Saluton-kursen
Esperanto lektion 4: verb i presens och fritidsintressen
En ändelse för presens, en för ordboksformen – och inga oregelbundna verb alls.
En sak i taget: dialogen replik för replik, nya ord med ljud och bilder, en övning per skärm.
35 ord22 övningar~19 min
I den här lektionen lär du dig hur verben fungerar i esperanto. Presens slutar på -as för alla personer, och ordboksformen – infinitiven – slutar på -i. Med fem användbara verb – ŝati ”gilla”, voli ”vilja”, povi ”kunna”, devi ”måste” och preferi ”föredra” – kan du berätta om ditt arbete, dina studier och vad du tycker om att göra.
Dialog

Ana och Tomo sms:ar en vardagseftermiddag.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Tomo: Ana, kion vi faras nun? | Ana, vad gör du nu? |
| Ana: Mi studas. Mi estas en la biblioteko. | Jag studerar. Jag är på biblioteket. |
| Tomo: Kaj kio estas via fako? | Och vad läser du för ämne? |
| Ana: Biologio. Mi volas esti biologo. Kaj vi? Ĉu vi laboras hodiaŭ? | Biologi. Jag vill bli biolog. Och du? Arbetar du i dag? |
| Tomo: Jes, mi laboras hejme. Mi estas programisto. | Ja, jag arbetar hemma. Jag är programmerare. |
| Ana: Ĉu la laboro estas interesa? | Är arbetet intressant? |
| Tomo: Jes, ĝi estas interesa. Sed vespere mi preferas kuiri. | Ja, det är intressant. Men på kvällen lagar jag hellre mat. |
| Ana: Vi kuiras? Bonege! Mi ne povas kuiri. | Lagar du mat? Toppen! Jag kan inte laga mat. |
| Tomo: Kaj kion vi ŝatas fari libertempe? | Och vad gillar du att göra på fritiden? |
| Ana: Mi ŝatas kanti. Mi kantas en koruso. | Jag gillar att sjunga. Jag sjunger i en kör. |
| Tomo: Mi ne kantas bone, sed mi ŝatas aŭskulti. | Jag sjunger inte bra, men jag gillar att lyssna. |
| Ana: Do vi kuiras, kaj mi kantas. Perfekte! | Så du lagar mat och jag sjunger. Perfekt! |
| Tomo: Ha ha! Nun mi devas labori. Ĝis vespere! | Ha ha! Nu måste jag arbeta. Vi hörs i kväll! |
| Ana: Ĝis! Kaj mi devas studi. | Hej då! Och jag måste studera. |
Två små ord dyker upp här före sina egna lektioner. Ĉu gör en mening till en ja/nej-fråga (lektion 7) – svenskan byter i stället ordföljd: ”Arbetar du?”. Kion är kio ”vad” med objektsändelsen -n (lektion 5).
Nya ord
| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| fari | göra | kion vi faras? ”vad gör du?” |
| studi | studera, plugga | studento ”student” |
| labori | arbeta, jobba | laboro ”arbete” |
| kuiri | laga mat | |
| kanti | sjunga | kanto ”sång” |
| aŭskulti | lyssna | |
| ŝati | gilla, tycka om | Mi ŝatas kanti. |
| voli | vilja | Mi volas esti biologo. |
| povi | kunna | |
| devi | måste, behöva | |
| preferi | föredra | |
| biblioteko | bibliotek | |
| fako | ämne, område, avdelning | |
| biologio | biologi | biologo ”biolog” |
| programisto | programmerare | -ist- = yrke (lektion 10) |
| koruso | kör | även ĥoro (lektion 1) |
| interesa | intressant | |
| perfekte | perfekt | |
| bonege | toppen!, utmärkt | bone + -eg- ”mycket” (lektion 10) |
| hejme | hemma | av hejmo ”hem” |
| vespere | på kvällen | av vespero ”kväll” |
| libertempe | på fritiden | av libera tempo ”fri tid” |
| hodiaŭ | i dag | |
| do | så, alltså | |
| ĉu | (gör en ja/nej-fråga) | lektion 7 |
-ist- anger ett yrke eller en sysselsättning: programisto är någon som programmerar som yrke, en programmerare.
- program·ist·oprogrammerarei den här lektionen
- instru·ist·olärare
- kuir·ist·okock
Grammatik
Presens: -as för alla
Alla verb i presens slutar på -as, oavsett person – precis som svenskans presens: jag arbetar, du arbetar, de arbetar. Dessutom finns det inga oregelbundna verb, inte ens esti ”vara”, så du slipper former som ”är – var – varit” och ”går – gick”. Hela systemet finns på sidan om verb.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| mi laboras | jag arbetar |
| vi laboras | du arbetar, ni arbetar |
| li / ŝi laboras | han / hon arbetar |
| ni laboras | vi arbetar |
| ili laboras | de arbetar |
Mi laboras betyder både ”jag arbetar” och ”jag håller på att arbeta”. Precis som svenskan behöver esperanto ingen särskild pågående form.
Infinitiv: -i
Infinitiven slutar på -i: labori ”arbeta”, kuiri ”laga mat”, esti ”vara”. Det är den formen du hittar i ordboken. För att få presens byter du -i mot -as: kanti → kantas, ungefär som ”sjunga” → ”sjunger”.
Verb + infinitiv
Efter ŝati, voli, povi, devi och preferi står nästa verb i infinitiv, som efter svenskans ”vill” och ”kan”: ”jag vill sjunga”. Esperanto har inget ”att” framför infinitiven, inte ens där svenskan har det: Mi ŝatas kanti – ”Jag gillar att sjunga”.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Mi ŝatas kanti. | Jag gillar att sjunga. |
| Mi volas esti biologo. | Jag vill bli biolog (ordagrant ”vara”). |
| Mi ne povas kuiri. | Jag kan inte laga mat. |
| Mi devas labori. | Jag måste arbeta. |
| Vespere mi preferas kuiri. | På kvällen lagar jag hellre mat. |
Vill du säga ”inte” sätter du ne före det verb du nekar: Mi ne povas kuiri. Lägg också märke till ordföljden: svenskan säger ”På kvällen lagar jag…”, med verbet före subjektet, men esperanto har ingen sådan regel och sätter vanligen subjektet före verbet: Vespere mi preferas kuiri.
Adverb för tid och plats med -e
Ändelsen -e gör ett ord till ett adverb – ett ord som säger hur, när eller var. Av vespero ”kväll” får du vespere ”på kvällen”, av hejmo ”hem” får du hejme ”hemma”. Där svenskan ofta behöver en preposition (”på kvällen”) räcker det med en ändelse i esperanto. Sidan om adverb har många fler.
| Substantiv | Adverb |
|---|---|
| mateno – morgon | matene – på morgonen |
| vespero – kväll | vespere – på kvällen |
| hejmo – hem | hejme – hemma |
| libera tempo – fri tid | libertempe – på fritiden |
Övningar
Kulturhörnan
Esperanto har en egen musikscen. Skivbolaget Vinilkosmo, som grundades 1990 av Floréal Martorell nära Toulouse i Frankrike, ger ut rock, folk, pop, metal och hiphop på esperanto. Kända namn är bland andra det svenska rockbandet Persone (bildat 1986), den frisiska folkmusikgruppen Kajto och den franske sångaren JoMo. Fler band, filmer och radiokanaler hittar du på sidan om musik och film.
Vanliga frågor
Hur säger man ”jag håller på att arbeta” på esperanto?
Bara Mi laboras. Formen på -as täcker både ”jag arbetar” och ”jag håller på att arbeta”, precis som svenskans presens. Sammanhanget visar vad du menar.
Finns det oregelbundna verb i esperanto?
Nej. Alla verb har samma ändelser, även esti ”vara”: estas, estis, estos – ”är, var, kommer att vara”. Dåtid och framtid lär du dig i lektion 6.
Vad är skillnaden mellan ŝati och ami?
Ŝati betyder ”gilla, tycka om”: Mi ŝatas kafon – ”Jag tycker om kaffe”. Ami betyder ”älska”: Mi amas vin – ”Jag älskar dig”.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.