Saluton-kursen
Esperanto lektion 6: dåtid och framtid, veckodagar
Byt en vokal så flyttar du dig i tiden: laboris, laboras, laboros.
En sak i taget: dialogen replik för replik, nya ord med ljud och bilder, en övning per skärm.
53 ord22 övningar~23 min
I den här lektionen lär du dig att tala om det som har hänt och det som ska hända. Esperanto har tre tempusändelser – -is för dåtid, -as för nutid och -os för framtid – och de fungerar likadant för alla verb. Du lär dig också veckodagarna, ord som hieraŭ ”i går” och morgaŭ ”i morgon” och hur man säger ”på måndag”.
Dialog
Ana har nyheter. Hon ringer Tomo en tisdagskväll.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Ana: Tomo! Mi havas grandan novaĵon! | Tomo! Jag har en stor nyhet! |
| Tomo: Kio okazis? | Vad har hänt? |
| Ana: Hieraŭ mi aĉetis flugbileton. En Julio mi iros al la Universala Kongreso! | I går köpte jag en flygbiljett. I juli åker jag till världskongressen! |
| Tomo: Vere? Bonege! | Verkligen? Toppen! |
| Ana: Kaj vi? Vi ankaŭ venos, ĉu ne? | Och du? Du kommer väl också? |
| Tomo: Mi ankoraŭ ne decidis. Mi devos peti feriojn. | Jag har inte bestämt mig än. Jag kommer att behöva be om semester. |
| Ana: Vi devas veni! Ni finfine renkontiĝos! | Du måste komma! Då träffas vi äntligen! |
| Tomo: Vi pravas. Lundon mi parolos kun mia ĉefo. | Du har rätt. På måndag ska jag prata med min chef. |
| Ana: Bone! Kaj kion vi faris dum la semajnfino? | Bra! Och vad gjorde du i helgen? |
| Tomo: Sabaton mi vizitis mian avinon. Dimanĉon mi dormis la tutan tagon! | I lördags hälsade jag på min mormor. I söndags sov jag hela dagen! |
| Ana: Ha ha! Mi ne dormis multe. Mi kantis kun la koruso en du koncertoj. | Ha ha! Jag sov inte mycket. Jag sjöng med kören på två konserter. |
| Tomo: Kaj kion vi faros morgaŭ? | Och vad ska du göra i morgon? |
| Ana: Morgaŭ mi havos ekzamenon pri biologio. Hodiaŭ mi devas studi! | I morgon har jag tenta i biologi. I dag måste jag plugga! |
| Tomo: Bonŝancon! Mi skribos al vi lundon, post la renkontiĝo kun la ĉefo. | Lycka till! Jag skriver till dig på måndag, efter mötet med chefen. |
Ĉu ne? i slutet av en mening fungerar som ”väl?”, ”eller hur?” eller ”inte sant?”.
Nya ord
| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| hieraŭ | i går | |
| hodiaŭ | i dag | |
| morgaŭ | i morgon | |
| ankoraŭ ne | inte än, ännu inte | ankoraŭ ”fortfarande, ännu” |
| finfine | äntligen, till slut | |
| havi | ha | |
| aĉeti | köpa | |
| iri | gå, åka | både till fots och med fordon |
| okazi | hända, inträffa | |
| decidi | bestämma sig, besluta | |
| peti | be om | |
| paroli | tala, prata | |
| viziti | besöka, hälsa på | |
| dormi | sova | |
| skribi | skriva | |
| renkontiĝi | träffas | renkontiĝo ”möte” |
| pravi | ha rätt | Vi pravas. ”Du har rätt.” |
| novaĵo | nyhet | av nova ”ny” |
| flugbileto | flygbiljett | flugi ”flyga” + bileto ”biljett” |
| ferioj | semester, lov, ledighet | oftast i plural; ferio ”ledig dag” |
| ekzameno | prov, tenta | |
| semajnfino | helg, veckoslut | semajno ”vecka” + fino ”slut” |
| dum | under | |
| pri | om | ekzameno pri biologio ”tenta i biologi” |
| post | efter | post la renkontiĝo ”efter mötet” |
| multe | mycket | Mi ne dormis multe. |
| tuta | hel | la tutan tagon ”hela dagen” |
| kongreso | kongress | la Universala Kongreso ”världskongressen i esperanto” |
| bonŝancon! | lycka till! |
-aĵ- betecknar en konkret sak: novaĵo är ”något nytt”, alltså en nyhet.
- nov·aĵ·onyheti den här lektionen
- trink·aĵ·odryck
- bel·aĵ·onågot vackert
Grammatik
Tre tempus, tre ändelser
Verben i esperanto har en ändelse för varje tempus, och den är densamma för alla personer. Byt -as mot -is för dåtid eller mot -os för framtid. Jämför med svenskans ”gå – gick” och ”vara – var”: i esperanto ändras bara vokalen i ändelsen. Mer finns på sidan om verb.
| Infinitiv | Dåtid -is | Nutid -as | Framtid -os |
|---|---|---|---|
| esti – vara | estis – var | estas – är | estos – kommer att vara |
| labori – arbeta | laboris – arbetade | laboras – arbetar | laboros – ska arbeta |
| iri – gå | iris – gick | iras – går | iros – kommer att gå |
| havi – ha | havis – hade | havas – har | havos – kommer att ha |
Formen på -is täcker både svenskans preteritum och perfekt: ”jag arbetade” och ”jag har arbetat”. Något hjälpverb behövs inte: Mi jam manĝis betyder ”Jag har redan ätit”.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Hieraŭ mi aĉetis flugbileton. | I går köpte jag en flygbiljett. |
| Mi ankoraŭ ne decidis. | Jag har inte bestämt mig än. |
| En Julio mi iros al la kongreso. | I juli åker jag till kongressen. |
| Morgaŭ mi havos ekzamenon. | I morgon har jag en tenta. |
Svenskan har ingen egen framtidsform: den använder ”ska” och ”kommer att” eller, för planer, ofta presens – ”I juli åker jag till kongressen”. Esperanto använder då normalt -os: En Julio mi iros al la kongreso. Och ordföljden behöver inte vändas efter en tidsangivelse: Hieraŭ mi aĉetis – ”I går köpte jag”.
Tidsord
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| antaŭhieraŭ | i förrgår |
| hieraŭ | i går |
| hodiaŭ | i dag |
| morgaŭ | i morgon |
| postmorgaŭ | i övermorgon |
| nun | nu |
| baldaŭ | snart |
| jam | redan |
| ankoraŭ | fortfarande, ännu; ankoraŭ ne – inte än |
| poste | senare, efteråt |
Veckodagar
Veckodagarna är substantiv och skrivs med liten bokstav, precis som på svenska. På sidan om dagar och månader finns också månader och datum.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| lundo | måndag |
| mardo | tisdag |
| merkredo | onsdag |
| ĵaŭdo | torsdag |
| vendredo | fredag |
| sabato | lördag |
| dimanĉo | söndag |
”På måndag”, ”på måndagar”
För att säga ”på måndag” använder du -n eller en: lundon eller en lundo. Svenskan skiljer mellan ”i måndags” och ”på måndag”, men esperanto säger lundon i båda fallen – verbets tempus visar om det redan har hänt eller ska hända. Adverbet lunde betyder ”på måndagar” – varje måndag eller någon måndag. Samma -n visar också hur länge något pågår: la tutan tagon ”hela dagen”.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Lundon mi parolos kun la ĉefo. | På måndag ska jag prata med chefen. |
| Sabate mi kantas en koruso. | På lördagar sjunger jag i en kör. |
| Mi dormis la tutan tagon. | Jag sov hela dagen. |
Övningar
Kulturhörnan
Den mest firade högtiden bland esperantister är Zamenhofdagen den 15 december – födelsedagen för språkets skapare, som föddes 1859 i Białystok. Sedan 1920-talet är det också esperantoböckernas dag, då man köper eller ger bort en bok på esperanto. Lokala klubbar träffas för föredrag, middag eller födelsedagstårta. Läs mer om Zamenhofdagen.
Vanliga frågor
Hur säger man ”jag har gjort” på esperanto?
Oftast med vanlig dåtid: Mi jam manĝis – ”Jag har redan ätit”. Sammansatta former med particip finns, men du behöver dem sällan; du ser dem kort i lektion 12.
Skrivs veckodagarna med stor bokstav på esperanto?
Nej. Veckodagarna skrivs med liten bokstav, precis som på svenska: lundo, sabato. Månadsnamnen skrevs traditionellt med stor bokstav – Julio – och referensgrammatiken PMEG rekommenderar det, men många skriver dem i dag med liten bokstav.
Hur säger man ”nästa vecka” och ”förra veckan”?
La venontan semajnon är ”nästa vecka” och la pasintan semajnon är ”förra veckan”. Båda får -n eftersom de anger när något händer.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.