Esperanto lektion 11: artighet, imperativ och konditionalis

I den här lektionen lär du dig att be om saker artigt. Ändelsen -u uttrycker uppmaningar och önskningar – Venu! ”Kom!”, Ni iru! ”Låt oss gå!” – och bonvolu plus infinitiv betyder ”var snäll och…”. Ändelsen -us ger konditionalis: Mi ŝatus kafon ”Jag skulle vilja ha en kaffe”, Se mi povus, mi restus ”Om jag kunde skulle jag stanna”. Till sist får du se hela tabellen med tabellord, de 45 ord som byggs med ki-, ti-, i-, ĉi- och neni-.

#Dialog

Kongressens sista kväll. Ana, Tomo och Keiko äter middag på en liten restaurang.

#Nya ord

re-igen, tillbaka

re- betyder ”igen” eller ”tillbaka”: revidiĝi är ”ses igen”, därav avskedsfrasen Ĝis revido! ”Vi ses!”.

• re·vid·iĝ·ises igeni den här lektionen
• re·leg·iläsa om
• re·far·igöra om

#Grammatik

#Imperativ: -u

Ändelsen -u uttrycker en uppmaning, en begäran eller en önskan. Utan vi är det en direkt uppmaning, som svenskans imperativ: Venu! ”Kom!”, Atendu! ”Vänta!”. Med ni betyder det ”låt oss”: Ni iru! ”Låt oss gå!”, ”Nu går vi!”. Med li, ŝi eller ili betyder det ”han/hon/de ska…”. Sidan om verb går igenom alla sex verbändelserna.

Formen på -u används också efter ke när man vill eller ber om något: Mi volas, ke vi venu – ”Jag vill att du kommer”.

#Artiga förfrågningar

En ensam imperativ kan låta tvär. Esperanto har tre enkla sätt att mjuka upp den.

Bonvolu är -u-formen av bonvoli ”vara vänlig nog att”, av bona ”god” + voli ”vilja” – ungefär som svenskans ”var snäll och…”. Och där svenskan säger ”tack” i slutet av en beställning (”en kaffe, tack”) säger esperanto mi petas. På Dankon! svarar du Ne dankinde! – ”Ingen orsak!”. Fler vardagsuttryck finns på sidan med grundläggande fraser.

Artiga förfrågningar

Sätt orden i rätt ordning.

1. Var snäll och ge oss menyn.

   Ord: doni al donu ni bonvolu la menuon

   Svar

   Bonvolu doni al ni la menuon.Rätt är också: Bonvolu doni la menuon al ni.

2. Skulle du kunna rekommendera något gott?

   Ord: ion bongusta ĉu rekomendi vi bongustan povus

   Svar

   Ĉu vi povus rekomendi ion bongustan?

3. Vänta, snälla!

   Ord: atendi mi atendu petas

   Svar

   Atendu, mi petas!Rätt är också: Mi petas, atendu!

#Konditionalis: -us

Ändelsen -us uttrycker något tänkt eller overkligt – svenskans ”skulle”. Det är också det artiga sättet att säga vad man vill ha: Mi ŝatus ”Jag skulle vilja”. När en om-mening handlar om något tänkt får båda verben -us, medan svenskan sätter preteritum i om-satsen (”om jag hade tid”). Lägg märke till att ”om” här heter se, inte ĉu. För verkliga möjligheter använder du vanliga tempus: Se pluvos, mi restos hejme – ”Om det regnar stannar jag hemma”.

Uppmaning eller ”skulle”?

Välj rätt ändelse.

1. Kom!

   Ven!

   Ändelse för Ven-

   -as-us-u
   Svar

   Venu!

2. Låt oss gå!

   Ni ir!

   Ändelse för ir-

   -as-us-u
   Svar

   Ni iru!

3. Jag skulle vilja ha en kaffe.

   Mi ŝat kafon.

   Ändelse för ŝat-

   -as-us-u
   Svar

   Mi ŝatus kafon.

4. Om jag kunde skulle jag stanna.

   Se mi 1pov, mi 2rest.

   Ändelse för pov-

   1pov--as-us-u

   Ändelse för rest-

   2rest--as-us-u
   Svar

   Se mi povus, mi restus.

5. Var snäll och sätt dig.

   Bonvol sidiĝi.

   Ändelse för Bonvol-

   -as-us-u
   Svar

   Bonvolu sidiĝi.

#Alla sex verbändelser

Nu kan du alla verbändelser i esperanto. Var och en fungerar likadant för alla verb och alla personer.

#Tabellorden

I lektion 7 lärde du dig sju frågeord på ki-. De ingår i en tabell med 45 ord. Varje ord kombinerar en början (raden) med ett slut (kolumnen), så du kan räkna ut vilket ord som helst i tabellen. Sidan om tabellorden förklarar vart och ett med exempel.

ki- + -u = kiu

	-u vem, vilken	-o sak	-a sort	-es vems	-e plats	-am tid	-al orsak	-el sätt	-om mängd
ki- fråga	kiu	kio	kia	kies	kie	kiam	kial	kiel	kiom
ti- den där	tiu	tio	tia	ties	tie	tiam	tial	tiel	tiom
i- någon	iu	io	ia	ies	ie	iam	ial	iel	iom
ĉi- varje, alla	ĉiu	ĉio	ĉia	ĉies	ĉie	ĉiam	ĉial	ĉiel	ĉiom
neni- ingen	neniu	nenio	nenia	nenies	nenie	neniam	nenial	neniel	neniom

Läs nedåt i en kolumn: kie ”var”, tie ”där”, ie ”någonstans”, ĉie ”överallt”, nenie ”ingenstans”. Ord på -u och -a får -j och -n som adjektiv: ĉiuj ”alla”, kiujn ”vilka” (objekt). Ord på -o får bara -n: ion bongustan ”något gott”.

Ĉi före eller efter ett ti-ord gör att det pekar på något nära: tiu ”den där”, ĉi tiu ”den här”; tie ”där”, ĉi tie ”här”. Blanda inte ihop det här ĉi med ĉi-raden (”varje”): ĉiu betyder ”var och en, alla”.

Tabellord

Para ihop varje esperantoord med dess betydelse.

• • ĉiam
    Svar

    alltid
  • neniam
    Svar

    aldrig
  • ie
    Svar

    någonstans
  • nenio
    Svar

    ingenting
  • ĉiu
    Svar

    var och en, alla
  • tie
    Svar

    där

  Betydelser: någonstans · där · ingenting · aldrig · var och en, alla · alltid

#Övningar

Övningar till lektion 11

1. Vilken ändelse gör en uppmaning?

   -us-u-os
   Svar

   -u

2. Översätt med bonvolu: ”Var snäll och sätt dig.”

   Svar

   Bonvolu sidiĝi

3. Vad betyder Mi ŝatus kafon?

   ”Jag tyckte om kaffe.””Jag skulle vilja ha en kaffe.””Jag tycker om kaffe.”
   Svar

   ”Jag skulle vilja ha en kaffe.”

4. Fyll i resti: Se mi havus tempon, mi ___ ĉi tie.

   Svar

   restus

5. Översätt: ”Låt oss gå!”

   Svar

   Ni iru

6. Vilket ord betyder ”ingen” (om personer)?

   neniunenioneniam
   Svar

   neniu

7. Vilket ord betyder ”alltid”?

   ĉiamiamtiam
   Svar

   ĉiam

8. Översätt: ”Skulle du kunna hjälpa mig?”

   Svar

   Ĉu vi povus helpi min / Ĉu vi povus min helpi / Ĉu vi povus helpi al mi

9. Vilket ord betyder ”någonstans”?

   ietieĉie
   Svar

   ie

10. Översätt: ”Vänta!”

    Svar

    Atendu

KontrolleraFörsök igen

Gissa vad det betyder

Välj rätt svar.

1. Vad betyder redoni?

   getage tillbaka
   Svar

   ge tillbaka

2. Vad betyder malhelpi?

   hjälphjälpahindra
   Svar

   hindra

3. Vad betyder aldoni?

   ge tillbakalägga tillge
   Svar

   lägga till

#Kulturhörnan

På esperantoträffar finns en oskriven artighetsregel: man ska inte krokodili – ”krokodila” – alltså byta till sitt modersmål när andra kunde vara med på esperanto. Två svenskar som pratar svenska med varandra mitt på en kongress krokodilar alltså. Ingen vet säkert var ordet kommer ifrån; Vikipedio nämner flera förklaringar, bland annat en träkrokodil som användes på Andreo Csehs språkkurser. I frågor om korrekt språkbruk har Esperantoakademin en rådgivningstjänst, Lingva Konsultejo.

#Vanliga frågor

#Vad är skillnaden mellan bonvolu och mi petas?

Båda gör en begäran artig, som ”var snäll och” eller ”tack”. Bonvolu kommer först och följs av infinitiv: Bonvolu atendi. Mi petas läggs till en begäran eller en imperativ: Atendu, mi petas.

#Hur säger man ”Låt oss …” på esperanto?

Använd ni och ändelsen -u: Ni iru! – ”Låt oss gå!”, Ni manĝu! – ”Nu äter vi!”. Samma form används när man ber om förslag: Kion ni faru? – ”Vad ska vi göra?”.

#Måste jag lära mig alla 45 tabellord nu?

Nej. Börja med ki-raden och de vanligaste orden: tio, ĉio, nenio, ĉiu, neniu, tie, ĉiam, neniam, iom. Mönstret låter dig räkna ut de andra när du stöter på dem.

#Källor

• Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 6, verb)
• PMEG: U (imperativ)
• PMEG: US (konditionalis)
• PMEG: Tabelvortoj – bazaj reguloj (tabellord)
• PMEG: Postpartoj kaj finaĵoj (tabellordens slut)
• Vikipedio: Krokodili
• Akademio de Esperanto