Saluton-kursen
Esperanto lektion 2: familj, substantiv och plural
En ändelse för substantiv, en för plural och ett ord för bestämd form – sedan kan du presentera hela din familj.
En sak i taget: dialogen replik för replik, nya ord med ljud och bilder, en övning per skärm.
29 ord19 övningar~17 min
I den här lektionen lär du dig hur substantiven fungerar i esperanto. Alla substantiv slutar på -o, plural får -j, och en enda artikel, la, gör vilket substantiv som helst bestämt. Du beskriver också din familj med mia ”min”, pekar på saker med jen ”här är” och lägger till personer med kaj ”och” och ankaŭ ”också”.
Dialog
En vecka senare har Ana och Tomo ett videosamtal. Ana visar ett foto på sin familj.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Ana: Saluton, Tomo! Jen foto de mia familio. | Hej, Tomo! Här är ett foto på min familj. |
| Tomo: Saluton! Ho, granda familio! | Hej! Åh, en stor familj! |
| Ana: Jes! Jen miaj gepatroj, Paulo kaj Rita. | Ja! Här är mina föräldrar, Paulo och Rita. |
| Tomo: Kaj la knabo? | Och pojken? |
| Ana: La knabo estas mia frato, Pedro. Li estas studento, kiel mi. | Pojken är min bror, Pedro. Han är student, precis som jag. |
| Tomo: Kaj la du knabinoj? | Och de två flickorna? |
| Ana: Ili estas miaj fratinoj, Bia kaj Lara. Ili estas ĝemeloj. | De är mina systrar, Bia och Lara. De är tvillingar. |
| Tomo: Kaj la kato? | Och katten? |
| Ana: La kato estas Kafo. Ĝi estas la ĉefo de la familio! | Katten är Kafo (”Kaffe”). Den är familjens chef! |
| Tomo: Ha ha! Jen ankaŭ mia familio: miaj gepatroj, mia fratino Marta kaj mi. | Ha ha! Här är min familj också: mina föräldrar, min syster Marta och jag. |
| Ana: Kaj la sinjorino? | Och damen? |
| Tomo: Ŝi estas mia avino, Zofia. Ŝi estas la ĉefo de nia familio! | Hon är min mormor, Zofia. Hon är chefen i vår familj! |
| Ana: Ha ha! Kafo kaj Zofia – du ĉefoj! | Ha ha! Kafo och Zofia – två chefer! |
Nya ord
| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| familio | familj | substantiv |
| foto | foto | substantiv |
| patro | far, pappa | patrino ”mor, mamma” |
| gepatroj | föräldrar | ge- = båda könen |
| frato | bror | fratino ”syster” |
| avo | farfar, morfar | avino ”farmor, mormor”, geavoj ”far- och morföräldrar” |
| knabo | pojke | knabino ”flicka” |
| studento | student | om vem som helst |
| ĝemeloj | tvillingar | singular ĝemelo |
| kato | katt | |
| ĉefo | chef, ledare, överhuvud | |
| sinjorino | dam, fru | sinjoro ”herre, herr” |
| la | bestämd artikel | den enda artikeln: la kato ”katten” |
| jen | här är, se här | för att peka |
| de | av, från | foto de mia familio ”foto på min familj” |
| mia | min, mitt | miaj före plural: ”mina” |
| via | din, ditt; er, ert | |
| nia | vår, vårt | |
| du | två | inte ”du”! Räkneord i lektion 8 |
| granda | stor | adjektiv (lektion 3) |
| kiel | som, liksom | kiel mi ”precis som jag” |
| ho | åh, oj | interjektion |
Svenskan skiljer mellan farmor och mormor, farfar och morfar. Esperanto har bara avino och avo, oavsett om det är mammas eller pappas förälder.
-in- bildar den kvinnliga formen: sinjoro ”herre” → sinjorino ”dam”. ge- slår ihop båda könen: gepatroj är ”föräldrar”, alltså far och mor tillsammans.
- sinjor·in·odami den här lektionen
- frat·in·osyster
- ge·frat·o·jsyskon
Grammatik
Substantiv slutar på -o
Alla substantiv i esperanto slutar på -o: familio, patro, kato, foto. Du känner igen ett substantiv direkt, även om du inte kan ordet. Substantiven har inget grammatiskt genus: det finns inga en- och ett-ord, och la familio och la kato har samma la. Mer om det på sidan om substantiv och adjektiv.
Plural: lägg till -j
Lägg till -j för att sätta ett substantiv i plural. Ändelsen -oj låter som svenska ”oj!”.
Svenskans många pluralformer (-ar, -or, -er, -n eller ingen ändelse alls, som i ”ett hus – två hus”) blir en enda i esperanto, och det finns inga oregelbundna pluralformer: infano ”barn” → infanoj ”barn”, homo ”människa” → homoj ”människor”.
En artikel: la
La gör ett substantiv bestämt och ändras aldrig: la knabo, la knaboj, la knabino. Svenskan sätter bestämd form som en ändelse på ordet (”pojken”, ”pojkarna”, ”huset”), men esperanto ställer la framför ordet. Använd det ungefär där svenskan har bestämd form. För ”en” och ”ett” används ingen artikel alls: kato är ”en katt”, la kato är ”katten”. Detaljerna finns på sidan om artikeln.
Kvinnliga former med -in-
Några ord för personer är manliga från början: familjeord som patro, frato, avo, och dessutom knabo ”pojke” och sinjoro ”herre”. Suffixet -in- ger den kvinnliga formen, ungefär som svenskans -inna i ”värdinna”: patrino ”mor”, fratino ”syster”. Prefixet ge- betyder ”båda könen tillsammans”: gepatroj ”föräldrar”, gefratoj ”syskon”. De flesta andra ord för personer, som studento och amiko, kan användas om vem som helst.
| Manligt | Kvinnligt | Båda |
|---|---|---|
| patro – far | patrino – mor | gepatroj – föräldrar |
| frato – bror | fratino – syster | gefratoj – syskon |
| avo – farfar, morfar | avino – farmor, mormor | geavoj – far- och morföräldrar |
| knabo – pojke | knabino – flicka | geknaboj – pojkar och flickor |
patrinomor
gepatrojföräldrar
”Min”, ”din”, ”vår”: lägg till -a på pronomenet
Possessiva pronomen är personliga pronomen med adjektivändelsen -a. Före ett substantiv i plural får de -j, precis som substantivet: mia frato ”min bror”, miaj fratoj ”mina bröder” – samma mönster som när ”min” blir ”mina”. Skillnaden mellan en- och ett-ord försvinner: mia är både ”min” och ”mitt”. Alla former finns på sidan om pronomen.
| Pronomen | Possessivt | Exempel |
|---|---|---|
| mi | mia – min, mitt | mia familio |
| vi | via – din, ditt; er, ert | via frato |
| li | lia – hans | lia patrino |
| ŝi | ŝia – hennes | ŝiaj gepatroj |
| ĝi | ĝia – dess | ĝia nomo |
| ni | nia – vår, vårt | nia avino |
| ili | ilia – deras | ilia kato |
Svenskans ”sin, sitt, sina” har också en motsvarighet i esperanto, sia, som används på nästan samma sätt. Mer om den finns på samma sida; i den här kursen räcker tabellen ovan.
Jen, kaj, ankaŭ
Jen pekar på något: Jen mia frato – ”Här är min bror”, Jen la fotoj – ”Här är fotona”. Kaj binder ihop ord och meningar: Paulo kaj Rita. Ankaŭ betyder ”också, även” och står normalt direkt före det ord som det gäller, som svenskans ”även”: Ankaŭ Marta estas studento – ”Även Marta är student”. Efter ett namn eller ett pronomen hör du det också i omvänd ordning, med samma betydelse: Marta ankaŭ estas studento.
Övningar
Kulturhörnan
Det finns familjer som talar esperanto hemma. Barn som växer upp med språket kallas denaskuloj – ”de som har det från födseln” – och forskare uppskattar att de är ungefär 1 000 till 2 000. En del kommer från par som har träffats genom esperanto och inte har något annat gemensamt språk; oftare väljer föräldrar som har ett gemensamt språk att tala esperanto med sina barn. Läs mer om dem som har esperanto som modersmål.
Vanliga frågor
Har esperanto grammatiskt genus?
Nej. Substantiven har inget genus – inga en- och ett-ord – och la är detsamma för alla substantiv. Bara ord för människor och djur kan visa kön, och -in- ger den kvinnliga formen.
Hur säger man ”en” eller ”ett” på esperanto?
Det gör man inte. Esperanto saknar obestämd artikel: kato betyder ”en katt” eller ”katt”, och la kato betyder ”katten”.
Varför heter det miaj gepatroj och inte mia gepatroj?
Mia fungerar som ett adjektiv, och adjektiv får -j när substantivet står i plural – precis som ”min” blir ”mina” i ”mina föräldrar”. Den här kongruensen övar du i lektion 3.
Källor
- Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 1–3)
- PMEG: La – bazaj reguloj (artikeln)
- PMEG: Nombro – bazaj reguloj (plural)
- PMEG: Seksa signifo de O-vortoj (manliga, kvinnliga och könsneutrala substantiv)
- PMEG: Posedaj pronomoj (possessiva pronomen)
- PMEG: Ankaŭ (placering)
- Jouko Lindstedt, ”Native Esperanto as a test case for natural language”, SKY Journal of Linguistics 19 (2006)
- Wikipedia: Native Esperanto speakers
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.