Esperanto lektion 10: ordbildning, prefix och suffix

I den här lektionen lär du dig knepet som får ordförrådet i esperanto att växa snabbt: att bygga ord av delar. En rot plus ett prefix eller suffix plus en ändelse ger ett nytt ord som du förstår utan ordbok: lern·ej·o ”lära sig + plats + substantiv” = ”skola”. Du lär dig åtta av de mest användbara prefixen och suffixen – mal-, -ej-, -ist-, -in-, -et-, -eg-, -ul- och -an- – och ser hur en rot växer till en hel ordfamilj.

#Dialog

På kongressen ordnas en spelkväll. Juma, som ledde samtalsgruppen på nätet i lektion 1, håller i en ordlek.

Kie och kiu binder också ihop två delar av en mening: la lokon, kie oni lernas – ”platsen där man lär sig”; la personon, kiu instruas – ”personen som undervisar”. Och oni motsvarar svenskans ”man”.

#Nya ord

-an-medlem, invånare

-an- betecknar en medlem eller invånare: kongresano är en kongressdeltagare.

• kongres·an·okongressdeltagarei den här lektionen
• urb·an·ostadsbo
• sam·ide·an·omeningsfrände – så kallar esperantister varandra

#Grammatik

#Så fungerar ordbildningen

Ett ord i esperanto består av en rot, eventuellt prefix och suffix, och en ändelse. Ändelsen visar ordklassen – -o substantiv, -a adjektiv, -e adverb, -i verb – och prefixen och suffixen lägger till betydelse. Enligt Fundamento (regel 11) bildas nya ord genom att man sätter ihop befintliga delar – ungefär som i svenska sammansättningar, där ”sjukhus” är ”sjuk” + ”hus”. Läs mer på sidan om ordbildning.

lernordstamlära sig

ejsuffixplats

oändelsesubstantiv

lernejoskola

kongresordstamkongress

ansuffixmedlem, invånare

oändelsesubstantiv

kongresanokongressdeltagare

malprefixmotsats

sanordstamfrisk

ulsuffixperson

ejsuffixplats

oändelsesubstantiv

malsanulejosjukhus

#Åtta prefix och suffix att börja med

Esperanto har 10 officiella prefix och 31 suffix. De här åtta täcker en stor del av vardagsorden. Se de fullständiga listorna över prefix och suffix.

Några har svenska motsvarigheter: -eg- fungerar som ”jätte-” i ”jättestor”, -in- som ”-inna” i ”lärarinna” och -ul- ungefär som ”-ling” i ”yngling” (junulo) och ”främling” (fremdulo). Men ”-inna” och ”-ling” finns bara i ett begränsat antal svenska ord, medan -in- och -ul- går att använda med mycket fler.

Vad betyder prefixet eller suffixet?

Para ihop varje esperantoord med dess betydelse.

• • mal-
    Svar

    motsatsen
  • -ej-
    Svar

    plats för
  • -ist-
    Svar

    yrke
  • -et-
    Svar

    liten, svagare
  • -eg-
    Svar

    stor, starkare
  • -ul-
    Svar

    person med den egenskapen

  Betydelser: motsatsen · person med den egenskapen · liten, svagare · plats för · stor, starkare · yrke

#Byt ändelse, byt ordklass

Samma rot kan bli substantiv, adjektiv, adverb eller verb bara genom att ändelsen byts.

kantosubstantiv

-okantosubstantiv-ikantiinfinitiv-akantaadjektiv-ekanteadverb

En rot, fyra ändelser

Välj rätt ändelse.

1. en sång

   kant

   Ändelse för kant-

   -o-a-e-i
   Svar

   kanto

2. Ana gillar att sjunga.

   Ana ŝatas kant.

   Ändelse för kant-

   -o-a-e-i
   Svar

   Ana ŝatas kanti.

3. Arbetet är intressant.

   La 1labor estas 2interes.

   Ändelse för labor-

   1labor--o-a-e-i

   Ändelse för interes-

   2interes--o-a-e-i
   Svar

   La laboro estas interesa.

4. Tomo lagar mat bra.

   Tomo kuiras bon.

   Ändelse för bon-

   -o-a-e-i
   Svar

   Tomo kuiras bone.

5. en frisk pojke

   1san 2knab

   Ändelse för san-

   1san--o-a-e-i

   Ändelse för knab-

   2knab--o-a-e-i
   Svar

   sana knabo

#En rot, en hel familj

Lär dig roten san- ”frisk” så förstår du redan en hel ordfamilj. Vår esperantoordbok visar delarna och ordfamiljen för varje uppslagsord.

Suffixet -iĝ- i saniĝi betyder ”bli”: saniĝi är ”bli frisk”. Läggs det till ett verb som tar objekt, blir objektet subjekt: Juma komencas la ludon ”Juma börjar leken” → La ludo komenciĝas ”Leken börjar”. Svenskan använder samma verb i båda fallen, men esperanto markerar skillnaden – ungefär som när svenskan gör ”träffa” till ”träffas”. Du har redan mött -iĝ- i renkontiĝi, nomiĝi, komenciĝi och turniĝi.

#Prefix och suffix kan stå ensamma

Eftersom prefix och suffix är rötter i sig själva kan de få ändelser och bli egna ord: malo ”motsats”, ejo ”ställe”, eta ”pytteliten”, ega ”enorm”, ino ”hona, kvinna”. Adverbet ege ”oerhört” är särskilt vanligt: ege bona – ”jättebra”.

Bygg ett ord

Skriv svaret. För ĉ, ĝ, ŝ, ŭ kan du skriva cx, gx, sx, ux.

1. ett ställe där man äter (manĝi + -ej-)

   Svar

   manĝejo

2. ett litet bord (tablo)

   Svar

   tableto

3. en kock – någon som lagar mat som yrke (kuiri)

   Svar

   kuiristo

4. en mycket hård vind, en storm (vento)

   Svar

   ventego

5. en familjemedlem (familio)

   Svar

   familiano

#Övningar

Övningar till lektion 10

1. Vad betyder malbela?

   mycket vackerfulvacker plats
   Svar

   ful

2. Vilket suffix betyder ”plats”?

   -ej--et--eg-
   Svar

   -ej-

3. Översätt med ett ord: ”en lärarinna”

   Svar

   instruistino

4. Vad är en dometo?

   ett stort husett litet husen hemmafru
   Svar

   ett litet hus

5. Vad betyder mal·san·ul·ej·o?

   sjukhusläkaremedicin
   Svar

   sjukhus

6. Översätt med ett ord: ”jättestor”

   Svar

   grandega

7. Vilket ord betyder ”kongressdeltagare”?

   kongresistokongresanokongresejo
   Svar

   kongresano

8. Översätt med ett ord: ”en ung person”

   Svar

   junulo

9. Vad är motsatsen till nova?

   Svar

   malnova

10. Vilket ord betecknar ett yrke?

    lernejoinstruistolernanto
    Svar

    instruisto

KontrolleraFörsök igen

Gissa vad det betyder

Välj rätt svar.

1. Vad betyder maljunulo?

   unggammalgammal man
   Svar

   gammal man

2. Vad betyder malsani?

   sjuksjukdomvara sjuk
   Svar

   vara sjuk

3. Vad betyder koramikino?

   väninnaflickvänhjärta
   Svar

   flickvän

#Kulturhörnan

Esperanto har en egen litteratur, både originalverk och översättningar, ända sedan 1887. Författare som Kálmán Kalocsay, Julio Baghy och den skotske poeten William Auld skrev egen poesi och egna romaner, och Auld översatte ”Sagan om ringen” (1995–97). Ingen har räknat alla böcker på esperanto; en översikt uppskattar att det fanns ungefär 10 000 titlar omkring år 2000. Utforska litteraturen på esperanto.

#Vanliga frågor

#Hur många prefix och suffix har esperanto?

Det finns 10 officiella prefix och 31 officiella suffix, plus sex suffix för particip. Du behöver inte alla på en gång; de åtta i den här lektionen täcker en stor del av vardagsspråket.

#Får jag hitta på egna ord?

Ja, inom vissa gränser. Om en sammansättning är tydlig och det inte redan finns ett vanligt ord för saken, förstår folk den. Finns det redan ett välkänt ord använder du det: alla förstår malsanulejo ”sjukhus” (hospitalo förekommer också).

#Är malbona verkligen det vanliga ordet för ”dålig”?

Ja. Malbona ”dålig” är standardordet, precis som malgranda ”liten”. Nybörjare tycker ibland att mal-orden känns konstiga i början, men alla som talar esperanto använder dem.

#Källor

• Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 11, sammansatta ord)
• PMEG: Vortfarado – principoj (principer för ordbildning)
• PMEG: Prefiksoj (listan med tio prefix)
• PMEG: Sufiksoj (listan med 31 suffix)
• PMEG: MAL
• Universala Vortaro (Fundamento, 1905)
• Wikipedia: William Auld
• Wikipedia: Translations of The Lord of the Rings
• EBSCO Research Starters: Esperanto