Saluton-kursen
Esperanto lektion 5: ackusativ -n, mat och dryck
En enda bokstav, -n, visar vem som gör vad med vem – och låter dig ställa orden i nästan vilken ordning som helst.
En sak i taget: dialogen replik för replik, nya ord med ljud och bilder, en övning per skärm.
29 ord24 övningar~19 min
I den här lektionen lär du dig esperantos mest kända ändelse: -n. Den markerar det direkta objektet – det som någon ser, äter, dricker, vill ha eller lagar: Mi vidas la katon – ”Jag ser katten”. Eftersom -n visar objektet kan ordföljden ändras utan att betydelsen ändras. På vägen lär du dig ett tjugotal ord för mat och dryck.
Dialog
Ett videosamtal vid middagstid i Kraków – och lunchtid i São Paulo.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Ana: Saluton, Tomo! Kion vi faras? | Hej, Tomo! Vad gör du? |
| Tomo: Mi kuiras la vespermanĝon. Kaj vi? | Jag lagar middag. Och du? |
| Ana: Mi manĝas mian tagmanĝon: rizon, fazeolojn kaj salaton. | Jag äter lunch: ris, bönor och sallad. |
| Tomo: Mmm, bongusta tagmanĝo! Mi kuiras fungan supon, kiel mia avino. | Mmm, vilken god lunch! Jag lagar svampsoppa, som min mormor gör. |
| Tomo: Ho, mi vidas la katon! Saluton, Kafo! | Åh, jag ser katten! Hej, Kafo! |
| Ana: Jes. Kafo ŝatas rizon, sed ne fazeolojn! | Ja. Kafo gillar ris, men inte bönor! |
| Tomo: Kaj kion vi trinkas? | Och vad dricker du? |
| Ana: Mi trinkas kafon. | Jag dricker kaffe. |
| Tomo: Kafon aŭ Kafon? | Kaffe eller katten Kafo? |
| Ana: Ha ha! La trinkaĵon, kompreneble, ne la katon! | Ha ha! Drycken förstås, inte katten! |
| Tomo: Mi trinkas teon kun citrono. | Jag dricker te med citron. |
| Ana: Kaj la supon vi manĝas kun pano? | Och soppan äter du med bröd? |
| Tomo: Kompreneble! Supon sen pano mi ne manĝas! | Självklart! Soppa utan bröd äter jag inte! |
| Ana: Nun mi volas supon! | Nu vill jag ha soppa! |
| Tomo: Do vi devas veni al Krakovo! | Då måste du komma till Kraków! |
Lägg märke till skämtet: kafon ”kaffe” och Kafon ”Kafo (katten)” låter likadant. Båda får -n eftersom båda är objekt till trinkas.
Nya ord
| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| vidi | se | |
| manĝi | äta | manĝo ”måltid” |
| trinki | dricka | trinkaĵo ”dryck” |
| veni | komma | |
| tagmanĝo | lunch | tago ”dag” + manĝo ”måltid” |
| vespermanĝo | middag, kvällsmat | vespero + manĝo |
| matenmanĝo | frukost | mateno + manĝo |
| rizo | ris | |
| fazeolo | böna | oftast i plural: fazeoloj |
| salato | sallad | |
| supo | soppa | |
| fungo | svamp | funga supo ”svampsoppa” |
| pano | bröd | |
| fromaĝo | ost | |
| pomo | äpple | terpomo ”potatis” (”jordäpple”) |
| kafo | kaffe | |
| teo | te | |
| akvo | vatten | |
| lakto | mjölk | |
| citrono | citron | |
| bongusta | god, välsmakande | bona + gusto ”smak” |
| kun | med | |
| sen | utan | |
| aŭ | eller | |
| kompreneble | förstås, självklart |
-ebl- betyder ”som går att …”: komprenebla är ”begriplig”, och kompreneble är ”förstås”, ordagrant ”på ett begripligt sätt”.
- kompren·ebl·eförståsi den här lektionen
- manĝ·ebl·aätlig
- vid·ebl·asynlig
Grammatik
Vad -n gör
Ändelsen -n markerar det direkta objektet: den person eller sak som handlingen riktas mot. Subjektet – den som gör något – har inget -n. Svenskan gör samma skillnad, men bara i pronomen: ”han ser henne” men ”hon ser honom”. Esperanto gör det med alla ord. Alla regler finns på sidan om ackusativ.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Tomo vidas la katon. | Tomo ser katten. |
| La kato vidas Tomon. | Katten ser Tomo. |
| Ana trinkas kafon. | Ana dricker kaffe. |
| Mi volas supon. | Jag vill ha soppa. |
Pronomen får också -n, och här känner du igen mönstret från svenskan: min ”mig”, vin ”dig, er”, lin ”honom”, ŝin ”henne”, ĝin ”den, det”, nin ”oss”, ilin ”dem”. La kato vidas min – ”Katten ser mig”. Se upp: min betyder ”mig”, inte ”min” – ”min” heter mia. Frågeord får också -n: Kion vi trinkas? – ”Vad dricker du?”
-n med plural och adjektiv
När objektet står i plural kommer -n efter -j: -ojn. Adjektiv och possessiva pronomen som beskriver objektet får också -n.
| Subjektsform | Objektsform |
|---|---|
| fazeoloj | fazeolojn |
| mia tagmanĝo | mian tagmanĝon |
| funga supo | fungan supon |
| ruĝaj pomoj | ruĝajn pomojn |
Ordföljden är fri
Eftersom -n markerar objektet kan du flytta det utan att ändra vem som gör vad. Den vanliga ordföljden är subjekt – verb – objekt, som i svenskan. Sätter du objektet först betonas det, som i Tomos Supon sen pano mi ne manĝas! Svenskan kan göra likadant – ”Soppa utan bröd äter jag inte!” – men måste då byta plats på verbet och subjektet (”äter jag”). Esperanto behåller mi ne manĝas. Se ordföljd.
I de tre första meningarna nedan pekar pilen alltid på ordet med -n, var det än står: Tomo ser katten. Den första har den vanliga ordföljden. De två andra sätter la katon först: La katon vidas Tomo betonar att det är Tomo som ser den, inte någon annan, och La katon Tomo vidas betonar att det är katten som Tomo ser, inte något annat. I den sista meningen har -n flyttat till Tomon, så nu är det katten som tittar på Tomo.
Tomo subjekt vidas verb la katon objekt
La katon objekt vidas verb Tomo subjekt
La katon objekt Tomo subjekt vidas verb
Tomo ser katten.
La kato subjekt vidas verb Tomon objekt
Katten ser Tomo.
När det inte blir något -n
- Efter esti. La kato estas Kafo – katten och Kafo är samma sak, så det finns inget objekt.
- Efter en preposition. kun pano ”med bröd”, sen fazeoloj ”utan bönor”. Här skiljer sig esperanto från svenskan, där pronomen får objektsform efter preposition (”med honom”): på esperanto heter det kun li. Ett undantag, för riktning, kommer i lektion 9.
Varför saluton och bonan tagon slutar på -n
De här hälsningarna är objekt till ett verb som man inte säger: (Mi deziras al vi) bonan tagon – ”(Jag önskar dig) en god dag”. Saluton är en förkortning av (Mi donas al vi) saluton – ”(Jag ger dig) en hälsning”. Därför blir bona bonan, tago tagon och saluto ”hälsning” saluton. Dankon ”tack” fungerar på samma sätt.
Övningar
Kulturhörnan
Esperantister äter ofta tillsammans hemma hos varandra. Pasporta Servo, ett gratis värdnätverk som ungdomsorganisationen TEJO har drivit sedan 1974, har mer än 2 400 värdar i 121 länder. Gästerna bor gratis och talar esperanto med sina värdar – ofta över middagen. Se var esperanto talas.
Vanliga frågor
Varför har esperanto ackusativ?
Den visar tydligt vad som är objekt, så att ordföljden kan ändras för betoningens skull utan att det ändras vem som gör vad. Fundamento (1905) definierar den i regel 2: ackusativ bildas genom att man lägger till -n till nominativ.
Förstår folk mig om jag glömmer -n?
Oftast, tack vare sammanhanget. Men ibland ändrar -n betydelsen: La hundo ĉasas la katon betyder ”Hunden jagar katten”, medan La hundon ĉasas la kato betyder ”Katten jagar hunden”.
Får namn -n?
Namn som slutar på -o, som Tomo eller Kafo, får -n som alla substantiv: Mi vidas Tomon. Enligt PMEG kan ett namn som slutar på en annan vokal få -n direkt – Mi vidas Anan – eller klara sig utan när betydelsen är tydlig.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.