Saluton-kursen
Esperanto lektion 3: adjektiv, färger och negation
Adjektiv slutar på -a och följer sitt substantiv i plural – sedan kan du beskriva vädret, en stad eller en vän.
En sak i taget: dialogen replik för replik, nya ord med ljud och bilder, en övning per skärm.
39 ord24 övningar~20 min
I den här lektionen lär du dig att beskriva saker. Adjektiv i esperanto slutar på -a, och de får -j när substantivet står i plural: bela tago ”en vacker dag”, belaj tagoj ”vackra dagar”. Du lär dig också tolv färger, några väderord, tre ”mycket” och ne ”inte” – och tar en första titt på mal-, prefixet som gör ett ord till sin motsats.
Dialog
Det är oktober. I Kraków har hösten börjat; i São Paulo är det vår.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Ana: Saluton, Tomo! Kia estas la vetero en Krakovo? | Hej, Tomo! Hur är vädret i Kraków? |
| Tomo: Ne bona. La ĉielo estas griza, kaj la vento estas forta. | Inte bra. Himlen är grå och vinden är stark. |
| Ana: Ho ne! Ĉi tie la ĉielo estas tute blua. | Åh nej! Här är himlen alldeles blå. |
| Tomo: Vere? | Verkligen? |
| Ana: Jes! En Brazilo nun estas printempo. La tagoj estas longaj kaj varmaj. | Ja! I Brasilien är det vår nu. Dagarna är långa och varma. |
| Tomo: Kaj ĉi tie estas aŭtuno. La tagoj estas mallongaj kaj malvarmaj. | Och här är det höst. Dagarna är korta och kalla. |
| Ana: Ho, kompatinda Tomo! | Åh, stackars Tomo! |
| Tomo: Sed la aŭtuno ankaŭ estas bela. La folioj estas flavaj, oranĝaj kaj ruĝaj. | Men hösten är också vacker. Löven är gula, orange och röda. |
| Ana: Kiel bele! En San-Paŭlo la folioj ĉiam estas verdaj. | Vad fint! I São Paulo är löven alltid gröna. |
| Tomo: Verdaj folioj kaj blua ĉielo… Mi tre envias vin! | Gröna löv och blå himmel… Jag är så avundsjuk på dig! |
| Ana: Ha ha! Sed San-Paŭlo ne estas trankvila urbo. Ĝi estas tre granda kaj tre brua. | Ha ha! Men São Paulo är ingen lugn stad. Den är väldigt stor och väldigt bullrig. |
| Tomo: Krakovo ne estas tiel granda, sed ĝi estas malnova kaj tre bela. | Kraków är inte så stort, men det är gammalt och väldigt vackert. |
| Ana: Malnovaj urboj estas tre belaj! | Gamla städer är väldigt vackra! |
Kia…? betyder ”hurdan…?” eller ”hur är…?”. Du möter det igen i tabellen med frågeord i lektion 11.
Nya ord
| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| bela | vacker, fin | adjektiv |
| bona | bra, god | adverbet heter bone: Mi fartas bone ”Jag mår bra” |
| granda | stor | |
| longa | lång | mallonga ”kort” |
| varma | varm | malvarma ”kall” |
| nova | ny | malnova ”gammal” (om saker) |
| forta | stark | |
| trankvila | lugn, stilla | |
| brua | bullrig, högljudd | av bruo ”buller” |
| kompatinda | stackars | kompatinda Tomo! ”stackars Tomo!” |
| envii | avundas | Mi envias vin. ”Jag avundas dig.” (vin: lektion 5) |
| vetero | väder | substantiv |
| ĉielo | himmel | |
| vento | vind | |
| folio | löv; pappersark | |
| urbo | stad | |
| printempo | vår | |
| aŭtuno | höst | |
| tre | mycket, väldigt | |
| tute | helt, alldeles | |
| ne | inte; nej | |
| tiel | så | ne tiel granda ”inte så stor” |
| ĉiam | alltid | |
| nun | nu | |
| en | i | en Brazilo ”i Brasilien” (lektion 9) |
| feliĉa | lycklig, glad | |
| vere | verkligen |
-ind- betyder ”värd att …”: kompatinda är ”värd att ömka”, alltså stackars.
- kompat·ind·astackarsi den här lektionen
- vid·ind·avärd att se
- leg·ind·avärd att läsa
Grammatik
Adjektiv slutar på -a
Alla adjektiv i esperanto slutar på -a: bela, granda, varma. Adjektivet kan stå före eller efter sitt substantiv – bela tago och tago bela betyder båda ”en vacker dag” – men före är vanligast. Till skillnad från svenskan ändras adjektivet aldrig efter en- och ett-ord eller bestämd form: ”en stor stad”, ”ett stort hus” och ”den stora staden” har alla granda. Detaljerna finns på sidan om substantiv och adjektiv.
Kongruens: substantiv i plural, adjektiv i plural
När substantivet står i plural får adjektivet också -j, ungefär som svenskans ”en vacker dag – vackra dagar”. Det gäller också efter estas, precis som efter svenskans ”är”: i La tagoj estas longaj – ”Dagarna är långa” – beskriver adjektivet la tagoj, så det får -j.
| Singular | Plural |
|---|---|
| bela tago – en vacker dag | belaj tagoj – vackra dagar |
| la granda urbo – den stora staden | la grandaj urboj – de stora städerna |
| La folio estas flava. – Lövet är gult. | La folioj estas flavaj. – Löven är gula. |
| mia malnova foto – mitt gamla foto | miaj malnovaj fotoj – mina gamla foton |
Pronomen räknas också: Ni estas feliĉaj – ”Vi är glada” – eftersom ni är plural. Med vi tänker du på hur många du menar, precis som när du väljer mellan ”du är glad” och ”ni är glada”: Vi estas feliĉa (en person), Vi estas feliĉaj (flera).
Färger
Färger är vanliga adjektiv, så de böjs också: ruĝa folio, ruĝaj folioj. På sidan om färger finns fler nyanser.
| Esperanto | Svenska | Esperanto | Svenska |
|---|---|---|---|
| ruĝa | röd | bruna | brun |
| oranĝa | orange | griza | grå |
| flava | gul | nigra | svart |
| verda | grön | blanka | vit |
| blua | blå | roza | rosa |
| viola | lila | ora | gyllene |
Tre ”mycket” och ne ”inte”
Tre står före ett adjektiv eller adverb: tre bela ”mycket vacker”, tre bone ”mycket bra”. Se upp: det betyder inte ”tre” – tre heter tri. Ne står direkt före det ord som det nekar, oftast verbet: La ĉielo ne estas blua – ”Himlen är inte blå”. I en svensk huvudsats står ”inte” efter verbet, men esperanto sätter ne före, ungefär som en svensk bisats: ”… att himlen inte är blå”. Ne betyder också ”nej”: Ne, la vetero ne estas bona. Se frågor och negation.
En första titt på mal-
Prefixet mal- ger raka motsatsen. Med en rot plus mal- slipper du lära dig ett ord till. Det påminner om svenskans o- i ”olycklig” (malfeliĉa), men mal- används mycket oftare, även där svenskan har ett helt eget ord: malbona ”dålig”, malgranda ”liten”. Fler knep för att bilda ord lär du dig i lektion 10.
| Ord | Motsats med mal- |
|---|---|
| varma – varm | malvarma – kall |
| longa – lång | mallonga – kort |
| nova – ny | malnova – gammal |
| bona – bra | malbona – dålig |
| granda – stor | malgranda – liten |
Övningar
Kulturhörnan
Grönt är esperantos färg. Esperantoflaggan – grön med en vit kvadrat och en grön femuddig stjärna i den – antogs vid den första världskongressen i esperanto i Boulogne-sur-Mer i Frankrike 1905. Grönt står traditionellt för hopp, och de fem uddarna för de fem världsdelarna. Ivriga esperantister kallas till och med verduloj – ”de gröna”; läs mer om flaggan och symbolerna.
Vanliga frågor
Står adjektivet före eller efter substantivet?
Båda går. Bela tago och tago bela betyder samma sak, men före är vanligast. Ändelserna visar vilket ord som är vilket, så ordningen är fri.
Stämmer adjektivet alltid överens med substantivet?
Ja. Ett adjektiv får -j med ett substantiv i plural och, som du ser i lektion 5, -n när substantivet får -n. Possessiva pronomen som mia följer samma regel. En- och ett-ord och bestämd form spelar däremot ingen roll.
Hur säger man ”gammal” om människor?
Malnova används om saker: malnova urbo ”en gammal stad”. Om människor och djur säger du maljuna ”gammal” – motsatsen till juna ”ung”. Svenskans ”gammal” delas alltså upp i två ord. Malnova amiko är ”en gammal vän” i betydelsen ”en vän sedan många år”.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.