Esperantopedia

Saluton-kursen

Esperanto lektion 4: verb i presens och fritidsintressen

En ändelse för presens, en för ordboksformen – och inga oregelbundna verb alls.

Uppdaterad:

Starta lektionen steg för steg

En sak i taget: dialogen replik för replik, nya ord med ljud och bilder, en övning per skärm.

35 ord22 övningar~19 min

I den här lektionen lär du dig hur verben fungerar i esperanto. Presens slutar på -as för alla personer, och ordboksformen – infinitiven – slutar på -i. Med fem användbara verb – ŝati ”gilla”, voli ”vilja”, povi ”kunna”, devi ”måste” och preferi ”föredra” – kan du berätta om ditt arbete, dina studier och vad du tycker om att göra.

Dialog

Ana och Tomo sms:ar en vardagseftermiddag.

Ana och Tomo sms:ar en vardagseftermiddag.

EsperantoSvenska
Tomo: Ana, kion vi faras nun?Ana, vad gör du nu?
Ana: Mi studas. Mi estas en la biblioteko.Jag studerar. Jag är på biblioteket.
Tomo: Kaj kio estas via fako?Och vad läser du för ämne?
Ana: Biologio. Mi volas esti biologo. Kaj vi? Ĉu vi laboras hodiaŭ?Biologi. Jag vill bli biolog. Och du? Arbetar du i dag?
Tomo: Jes, mi laboras hejme. Mi estas programisto.Ja, jag arbetar hemma. Jag är programmerare.
Ana: Ĉu la laboro estas interesa?Är arbetet intressant?
Tomo: Jes, ĝi estas interesa. Sed vespere mi preferas kuiri.Ja, det är intressant. Men på kvällen lagar jag hellre mat.
Ana: Vi kuiras? Bonege! Mi ne povas kuiri.Lagar du mat? Toppen! Jag kan inte laga mat.
Tomo: Kaj kion vi ŝatas fari libertempe?Och vad gillar du att göra på fritiden?
Ana: Mi ŝatas kanti. Mi kantas en koruso.Jag gillar att sjunga. Jag sjunger i en kör.
Tomo: Mi ne kantas bone, sed mi ŝatas aŭskulti.Jag sjunger inte bra, men jag gillar att lyssna.
Ana: Do vi kuiras, kaj mi kantas. Perfekte!Så du lagar mat och jag sjunger. Perfekt!
Tomo: Ha ha! Nun mi devas labori. Ĝis vespere!Ha ha! Nu måste jag arbeta. Vi hörs i kväll!
Ana: Ĝis! Kaj mi devas studi.Hej då! Och jag måste studera.

Två små ord dyker upp här före sina egna lektioner. Ĉu gör en mening till en ja/nej-fråga (lektion 7) – svenskan byter i stället ordföljd: ”Arbetar du?”. Kion är kio ”vad” med objektsändelsen -n (lektion 5).

Nya ord

EsperantoSvenskaKommentar
farigörakion vi faras? ”vad gör du?”
studistudera, pluggastudento ”student”
laboriarbeta, jobbalaboro ”arbete”
kuirilaga mat
kantisjungakanto ”sång”
aŭskultilyssna
ŝatigilla, tycka omMi ŝatas kanti.
voliviljaMi volas esti biologo.
povikunna
devimåste, behöva
preferiföredra
bibliotekobibliotek
fakoämne, område, avdelning
biologiobiologibiologo ”biolog”
programistoprogrammerare-ist- = yrke (lektion 10)
korusoköräven ĥoro (lektion 1)
interesaintressant
perfekteperfekt
bonegetoppen!, utmärktbone + -eg- ”mycket” (lektion 10)
hejmehemmaav hejmo ”hem”
vesperepå kvällenav vespero ”kväll”
libertempepå fritidenav libera tempo ”fri tid”
hodiaŭi dag
doså, alltså
ĉu(gör en ja/nej-fråga)lektion 7

Verb

Para ihop varje esperantoord med dess betydelse.

    • kuiri
      Svarlaga mat
    • kanti
      Svarsjunga
    • labori
      Svararbeta
    • aŭskulti
      Svarlyssna
    • studi
      Svarstudera
    • voli
      Svarvilja

    Betydelser: laga mat · studera · lyssna · sjunga · vilja · arbeta

Lektionens orddel
-ist-yrke, anhängare

-ist- anger ett yrke eller en sysselsättning: programisto är någon som programmerar som yrke, en programmerare.

  • program·ist·oprogrammerarei den här lektionen
  • instru·ist·olärare
  • kuir·ist·okock

Grammatik

Presens: -as för alla

Alla verb i presens slutar på -as, oavsett person – precis som svenskans presens: jag arbetar, du arbetar, de arbetar. Dessutom finns det inga oregelbundna verb, inte ens esti ”vara”, så du slipper former som ”är – var – varit” och ”går – gick”. Hela systemet finns på sidan om verb.

EsperantoSvenska
mi laborasjag arbetar
vi laborasdu arbetar, ni arbetar
li / ŝi laborashan / hon arbetar
ni laborasvi arbetar
ili laborasde arbetar

Mi laboras betyder både ”jag arbetar” och ”jag håller på att arbeta”. Precis som svenskan behöver esperanto ingen särskild pågående form.

Infinitiv: -i

Infinitiven slutar på -i: labori ”arbeta”, kuiri ”laga mat”, esti ”vara”. Det är den formen du hittar i ordboken. För att få presens byter du -i mot -as: kanti → kantas, ungefär som ”sjunga” → ”sjunger”.

Verb + infinitiv

Efter ŝati, voli, povi, devi och preferi står nästa verb i infinitiv, som efter svenskans ”vill” och ”kan”: ”jag vill sjunga”. Esperanto har inget ”att” framför infinitiven, inte ens där svenskan har det: Mi ŝatas kanti – ”Jag gillar att sjunga”.

EsperantoSvenska
Mi ŝatas kanti.Jag gillar att sjunga.
Mi volas esti biologo.Jag vill bli biolog (ordagrant ”vara”).
Mi ne povas kuiri.Jag kan inte laga mat.
Mi devas labori.Jag måste arbeta.
Vespere mi preferas kuiri.På kvällen lagar jag hellre mat.

Vill du säga ”inte” sätter du ne före det verb du nekar: Mi ne povas kuiri. Lägg också märke till ordföljden: svenskan säger ”På kvällen lagar jag…”, med verbet före subjektet, men esperanto har ingen sådan regel och sätter vanligen subjektet före verbet: Vespere mi preferas kuiri.

-i eller -as?

Välj rätt ändelse.

  1. Jag gillar att sjunga.

    Mi ŝat kant.

    Ändelse för ŝat-
    Ändelse för kant-
    SvarMi ŝatas kanti.
  2. Ana vill bli biolog.

    Ana vol est biologo.

    Ändelse för vol-
    Ändelse för est-
    SvarAna volas esti biologo.
  3. Jag kan inte laga mat.

    Mi ne pov kuir.

    Ändelse för pov-
    Ändelse för kuir-
    SvarMi ne povas kuiri.
  4. Vi måste arbeta.

    Ni dev labor.

    Ändelse för dev-
    Ändelse för labor-
    SvarNi devas labori.
  5. På kvällen lagar Tomo hellre mat.

    Vespere Tomo prefer kuir.

    Ändelse för prefer-
    Ändelse för kuir-
    SvarVespere Tomo preferas kuiri.

Adverb för tid och plats med -e

Ändelsen -e gör ett ord till ett adverb – ett ord som säger hur, när eller var. Av vespero ”kväll” får du vespere ”på kvällen”, av hejmo ”hem” får du hejme ”hemma”. Där svenskan ofta behöver en preposition (”på kvällen”) räcker det med en ändelse i esperanto. Sidan om adverb har många fler.

SubstantivAdverb
mateno – morgonmatene – på morgonen
vespero – kvällvespere – på kvällen
hejmo – hemhejme – hemma
libera tempo – fri tidlibertempe – på fritiden

Från substantiv till adverb

Skriv svaret. För ĉ, ĝ, ŝ, ŭ kan du skriva cx, gx, sx, ux.

  1. vespero ”kväll” → ”på kvällen”

    Svarvespere
  2. mateno ”morgon” → ”på morgonen”

    Svarmatene
  3. hejmo ”hem” → ”hemma”

    Svarhejme
  4. tago ”dag” → ”på dagen”

    Svartage

Övningar

Övningar till lektion 4

  1. Vilken ändelse visar presens?

    Svar-as
  2. Översätt: ”Jag arbetar.”

    SvarMi laboras
  3. Fyll i verbet kanti: Ŝi ___ en koruso.

    Svarkantas
  4. Översätt: ”Jag vill sjunga.”

    SvarMi volas kanti
  5. Vad betyder Mi devas studi?

    Svar”Jag måste studera.”
  6. Vilket ord är infinitiv (ordboksformen)?

    Svarkuiri
  7. Översätt: ”Vi gillar att laga mat.”

    SvarNi ŝatas kuiri
  8. Fyll i: Ili ne ___ kanti. (”De kan inte sjunga.”)

    Svarpovas
  9. Översätt: ”Tomo arbetar hemma.”

    SvarTomo laboras hejme / Tomo hejme laboras / laboras Tomo hejme / laboras hejme Tomo / hejme Tomo laboras / hejme laboras Tomo

Gissa vad det betyder

Välj rätt svar.

  1. Vad betyder bonega?

    Svarutmärkt
  2. Vad betyder ŝategi?

    Svartycka mycket om
  3. Vad betyder grandega?

    Svarenorm

Kulturhörnan

Esperanto har en egen musikscen. Skivbolaget Vinilkosmo, som grundades 1990 av Floréal Martorell nära Toulouse i Frankrike, ger ut rock, folk, pop, metal och hiphop på esperanto. Kända namn är bland andra det svenska rockbandet Persone (bildat 1986), den frisiska folkmusikgruppen Kajto och den franske sångaren JoMo. Fler band, filmer och radiokanaler hittar du på sidan om musik och film.

Vanliga frågor

Hur säger man ”jag håller på att arbeta” på esperanto?

Bara Mi laboras. Formen på -as täcker både ”jag arbetar” och ”jag håller på att arbeta”, precis som svenskans presens. Sammanhanget visar vad du menar.

Finns det oregelbundna verb i esperanto?

Nej. Alla verb har samma ändelser, även esti ”vara”: estas, estis, estos – ”är, var, kommer att vara”. Dåtid och framtid lär du dig i lektion 6.

Vad är skillnaden mellan ŝati och ami?

Ŝati betyder ”gilla, tycka om”: Mi ŝatas kafon – ”Jag tycker om kaffe”. Ami betyder ”älska”: Mi amas vin – ”Jag älskar dig”.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.