Religion och tro på esperanto: trosriktningar och högtider

Religion heter på esperanto religio (re-li-GI-o), tro (övertygelse) är kredo, att tro är kredi och att be är preĝi. Religioner namnges ofta med -ism- ”lära” och anhängare med -an- ”medlem”: kristanismo, kristano. Orden är neutrala beteckningar, och sidan tar ingen ställning för eller mot tro och icke-tro. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

#Tro, förtroende och bön

Kredi tar je för tro på något (kredi je Dio ”tro på Gud”) och ke för tron att något förhåller sig på ett visst sätt: Mi kredas, ke vi pravas ”Jag tror att du har rätt”.

#Religioner och deras anhängare

PMEG visar mönstret: Kristo ger kristano (anhängare) och kristanismo (lära). För buddhismen föredrar PMEG budhisto och budhismo, med budhano också i bruk; ReVos huvudord är budaismo och budaisto. Adjektiven slutar på -a: kristana, islama, juda, hinduisma.

Anmärkningar om ordval:

• Muslim. Använd islamano. ReVo säger att mahometano (Zamenhofs och PIV:s ord) bör undvikas i neutrala sammanhang, eftersom muslimer uppfattar det som kränkande.
• Islam. För religionen säger du islamo; ReVo definierar islamismo som politik som syftar till ett strikt islamiskt samhälle.
• Katolsk. Romkatolika är det exakta adjektivet; ReVo noterar att bara katolika också förekommer i namnen på andra kyrkor.
• Judisk. ReVo definierar judo som medlem av det folk som härstammar från de gamla hebréerna eller av deras religion. Idrotten är ĵudo (ĴU-do).

#Gudstjänstlokaler

PMEG förklarar att preĝejo traditionellt mest används om kristna kyrkor men kan användas för vilken religion som helst; var exakt genom att lägga till ett adjektiv: islama preĝejo, hinduisma preĝejo. Svenskans ”kyrka” har samma germanska ursprung som esperantos kirko, men kirko är mycket sällsynt; det vanliga ordet för en kyrka är preĝejo.

#Högtider och helgdagar

PMEG behandlar högtidsnamn som egennamn: stor bokstav och vanligen inget la (Kristnasko, Pasko). Datum skiftar mellan kalendrar, så tabellen anger bara det ReVo och Vikipedio uppger. Hälsningar finns under önskningar och firanden.

#Personer och roller

#Orddelar för trosord

Religionsnamn skrivs med liten bokstav, precis som på svenska. Se suffix, prefix och ordbildning.

#Meningar

Direkta objekt får -n (festas Kristnaskon), och det gör tidsuttryck utan preposition också (ĉiun dimanĉon, ok tagojn): se ackusativ.

#Esperanto och religion

Esperanto har ingen egen religion. Sedan Boulognedeklarationen 1905 har rörelsen definierat det som ett neutralt språk som vem som helst får använda för vilket syfte som helst. I Brasilien har spiritisterna (spiritismo, spi-ri-TIS-mo) främjat det sedan den brasilianska spiritistfederationen öppnade en gratiskurs 1912: se esperanto och spiritism. Zamenhofs filosofi om jämlika folk, homaranismo (ho-ma-ra-NIS-mo), hölls medvetet skild från språket: se Homaranismo.

#Vanliga frågor

#Hur säger man ”religion” och ”jag tror” på esperanto?

Religio och Mi kredas. Lägg till je för det du tror på (Mi kredas je Dio) eller ke för det du tror är sant (Mi kredas, ke vi pravas).

#Hur säger man ”jag är kristen, muslim, jude, buddhist eller ateist” på esperanto?

Mi estas kristano, islamano, judo, budhisto, hinduo eller ateisto. Det är vanliga substantiv: ingen artikel, ingen stor bokstav. Lägg till -in- för en kvinna: kristanino, judino.

#Heter det islamano eller mahometano?

Islamano. ReVo märker mahometano som en form att undvika i neutrala sammanhang, eftersom muslimer uppfattar den som kränkande.

#Vad är skillnaden mellan preĝejo och kirko?

Preĝejo är vilken bönelokal som helst, men traditionellt en kristen kyrka. Kirko betyder bara en kristen kyrka och är mycket sällsynt. För andra trosriktningar använder du moskeo, sinagogo eller templo.

#Är esperanto en religion, eller knutet till en?

Nej. Det är ett neutralt språk, och rörelsen har sagt det sedan 1905. Brasilianska spiritister har främjat det, och Zamenhofs homaranismo var hans egen filosofi, inte en del av esperanto.

#Källor

• PMEG: ISM, AN, IST, EJ, UL, Majuskloj kaj minuskloj ĉe propraj nomoj
• ReVo: religio, kredi, kredo, kredanto, fido, Dio, diino, sankta, sanktulo, sanktejo, preĝi, preĝejo, kulto, rito, diservo, Biblio, Korano, Torao
• ReVo: animo, spirito, spiritismo, profeto, anĝelo, miraklo, peko, beno, ĉielo, paradizo, infero, reenkarniĝo, karmo, fasto, pilgrimo, ateisto, ateismo, agnostikulo
• ReVo, religioner: kristanismo, kristano, kristaniĝi, katolika, katoliko, protestanto, luterano, ortodoksa, islamo, islamano, islamismo, mahometano, judismo, judo, judaismo, ĵudo, hinduismo, budaismo, budao, ŝintoismo, daŭismo, konfuceanismo, bahaismo
• ReVo, platser, högtider, personer: kirko, katedralo, moskeo, minareto, sinagogo, templo, pagodo, monaĥejo, monaĥo, kapelo, altaro, Kristnasko, Advento, Epifanio, Karesmo, Pasko, Pentekosto, Jomkipuro, Ĥanuko, Ramadano, haĝo, sabato, dimanĉo, pastro, pastoro, episkopo, papo, imamo, muezino, rabeno, lamao, guruo, predikisto, klerikaro, homaranismo
• Vikipedio: Divalo, Pesaĥo, Roŝ Haŝana, Karesmo, Sikismo
• Akademio de Esperanto, Deklaracio pri la Esenco de la Esperantismo (9 augusti 1905)