täcker alla; välj efter sammanhanget, till exempel bela ”vacker” eller eleganta ”elegant”.
• Farto. ReVo: farto är någons hälsotillstånd, och farti betyder att ha ett gott eller dåligt tillstånd. Kiel vi fartas? är därför ”hur mår du?”, inte ”hur snabbt går du?”. Se hälsningar.
• Turo. ReVo: ett mycket högt, inte särskilt brett byggnadsverk, och även schackpjäsen.

#Adjektiv och verb

Kalva betyder enligt ReVo ”som förlorat håret på huvudet” (och även ”utan växtlighet”), alltså svenskans ”kal”. En kalv är bovido (bovo + -id- ”avkomma”). Verbet ridi ”skratta” är lätt att blanda ihop med svenskans ”rida”; ReVo definierar rajdi som att färdas sittande på ryggen av ett djur eller på ett liknande fordon.

#Falska vänner i meningar

#Varför finns de här falska vännerna?

Esperanto hämtade de flesta rötter ur latin och de romanska språken, med tyska och andra språk, och en rot behåller oftast den betydelse den har där. Svenskan och esperanto delar därför mycket via internationella ord, men de korta, vardagliga orden i tabellerna ovan har för det mesta olika ursprung och ser bara likadana ut. Dessutom är vi och ni korta ord som skiljer sig med en enda bokstav, vilket gör dem svåra att hålla isär i början.

#Så undviker du falska vänner

• Slå upp varje ord som ser svenskt ut i ordboken, som visar betydelse, ordstruktur och exempel.
• Lär dig vardagsorden först med de 100 vanligaste orden och kontrollera sedan varje nytt ord som liknar svenskan här.
• Öva pronomenen särskilt: mi ”jag”, vi ”du/ni”, li ”han”, ŝi ”hon”, ĝi ”den/det”, ni ”vi”, ili ”de”. Se pronomen.
• Jämför dina egna misstag med vanliga misstag.

#Vanliga frågor

#Vad är ett falskt vänord på esperanto?

Ett esperantoord som liknar ett ord i ditt eget språk men har en annan betydelse. För svensktalande är exempel vi ”du/ni”, sur ”på” och kalva ”flintskallig”.

#Betyder esperanto vi ”vi”?

Nej. Vi är ”du” eller ”ni”, singular och plural, och ordet för ”vi” är ni. Det finns inget särskilt artigt ”ni” på esperanto.

#Hur säger man ”sur” på esperanto?

Acida. Sur är en preposition som betyder ”på”: sur la tablo ”på bordet”.

#Hur säger man ”lag” på esperanto?

Beror på betydelsen: leĝo för en lag, teamo för ett sportlag. Lago betyder ”sjö”.

#Hur kan jag kontrollera om ett esperantoord betyder det jag tror?

Slå upp det i ordboken innan du använder det och läs definitionen, inte bara den svenska glosan. ReVo ger definitioner på esperanto.

#Källor

• ReVo: vi, ni, ja, sen, sur, lago, mil, rumo, sako, korto, turo, rado, pilo, fina, farti, farto, kalva, ridi, rajdi, bovido, sago
• Svensk ordbok och SAOL (svenska.se) för de svenska betydelserna; Wiktionary: mil