Esperanto lektion 1: hälsningar, uttal och alfabet

Q: Hur säger man ”Jag heter …” på esperanto?

Enklast är Mi estas Ana – ”Jag är Ana”. Du hör också Mi nomiĝas Ana – ”Jag heter Ana” – och Mia nomo estas Ana – ”Mitt namn är Ana”.

I den här första lektionen lär du dig att läsa esperanto högt, att hälsa, säga hej då och presentera dig. Du möter de personliga pronomenen mi, vi, li, ŝi och verbet estas – ”är” – som är detsamma för alla personer, precis som i svenskan. Har du aldrig hört esperanto förut? Läs då först de fem uttalsreglerna under ”Grammatik” och gå sedan tillbaka till dialogen.

Dialog

Ana bor i São Paulo i Brasilien. Tomo bor i Kraków i Polen. Båda har just gått med i en samtalsgrupp på esperanto på nätet, som leds av Juma från Kenya.

Esperanto	Svenska
Juma: Saluton al ĉiuj! Mi estas Juma. Mi estas el Kenjo.	Hej allihop! Jag är Juma. Jag är från Kenya.
Ana: Saluton, Juma! Mi estas Ana. Mi estas el Brazilo.	Hej, Juma! Jag är Ana. Jag är från Brasilien.
Tomo: Bonan tagon! Mi estas Tomo. Mi estas el Pollando.	Goddag! Jag är Tomo. Jag är från Polen.
Juma: Bonvenon, Ana kaj Tomo! Kiel vi fartas?	Välkomna, Ana och Tomo! Hur mår ni?
Ana: Bone, dankon. Kaj vi?	Bra, tack. Och du?
Juma: Tre bone, dankon!	Mycket bra, tack!
Tomo: Mi fartas bone, sed mi estas iom nervoza. Mi estas komencanto.	Jag mår bra, men jag är lite nervös. Jag är nybörjare.
Ana: Ankaŭ mi estas komencanto!	Jag är också nybörjare!
Juma: Ne gravas. Ĉi tie ni ĉiuj estas amikoj.	Det gör ingenting. Här är vi alla vänner.
Tomo: Dankon, Juma. Saluton, Ana!	Tack, Juma. Hej, Ana!
Ana: Saluton, Tomo! Ĝis lundo?	Hej, Tomo! Vi ses på måndag?
Juma: Jes, ĝis lundo! Ĝis revido, amikoj!	Ja, vi ses på måndag! Hej då, vänner!
Tomo: Ĝis revido!	Hej då!

Läs varje replik högt två gånger. Betona den näst sista stavelsen: sa-LU-ton, bon-VE-non, ko-men-CAN-to.

Namn behåller ofta sin egen stavning och sitt eget uttal: Juma är ett swahilinamn som börjar med samma ljud som engelska ”jungle”, fast esperantobokstaven j annars låter som svenskt j i ”ja”.

Nya ord

Esperanto	Svenska	Kommentar
saluton	hej	hälsning när som helst på dygnet
bonan tagon	goddag, hej	mer formellt än saluton
bonvenon	välkommen, välkomna
ĝis revido	hej då, adjö	ordagrant ”tills vi ses igen”, jämför ”på återseende”; kort: ĝis!
mi	jag	pronomen
vi	du, ni	en person eller flera – inte svenskans ”vi”!
li	han	pronomen
ŝi	hon	pronomen
ni	vi	se upp: esperantons ni är svenskans ”vi”
estas	är	presens av esti ”vara”; samma form för alla personer
farti	må	Kiel vi fartas? ”Hur mår du?”
el	från, ur	el Brazilo ”från Brasilien”
al	till	Saluton al ĉiuj! ”Hej allihop!”
ĉiuj	alla, allihop	ni ĉiuj ”vi alla”
nervoza	nervös
kaj	och	låter som svenska ”kaj”
sed	men
kiel	hur	frågeord (lektion 7)
bone	bra	adverb
tre	mycket	inte ”tre” – tre heter tri
iom	lite, en aning
dankon	tack
ankaŭ	också	ankaŭ mi ”jag också”
jes	ja
komencanto	nybörjare	av komenci ”börja”
amiko	vän	plural amikoj (lektion 2)
ĉi tie	här
ne gravas	det gör ingenting	ordagrant ”(det) är inte viktigt”

Lektionens orddel

-ant-som gör (aktiv, presens)

-ant- betecknar någon som håller på att göra något: komencanto är ”den som börjar”, alltså en nybörjare. Även språkets namn är byggt så: Esperanto betyder ”den som hoppas”.

komenc·ant·onybörjarei den här lektionen
vojaĝ·ant·oresenär
parol·ant·otalare, den som talar

Grammatik

Uttalet i fem regler

Esperanto stavas som det låter: kan du de här fem reglerna kan du läsa vilket ord som helst högt. Hela bokstavstabellen finns på sidan om alfabet och uttal.

En bokstav, ett ljud. Varje bokstav uttalas, och ingen bokstav är stum.
Fem rena vokaler. a låter som i ”katt”, e som i ”vet”, i som i ”vi”, o som å i ”gå” och u som o i ”bo”. Vokalernas längd ändrar aldrig ett ords betydelse, och esperanto har inte heller svenskans ordaccenter (som i ”anden” – fågeln – och ”anden” – spöket).
Några bokstäver låter annorlunda än i svenskan. Lär dig tabellen nedan.
Betona den näst sista vokalen. SA-lu-ton är fel; säg sa-LU-ton. Samma regel gäller alla ord: BO-ne, es-pe-RAN-to, KI-el.
aj, ej, oj, uj, aŭ, eŭ är en stavelse var. Kaj låter som svenska ”kaj”, och ankaŭ är AN-kaŭ, med aŭ som i ”paus”.

Ord ur dialogen: den betonade stavelsen är markerad

saluton: sa-LU-ton/saˈlu.ton/

bonvenon: bon-VE-non/bonˈve.non/

komencanto: ko-men-CAN-to/ko.menˈtsan.to/

Esperanto: es-pe-RAN-to/es.peˈran.to/

kiel: KI-el/ˈki.el/

Bokstav	Låter som	Exempel
c	”ts” i ”plats”, aldrig ”s” eller ”k”	komencanto – ”nybörjare”
ĉ	”ch” i engelska ”church”, inte tj som i ”tjugo”	ĉi tie – ”här”
g	g i ”gata” (alltid hårt, även före e och i)	gravas – ”är viktigt”
ĝ	”j” i engelska ”jeans”	ĝis – ”tills”
ĥ	”ch” i tyska ”Bach”	ĥoro – ”kör” (ovanlig bokstav)
j	j i ”ja”	jes – ”ja”
ĵ	”j” i franska ”journal”	ĵurnalo – ”tidning”
r	rullande eller slaget r	revido – ”återseende”
s	s i ”sol”, aldrig tonande	estas – ”är”
ŝ	”sh” i engelska ”she”	ŝi – ”hon”
ŭ	u i ”paus” (efter a eller e)	ankaŭ – ”också”

Fallgropar för svenskar

Esperantons vi och ni är omvända. Vi betyder ”du” eller ”ni”, och ni betyder ”vi”. Ni estas amikoj är alltså ”Vi är vänner”.
K och g är alltid hårda. Svenskan mjukar upp dem före e, i, y, ä och ö (”kind”, ”ge”), men esperanto gör det aldrig: kiel uttalas med k, och gepatroj (”föräldrar”, lektion 2) med g.
C är ”ts”. I svenskan låter c som s eller k (”cykel”, ”camping”), men komencanto uttalas ”ko-men-TSAN-to”.
U låter som svenskt o, och o som å. Bone låter ungefär ”bå-ne”, och Tomo ungefär ”TÅ-må”. Svenskans eget u-ljud i ”hus” finns inte i esperanto.
Z är tonande. Svenskan saknar ljudet och säger s i ”zoo”, men esperantons z låter som engelska ”z” i ”zoo”: surrande, med röst.
R och nästa konsonant smälter inte ihop. I ”bord” och ”barn” blir rd och rn ett enda ljud i de flesta svenska dialekter. I esperanto hörs båda: fartas är far-tas, med både r och t.

Personliga pronomen

Esperanto har sju grundläggande personliga pronomen (oni ”man” kommer i lektion 10). De ändras aldrig av artighet: vi använder du till en vän, till en främling och till en hel grupp. Se hela kapitlet om pronomen.

Esperanto	Svenska
mi	jag
vi	du, ni (en person eller flera)
li	han
ŝi	hon
ĝi	den, det
ni	vi
ili	de

En verbform för alla: estas

Verbet ”vara” heter esti. I presens är det estas för alla personer – precis som svenskans ”är”: jag är, du är, hon är. Så fungerar alla verb i esperanto, som du ser i lektion 4 och på sidan om verb.

Esperanto	Svenska
Mi estas Ana.	Jag är Ana.
Vi estas komencanto.	Du är nybörjare.
Li estas el Pollando.	Han är från Polen.
Ŝi estas el Brazilo.	Hon är från Brasilien.
Ni estas amikoj.	Vi är vänner.
Ili estas el Kenjo.	De är från Kenya.

Det finns inget ord för ”en” eller ”ett”: Mi estas komencanto betyder ”Jag är nybörjare”, och där säger ju svenskan inte heller ”en”. Esperanto har bara ett ord för bestämd form, la, som kommer i lektion 2.

Hälsningar för alla tillfällen

Esperanto	Svenska	När
Saluton!	Hej!	när som helst
Bonan matenon!	God morgon!	på morgonen
Bonan tagon!	Goddag!	på dagen, lite formellt
Bonan vesperon!	God kväll!	på kvällen
Bonan nokton!	God natt!	när man går och lägger sig
Ĝis revido! / Ĝis!	Adjö! / Hej då!	vid avsked
Ĝis lundo!	Vi ses på måndag!	ĝis + en tidpunkt

-n i slutet av saluton och bonan tagon är ingen utsmyckning: båda är förkortningar av hela meningar – bonan tagon av ”jag önskar dig en god dag”, saluton av ”jag ger dig en hälsning”. Den ändelsen lär du dig i lektion 5. Fler hälsningar hittar du på sidan om hälsningar på esperanto.

Övningar

Kulturhörnan

Esperanto har en födelsedag: 26 juli 1887. Den dagen gav ögonläkaren Ludwik Zamenhof ut den första läroboken i språket i Warszawa. Den var skriven på ryska och undertecknad Doktoro Esperanto – ”doktor En-som-hoppas”. Snart kallade folk själva språket Esperanto efter pseudonymen. Läs om esperantos historia för att se vad som hände sedan.

Vanliga frågor

Kan jag skriva ĉ, ĝ och ŝ på ett vanligt tangentbord?

Ja. Den vanligaste lösningen är x-systemet: skriv cx för ĉ, gx för ĝ, sx för ŝ och ux för ŭ. Övningarna i den här kursen gör om det åt dig medan du skriver.

Är vi formellt eller informellt?

Både och. Vi betyder ”du” eller ”ni”, till en vän eller en främling, så du behöver aldrig fundera på artigt tilltal. En särskild informell singularform, ci, finns i teorin men används nästan aldrig.

Hur säger man ”Jag heter …” på esperanto?

Enklast är Mi estas Ana – ”Jag är Ana”. Du hör också Mi nomiĝas Ana – ”Jag heter Ana” – och Mia nomo estas Ana – ”Mitt namn är Ana”.

#Dialog

#Nya ord

#Grammatik

#Uttalet i fem regler

#Fallgropar för svenskar

#Personliga pronomen

#En verbform för alla: estas

#Hälsningar för alla tillfällen

#Övningar

#Kulturhörnan

#Vanliga frågor

#Kan jag skriva ĉ, ĝ och ŝ på ett vanligt tangentbord?

#Är vi formellt eller informellt?

#Hur säger man ”Jag heter …” på esperanto?

#Källor