Fraser
Matlagning på esperanto: köksord, verb och ett recept
Från kuirejo till kuiraĵo: köksorden, matlagningsverben och måtten som behövs för att följa och skriva ett recept.
Köket är kuirejo, av kuiri ”att laga mat” och -ej- ”plats”. De viktigaste matlagningsverben är kuiri ”att laga mat”, boli ”att koka”, friti ”att steka”, baki ”att baka” och rosti ”att rosta, ugnssteka”. Många redskap är uppkallade efter ett verb: tranĉi ”att skära” ger tranĉilo ”kniv”. Matord finns på sidan mat och dryck och resten av hemmet på hus och hem. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.
Köket och dess apparater
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| kök | kuirejo | ku-i-RE-jo | En plats för matlagning |
| ugn | bakforno | bak-FOR-no | En forno för bakning |
| ugn, ässja, ugn för bränning | forno | FOR-no | Bredare: bakning, smältning eller uppvärmning |
| spis | fornelo | for-NE-lo | Ugn plus spisplattor eller brännare |
| ugnsutrymme | bakujo | ba-KU-jo | baki + -uj- |
| kylskåp | fridujo | fri-DU-jo | Ordboken ReVo kallar frida ”kall” ett nyord |
| frys | frostujo | fros-TU-jo | Maten håller sig där i månader |
| vattenkokare, kittel | bolkruĉo | bol-KRU-ĉo | Handtag, lock och pip |
Kokkärl och redskap
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| kruka, gryta | poto | PO-to | Också en blomkruka |
| kastrull | kaserolo | ka-se-RO-lo | Djupare än en pato |
| stekpanna | pato | PA-to | Grund, med långt skaft; ReVo anger också fritilo |
| lock | kovrilo | ko-VRI-lo | kovri ”att täcka” |
| sil, durkslag | kribrilo | kri-BRI-lo | kribri ”att sikta” |
| rivjärn | raspilo | ras-PI-lo | raspi ”att riva” |
| visp | kirlilo | kir-LI-lo | För att vispa ägg eller grädde |
| slev | ĉerpilo | ĉer-PI-lo | För att ösa upp vätska |
| våg | pesilo | pe-SI-lo | För att väga |
Tallrikar och bestick
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| tallrik | telero | te-LE-ro | Grund, att äta från |
| fat, rätt | plado | PLA-do | Ett serveringsfat eller maten på det |
| skål | bovlo | BOV-lo | Ett kärl utan hals |
| kopp | taso | TA-so | För varma drycker |
| glas | glaso | GLA-so | Högre än brett |
| kniv | tranĉilo | tran-ĈI-lo | |
| gaffel | forko | FOR-ko | |
| sked | kulero | ku-LE-ro | |
| bestick | manĝilaro | man-ĝi-LA-ro | manĝi + -il- + -ar- |
Matlagningsverb
Nästan alla matlagningsverb är transitiva: de tar ett objekt med -n (se ackusativ).
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| att laga mat | kuiri | ku-I-ri | Det allmänna verbet |
| att koka mat | bolkuiri | bol-ku-I-ri | I kokande vatten |
| att steka | friti | FRI-ti | I het olja eller fett |
| att baka | baki | BA-ki | I ugn eller i aska |
| att rosta, ugnssteka | rosti | ROS-ti | Utan tillsatt fett eller vatten |
| att grilla | kradrosti | krad-ROS-ti | På ett galler över en eld |
| att sjuda, stuva | stufi | STU-fi | Långsamt, i en sluten gryta |
| att ånga | vaporkuiri | va-por-ku-I-ri | vaporo ”ånga” + kuiri |
Att förbereda maten
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| att skära | tranĉi | TRAN-ĉi | |
| att hacka | haki | HA-ki | Hugga sönder |
| att skala | senŝeligi | sen-ŝe-LI-gi | ReVo: senŝeligi terpomon |
| att blanda | miksi | MIK-si | |
| att röra om | kirli | KIR-li | En snabb vridande rörelse |
| att knåda | knedi | KNE-di | Mjöl och vatten till deg |
| att hälla | verŝi | VER-ŝi | En vätska |
| att hälla, strö | ŝuti | ŜU-ti | Spannmål, sand, mjöl |
| att tillsätta | aldoni | al-DO-ni | |
| att breda, smörja | ŝmiri | ŜMI-ri | Ett tunt lager fett |
| att salta / att krydda | sali / spici | SA-li / SPI-ci | Tillsätta salt / tillsätta kryddor |
| att smaka på | gustumi | gus-TU-mi | Med avsikt |
Gusti är ett annat verb och tar inget objekt: La supo bongustas. ”Soppan smakar gott.” Jämför Mi gustumas la supon. ”Jag smakar på soppan.”
Värme och kyla
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| att värma | varmigi | var-MI-gi | |
| att kyla | malvarmigi | mal-var-MI-gi | |
| att smälta | fandi | FAN-di | fandiĝi ”att smälta av sig självt” |
| att tina | degeli | de-GE-li | Intransitivt |
| att frysa (in) | frostigi | fros-TI-gi | Göra iskallt |
| att vara kall, frysa | fridi | FRI-di | ReVo:s exempel är ett kylskåp |
Koka, smälta, laga: -ig- och -iĝ- i köket
Svenskan använder ofta samma verb för ”vattnet kokar” och ”jag kokar vattnet”; esperanto använder två. Boli är vad vätskan gör, boligi vad du gör med den. Andra verb går åt andra hållet: kuiri är vad du gör med maten, kuiriĝi vad maten gör. Regeln står på sidan om -ig- och -iĝ-.
| Verb | Av sig självt | Någon gör det |
|---|---|---|
| boli → boligi | La lakto bolas. ”Mjölken kokar.” | Mi boligas la lakton. ”Jag kokar mjölken.” |
| kuiriĝi ← kuiri | La supo kuiriĝas. ”Soppan blir klar.” | Mi kuiras la supon. ”Jag lagar soppan.” |
| fandiĝi ← fandi | La butero fandiĝas. ”Smöret smälter.” | Mi fandas la buteron. ”Jag smälter smöret.” |
Mått
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| kilogram / gram | kilogramo / gramo | ki-lo-GRA-mo / GRA-mo | |
| liter | litro | LI-tro | |
| deciliter | decilitro | de-ci-LI-tro | En tiondels liter |
| kopp | taso | TA-so | ReVo: cirka 150 ml i matlagning |
| matsked | supkulero | sup-ku-LE-ro | Cirka 15 ml |
| tesked | tekulero | te-ku-LE-ro | Cirka 5 ml |
| bit / skiva | peco / tranĉaĵo | PE-co / tran-ĈA-ĵo | |
| hälften / fjärdedel | duono / kvarono | du-O-no / kva-RO-no | duono de la kuko ”hälften av kakan” |
Det som mäts står efter da och tar inget -n: du tasoj da faruno ”två koppar mjöl”. Måttet är objektet: Mi aldonas du tasojn da faruno. Fler regler för da finns på sidan mat och dryck.
Ett recept: krespoj (pannkakor)
Ett recept är en recepto och en ingrediens en ingredienco. ReVo definierar krespo som en tunn pannkaka av mjöl, mjölk och ägg, även kallad patkuko. Den liknar den tunna svenska pannkakan.
Ingrediencoj – ingredienser: 150 gramoj da faruno (150 g mjöl), 3 decilitroj da lakto (3 dl mjölk), 2 ovoj (2 ägg), iom da salo (lite salt), 1 supkulero da oleo (1 msk olja), sukero kaj citrono (socker och citron).
Kiel prepari – hur man gör:
- Metu la farunon en grandan bovlon. – Lägg mjölet i en stor skål.
- Rompu la ovojn en la bovlon kaj aldonu la lakton kaj iom da salo. – Knäck äggen i skålen och tillsätt mjölken och lite salt.
- Kirlu la miksaĵon per forko, ĝis ĝi fariĝos glata. – Rör smeten med en gaffel tills den blir slät.
- Lasu la miksaĵon ripozi dek minutojn. – Låt smeten vila i tio minuter.
- Varmigu la paton kaj ŝmiru ĝin per iom da oleo. – Värm stekpannan och smörj den med lite olja.
- Verŝu en la paton iom de la miksaĵo. – Häll lite av smeten i pannan.
- Fritu la krespon du minutojn, turnu ĝin kaj fritu ĝin ankoraŭ unu minuton. – Stek pannkakan i två minuter, vänd den och stek den ytterligare en minut.
- Ripetu, ĝis la miksaĵo finiĝos. – Upprepa tills smeten är slut.
- Servu la krespojn kun sukero kaj citrono. – Servera pannkakorna med socker och citron.
Stegen är uppmaningar som slutar på -u (se verb); lägg till ni för ”låt oss”: Ni kuiru! En tidslängd tar -n utan preposition: du minutojn. Och da står aldrig före la: iom da salo, men iom de la miksaĵo ”en del av smeten”.
Hur köksord bildas
| Orddel | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| -ej- | plats | kuirejo kök, bakejo bageri |
| -il- | redskap, apparat | tranĉilo kniv, raspilo rivjärn, rostilo redskap för rostning |
| -uj- | behållare | fridujo kylskåp, piprujo pepparströare, salujo saltkar |
| -aĵ- | en konkret sak | kuiraĵo en tillagad rätt, fritaĵo stekt mat, bakaĵo bakverk |
| -ist- | person med ett yrke | kuiristo kock, bakisto bagare |
| -ar- | samling | manĝilaro bestick, vazaro servis |
PMEG säger att ord på -il- normalt kommer från verb, så ett matlagningsverb ger dig dess redskap: rosti → rostilo, miksi → miksilo. Inte alla sådana ord används: ReVo markerar bolilo som ”att undvika” och föredrar bolkruĉo. Se suffix och ordbildning. Kuirilo är vilket köksredskap eller vilken köksapparat som helst.
Vanliga frågor
Hur säger man ”kök” på esperanto?
Kuirejo, av kuiri ”att laga mat” och -ej- ”plats”.
Hur säger man ”att laga mat” på esperanto?
Kuiri: Mi kuiras vespermanĝon. ”Jag lagar middag.” Mer specifika är friti, baki, rosti och bolkuiri.
Vad är skillnaden mellan boli och boligi?
Boli är vad en vätska gör: La akvo bolas. Boligi är vad du gör med den: Mi boligas akvon. För mat i kokande vatten, säg bolkuiri: Mi bolkuiras terpomojn.
Hur anger man mängder i ett recept på esperanto?
Nämn måttet och sedan da: taso da lakto ”en kopp mjölk”, supkulero da oleo ”en matsked olja”.
Källor
- ReVo: kuiri, kuirejo, kuiriĝi, forno, bakforno, fornelo, baki, bakujo, fridujo, fridi, frostujo, frostigi, boli, bolilo, bolkruĉo, pesilo
- ReVo: poto, kaserolo, pato, kovrilo, kribrilo, raspilo, kirlilo, kirli, ĉerpilo, telero, plado, bovlo, taso, glaso, tranĉilo, tranĉi, forko, kulero, supkulero, manĝilaro
- ReVo: friti, rosti, kradrosti, stufi, haki, senŝeligi, miksi, knedi, verŝi, ŝuti, ŝmiri, gustumi, varmigi, fandi, degeli, gramo, litro, decilitro, krespo, recepto, ingredienco, piprujo
- PMEG: IL, UJ, EJ, AĴ, AR, IST, U, N por mezuro, Da – bazaj reguloj, Da – detalaj reguloj, IG, IĜ
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.