Fraser
Rymden och vetenskap på esperanto: planeter och stjärnor
Lär dig planeterna, orden för rymdresor, skolans vetenskaper och hur forskare och experiment benämns.
På esperanto är solen suno, månen luno, en stjärna stelo och en planet planedo. Planetnamnen är internationella och slutar på -o (Marso, Jupitero, Plutono), skolämnena slutar på -io eller -iko (astronomio, biologio, fiziko), och de som arbetar inom dem är -isto-ord eller kortare rötter (fizikisto, astronomo). Vardagsord om himlen finns under natur. Uttalsguiderna visar den betonade stavelsen med versaler; den är alltid den näst sista (se alfabetet).
Solsystemets planeter
Räknat från solen är planeterna Merkuro, Venuso, Tero, Marso, Jupitero, Saturno, Urano och Neptuno. De svenska namnen på Merkurius, Saturnus, Uranus och Neptunus har latinska ändelser på -us; på esperanto ersätts de av -o.
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Merkurius | Merkuro | mer-KU-ro | närmast solen |
| Venus | Venuso | ve-NU-so | andra; gudinnan är Venero |
| Jorden | Tero | TE-ro | tredje |
| Mars | Marso | MAR-so | fjärde; adjektiv marsa; en marsian i science fiction är en marsano |
| Jupiter | Jupitero | ju-pi-TE-ro | femte och störst |
| Saturnus | Saturno | sa-TUR-no | sjätte, näst störst, känd för sina ringar |
| Uranus | Urano | u-RA-no | sjunde |
| Neptunus | Neptuno | nep-TU-no | åttonde |
| Pluto | Plutono | plu-TO-no | en dvärgplanet (nanplanedo); räknades som den nionde planeten till 2006 |
Ordningen kommer från ReVo, som definierar Marso som la kvara planedo ”den fjärde planeten” i solsystemet. De flesta planetnamn är också gudanamn: ReVo anger Marso som den romerska krigsguden och Urano som den grekiska himmelsguden. Veckodagarna lundo, mardo, merkredo är egna ord, inte bildade av planetnamn, och skrivs med liten bokstav; se dagar och månader.
Stora bokstäver: suno eller Suno?
Planetnamn är vanliga egennamn: stor bokstav, inget la (Marso, sur Marso). Suno, luno och tero är vanliga ord. PMEG noterar att man ofta skriver la Suno med stor bokstav när man menar vår sol som ett namn, och sådana namn behåller la, som la Granda Ursino. Stor bokstav är inte obligatoriskt, så båda stavningarna förekommer.
| Skrivet | Vad det betyder |
|---|---|
| La suno brilas. | Solen skiner (PMEG:s exempel) |
| la Suno, la Luno, la Tero | vår sol, vår måne, planeten Jorden som namn; ReVo skriver Suno-Tero-distanco |
| sunoj | solar, alltså stjärnor med egna planeter |
| la lunoj de Jupitero | Jupiters månar (varje naturlig satellit är en luno) |
| tero | jord, mark; i vanlig text också planeten |
Solsystemet och bortom det
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| solsystem | sunsistemo | sun-sis-TE-mo | solen med kropparna omkring den |
| planet | planedo | pla-NE-do | kretsar kring en stjärna och har rensat sin bana |
| dvärgplanet | nanplanedo | nan-pla-NE-do | nana ”pytteliten” + planedo |
| asteroid | asteroido | as-te-ro-I-do | meter till kilometer i diameter |
| komet | kometo | ko-ME-to | får en svans nära solen |
| meteor | meteoro | me-te-O-ro | ljuset från en kropp som går in i atmosfären |
| stjärnfall | falstelo | fal-STE-lo | ”fallande stjärna”, en ljus meteor |
| galax | galaksio | ga-lak-SI-o | en av universums stora stjärnsamlingar |
| Vintergatan | Lakta Vojo, Laktovojo | LAK-ta VO-jo, lak-to-VO-jo | ReVo avråder från galaksio för vår egen galax |
| universum | universo | u-ni-VER-so | allt som finns |
| förmörkelse | eklipso | ek-LIP-so | luneklipso måne-, suneklipso solförmörkelse |
| nymåne, fullmåne | novluno, plenluno | nov-LU-no, plen-LU-no |
Astronomi och rymdresor
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| stjärna | stelo | STE-lo | självlysande; ReVo räknar vår sol som en |
| stjärnbild | konstelacio | kon-ste-la-CI-o | en av 88 officiella områden på himlen |
| stjärngrupp | stelaro | ste-LA-ro | figuren den ritar är en stelfiguro |
| Stora björnen | la Granda Ursino | GRAN-da ur-SI-no | den stora skopformade figuren (Karlavagnen) |
| Orion | Oriono | o-ri-O-no | inget la (PMEG) |
| teleskop | teleskopo | te-le-SKO-po | för att observera avlägsna föremål |
| observatorium | observejo, stelobservejo | ob-ser-VE-jo, ste-lob-ser-VE-jo | ReVo har också observatorio |
| omloppsbana | orbito | or-BI-to | kurvan en kropp följer kring en annan |
| satellit | satelito | sa-te-LI-to | en måne eller en farkost som kretsar kring en planet |
| raket | raketo | ra-KE-to | också en fyrverkeriraket |
| rymdskepp | kosmoŝipo | kos-mo-ŜI-po | ReVo: samma som kosmoveturilo |
| astronaut | astronaŭto, kosmonaŭto | as-tro-NAŬ-to, kos-mo-NAŬ-to | ReVo definierar astronaŭto som kosmonaŭto |
| rymden | kosmo | KOS-mo | universum, särskilt rymden bortom jorden |
| utrymme, plats | spaco | SPA-co | ReVo märker spaco för rymden som evitinde ”bör undvikas” |
| utomjording | eksterterano | ek-ster-te-RA-no | en från utanför jorden |
Verb: orbiti ”kretsa i omloppsbana”, rondiri ”gå runt” (ReVo: månen rondiras ĉirkaŭ jorden), turniĝi ”vrida sig, rotera” (jorden roterar kring sin axel, akso), ekflugi ”lyfta” (ReVo: en kosmodromo är platsen för rymdskeppens ekflugo), observi ”observera”.
Hur bildas rymdord?
| Orddel | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| -ar- | en grupp av många | stelo → stelaro |
| -et- | liten | stelo → steleto liten stjärna |
| -ej- | plats | observejo observatorium |
| -il- | instrument | mezuri ”mäta” → mezurilo |
| -ig- | göra, orsaka | en·orbit·ig·i sätta i omloppsbana |
| ekster- | utanför | eksterterano utomjording, ekstersunsistema utanför solsystemet |
| sammansättning | första ordet beskriver det andra | sunsistemo, suneklipso, plenluno, kosmoŝipo |
Mer under suffix och ordbildning.
Skolans naturvetenskaper och forskare
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| vetenskap | scienco | sci-EN-co | kunskap byggd på forskning |
| fysik | fiziko | fi-ZI-ko | kropparnas rörelse och växelverkan |
| kemi | ĥemio, kemio | ĥe-MI-o, ke-MI-o | ReVo anger båda formerna |
| biologi | biologio | bi-o-lo-GI-o | |
| matematik | matematiko | ma-te-ma-TI-ko | |
| geografi | geografio | ge-o-gra-FI-o | |
| geologi | geologio | ge-o-lo-GI-o | läran om jordskorpan |
| astronomi | astronomio | as-tro-no-MI-o | vetenskapen om himlakropparna |
| meteorologi | meteorologio | me-te-o-ro-lo-GI-o | vädervetenskap, även meteologio; se väder och årstider |
| datavetenskap | komputiko | kom-pu-TI-ko | ReVo: samma som informatiko, informadiko; se teknik |
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| forskare | sciencisto, scienculo | sci-en-CIS-to, sci-en-CU-lo | sciencisto är en yrkesperson; scienculo vem som helst som forskar inom ett område |
| fysiker | fizikisto | fi-zi-KIS-to | fiziko + -ist- |
| kemist | ĥemiisto, kemiisto | ĥe-mi-IS-to, ke-mi-IS-to | ĥemio + -ist- |
| matematiker | matematikisto | ma-te-ma-ti-KIS-to | matematiko + -ist- |
| biolog | biologo | bi-o-LO-go | även biologiisto |
| geograf | geografo | ge-o-GRA-fo | även geografiisto |
| geolog | geologo | ge-o-LO-go | även geologiisto |
| astronom | astronomo | as-tro-NO-mo | inte astronomisto |
Två mönster förklarar listan. När personen inte har en egen rot lägger du -ist- till vetenskapen: fiziko → fizikisto. PMEG påpekar att fiziko inte också kan betyda fysikern, eftersom det är namnet på vetenskapen. Många namn på -io har en parallell rot utan i: biologio → biologo. Formerna på -iisto är möjliga, men dubbel-i är klumpigt, så man föredrar den korta roten, och PMEG säger att man inte ska bilda astronomisto. PMEG kallar -olog- i biologo ett exsuffix: en internationell ändelse, inte ett vanligt esperantosuffix. Skolämnen och klassrumsord finns under skola.
Laboratorium och experiment
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| laboratorium | laboratorio | la-bo-ra-to-RI-o | en arbetsplats för forskning och experiment |
| experiment | eksperimento | eks-pe-ri-MEN-to | ett metodiskt test av en hypotes |
| att experimentera | eksperimenti | eks-pe-ri-MEN-ti | oftast eksperimenti pri + ämne |
| hypotes | hipotezo | hi-po-TE-zo | ett obevisat antagande som ska prövas |
| teori | teorio | te-o-RI-o | en ordnad förklaring som förutsäger fenomen |
| att mäta | mezuri | me-ZU-ri | jämföra med en enhet; mezuro mätning |
| att bevisa | pruvi | PRU-vi | visa med resonemang eller fakta |
| mikroskop | mikroskopo | mi-kro-SKO-po | visar det blotta ögat inte kan se |
| atom | atomo | a-TO-mo | kärna plus elektroner |
| molekyl | molekulo | mo-le-KU-lo | den minsta enheten av ett kemiskt ämne |
| energi | energio | e-ner-GI-o | inom fysiken förmågan att uträtta arbete |
| gravitation, tyngdkraft | gravito | gra-VI-to | kraften som drar massor mot varandra |
Rymden och vetenskap i meningar
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| La Tero turniĝas ĉirkaŭ sia akso. | Jorden roterar kring sin axel. |
| La Luno rondiras ĉirkaŭ la Tero. | Månen går runt jorden. |
| Marso estas la kvara planedo de la sunsistemo. | Mars är solsystemets fjärde planet. |
| Saturno havas multajn lunojn. | Saturnus har många månar. |
| Ĉu estas vivo sur Marso? | Finns det liv på Mars? |
| Nokte ni observas la stelojn per teleskopo. | På natten tittar vi på stjärnorna med teleskop. |
| Mia fratino volas esti astronaŭto. | Min syster vill bli astronaut. |
| La kosmoŝipo ekflugis hieraŭ. | Rymdskeppet lyfte i går. |
| La sciencistoj eksperimentas pri nova metodo. | Forskarna experimenterar med en ny metod. |
Vanliga frågor
Hur säger man ”planet” på esperanto?
Planedo. Pluto, Plutono, är en nanplanedo ”dvärgplanet”; ReVo säger att den räknades som den nionde planeten till 2006.
Skrivs planetnamn med stor bokstav på esperanto?
Ja. De är egennamn, så Marso och Jupitero får stor bokstav och inget la. Stor bokstav i la Suno, och likaså la Luno och la Tero, är valfri; PMEG säger att la Suno ofta skrivs så.
Hur säger man ”rymden” på esperanto?
Kosmo för rymden, med kosma ”rymd-” och kosmoŝipo ”rymdskepp”. ReVo märker spaco för rymden som evitinde ”bör undvikas”.
Vad är skillnaden mellan astronaŭto och kosmonaŭto?
Ingen på esperanto: ReVo definierar astronaŭto som kosmonaŭto, en person som reser ut i rymden.
Hur säger man ”forskare” eller ”fysiker” på esperanto?
Sciencisto eller scienculo för en forskare och fizikisto för en fysiker; en biolog är en biologo och en astronom en astronomo.
Källor
- ReVo: suno, sunsistemo, luno, plenluno, novluno, tero, eksterterano, planedo, nanplanedo, kometo, asteroido, galaksio, Lakta Vojo, universo, nana
- ReVo: Merkuro, Venuso, Marso, marsano, Jupitero, Saturno, Urano, Neptuno, Plutono
- ReVo: stelo, stelaro, falstelo, konstelacio, Oriono, Granda Ursino, meteoro, eklipso, luneklipso, suneklipso, orbito, akso
- ReVo: raketo, satelito, teleskopo, observi, observejo, stelobservejo, observatorio, kosmo, spaco, kosmonaŭto, astronaŭto, kosmoŝipo, kosmodromo
- ReVo: astronomo, astronomio, fiziko, fizikisto, ĥemio, kemio, ĥemiisto, biologio, biologo, matematiko, matematikisto, geografio, geografo, geologio, geologo, meteorologio, informatiko, scienco, sciencisto, scienculo
- ReVo: laboratorio, eksperimento, hipotezo, teorio, mezuri, pruvi, mikroskopo, atomo, molekulo, energio, gravito
- PMEG: majuskloj ĉe propraj nomoj, la ĉe propraj nomoj, la kaj konata afero (la suno)
- PMEG: IST, I (geografio → geografo), OLOG, IĜ (La tero turniĝas ĉirkaŭ sia akso)
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.