Lär dig
De vanligaste adjektiven på esperanto – med motsatser
En ändelse, en kongruensregel och ett prefix för motsatser: 120 adjektiv, vart och ett med betydelse, motsats och exempel.
De vanligaste adjektiven på esperanto är bona ”bra”, alia ”annan”, granda ”stor”, multa ”mycket, många”, bela ”vacker” och nova ”ny”. Vår lista över de 1 000 vanligaste orden innehåller 120 adjektiv, och alla finns nedan. Tillsammans utgör de 3,2 % av alla ord i en korpus på 5,8 miljoner ord vardagliga meningar, och de tio vanligaste står för 1,2 %. Ett adjektiv slutar på -a och får samma -j och -n som sitt substantiv, så en kort lektion om substantiv och adjektiv räcker för alla 120.
En ändelse, två kongruensändelser
Alla adjektiv i listan slutar på -a, utom ambaŭ ”båda”. Lägg till -j för plural och -n för objekt, alltid i den ordningen.
| Singular | Plural | |
|---|---|---|
| Subjekt | nova libro | novaj libroj |
| Objekt (-n) | novan libron | novajn librojn |
- Efter esti inget -n: La libro estas nova. – ”Boken är ny.” La libroj estas novaj. – ”Böckerna är nya.”
- Ordföljden är fri. Nova libro och libro nova är båda rätt; PMEG påpekar att ett adjektiv efter sitt substantiv ofta är betonat.
- Utan substantiv. Språknamn utelämnar ordet lingvo: Ŝi parolas la francan. – ”Hon talar franska.” Kvantitetsadjektiv står ofta ensamma: Multaj scias tion. – ”Många vet det.”
- Ambaŭ är undantaget. Det får varken -j eller -n och kombineras inte med la: ambaŭ knabinoj – ”båda flickorna”, Mi vidis ambaŭ knabinojn. – ”Jag såg båda flickorna.”
För dig som talar svenska: svenska adjektiv böjs efter genus och numerus (en stor bil, ett stort hus, stora bilar), men på esperanto finns inget genus. Adjektivet slutar alltid på -a och får bara -j i plural och -n i ackusativ: granda domo, grandaj domoj, grandan domon. Därför räcker det att lära sig ett enda ord per betydelse. I tabellen nedan anger vi de svenska betydelserna i grundform (utrum).
De 10 adjektiv du bör lära dig först
Det här är vårt eget urval, ingen officiell lista. Sex av de tio är de sex vanligaste adjektiven överhuvudtaget: bona, alia, granda, multa, bela och nova. De fyra nästa i frekvens, tuta ”hel”, kelka ”några”, sola ”ensam” och unua ”första”, fungerar som små ord för mängd och ordning och kommer strax efter. I stället tar vi motsatserna malbona och malgranda samt feliĉa och malfacila, eftersom en nybörjare behöver dem i de första samtalen.
| Adjektiv | Svenska | Motsats | Därför först |
|---|---|---|---|
| bona | bra, god | malbona | Det vanligaste adjektivet, ungefär vart femhundrade ord: Bonan tagon! – ”God dag!” |
| malbona | dålig | bona | Det första ordet med mal- du möter |
| granda | stor | malgranda | Storlek; grandega ”enorm” finns också i listan |
| malgranda | liten | granda | Fullbordar storleksparet |
| nova | ny | malnova | Saker och nyheter; malnova betyder ”gammal” |
| bela | vacker, fin | malbela | Komplimanger |
| multa | mycket, många | malmulta | Mängd: multan dankon – ”tack så mycket” |
| alia | annan | sama | När man ber om något annat |
| feliĉa | lycklig | malfeliĉa | Önskningar: Feliĉan naskiĝtagon! – ”Grattis på födelsedagen!” |
| malfacila | svår | facila | Att tala om att lära sig; facila ”lätt” kostar ingen extra ordstam |
De 120 vanligaste adjektiven på esperanto
Plats är adjektivets placering bland alla 1 000 ord i listan, så bona på plats 57 är det första adjektivet som dyker upp. Kolumnen Motsats visar ordet du använder för den motsatta betydelsen: ordet med mal- om ReVo, Reta Vortaro, har ett sådant med exakt motsatt betydelse, annars ett separat ord som ReVo definierar i motsats till det eller anger som antonym, och – där vi inte hittade något naturligt par. Sällsynta ord med snäv betydelse, som malpropra eller malpreta, har vi lämnat utanför. Exemplen är våra egna; slå upp vilket adjektiv som helst i ordboken.
| Plats | Adjektiv | Svenska | Motsats | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| 57 | bona | bra, god | malbona ”dålig” | Ŝi estas bona instruistino. – ”Hon är en bra lärare.” |
| 63 | alia | annan | sama ”samma” | Mi volas alian libron. – ”Jag vill ha en annan bok.” |
| 81 | granda | stor | malgranda ”liten” | Ili havas grandan domon. – ”De har ett stort hus.” |
| 82 | multa | mycket, många | malmulta ”få, lite” | En la ĉambro estas multaj homoj. – ”Det är många människor i rummet.” |
| 117 | bela | vacker, fin | malbela ”ful” | Kia bela tago! – ”Vilken vacker dag!” |
| 118 | nova | ny | malnova ”gammal (om sak)” | Mi havas novan telefonon. – ”Jag har en ny telefon.” |
| 123 | tuta | hel | – | Mi legis la tutan libron. – ”Jag läste hela boken.” |
| 143 | kelka | några | – | Kelkaj infanoj ludas ekstere. – ”Några barn leker ute.” |
| 152 | sola | ensam, enda | – | Li loĝas sola. – ”Han bor ensam.” |
| 180 | unua | första | lasta ”sista” | Ĉi tio estas mia unua vizito. – ”Det här är mitt första besök.” |
| 185 | franca | fransk | – | Ŝi parolas la francan. – ”Hon talar franska.” |
| 193 | angla | engelsk | – | Tio estas angla vorto. – ”Det är ett engelskt ord.” |
| 229 | malbona | dålig | bona ”bra” | Hodiaŭ la vetero estas malbona. – ”Vädret är dåligt i dag.” |
| 247 | juna | ung | maljuna ”gammal (om människor)” | Mia fratino estas ankoraŭ juna. – ”Min syster är fortfarande ung.” |
| 248 | lasta | sista | unua ”första” | Ĉu tio estas la lasta trajno? – ”Är det där det sista tåget?” |
| 251 | grava | viktig | malgrava ”oviktig” | Ĉi tiu letero estas tre grava. – ”Det här brevet är mycket viktigt.” |
| 252 | longa | lång | mallonga ”kort” | Ĝi estas longa rivero. – ”Det är en lång flod.” |
| 253 | feliĉa | lycklig | malfeliĉa ”olycklig” | La infanoj estas feliĉaj. – ”Barnen är lyckliga.” |
| 268 | malgranda | liten | granda ”stor” | Mi havas malgrandan hundon. – ”Jag har en liten hund.” |
| 274 | propra | egen | – | Ŝi havas sian propran ĉambron. – ”Hon har ett eget rum.” |
| 277 | sama | samma | malsama ”olik” | Ni havas la saman nomon. – ”Vi har samma namn.” |
| 278 | vera | sann, verklig | malvera ”falsk” | Tio estas vera rakonto. – ”Det är en sann historia.” |
| 286 | ambaŭ | båda | – | Ambaŭ knabinoj ŝatas muzikon. – ”Båda flickorna gillar musik.” |
| 290 | alta | hög, lång (om person) | malalta ”låg” | La monto estas tre alta. – ”Berget är mycket högt.” |
| 300 | ruĝa | röd | – | Ŝi portas ruĝan robon. – ”Hon har en röd klänning på sig.” |
| 306 | malnova | gammal (om sak) | nova ”ny” | Ni loĝas en malnova domo. – ”Vi bor i ett gammalt hus.” |
| 318 | blanka | vit | nigra ”svart” | La neĝo estas blanka. – ”Snön är vit.” |
| 343 | verda | grön | – | La herbo estas verda. – ”Gräset är grönt.” |
| 346 | dua | andra | – | Mi loĝas en la dua etaĝo. – ”Jag bor på andra våningen.” |
| 375 | forta | stark | malforta ”svag” | Li estas forta viro. – ”Han är en stark man.” |
| 379 | nigra | svart | blanka ”vit” | Mi havas nigran katon. – ”Jag har en svart katt.” |
| 386 | plia | ytterligare, fler | malplia ”mindre” | Ĉu vi bezonas pliajn informojn? – ”Behöver du ytterligare information?” |
| 388 | malfacila | svår | facila ”lätt” | Tiu demando estas tro malfacila. – ”Den frågan är för svår.” |
| 394 | plena | full, fullständig | malplena ”tom” | La glaso estas plena. – ”Glaset är fullt.” |
| 400 | germana | tysk | – | Li havas germanan aŭton. – ”Han har en tysk bil.” |
| 403 | maljuna | gammal (om människor) | juna ”ung” | Mia avo estas maljuna. – ”Min farfar är gammal.” |
| 410 | japana | japansk | – | Ni manĝis japanan manĝaĵon. – ”Vi åt japansk mat.” |
| 415 | certa | säker, viss | malcerta ”osäker” | Mi estas certa pri tio. – ”Jag är säker på det.” |
| 436 | blua | blå | – | La ĉielo estas blua. – ”Himlen är blå.” |
| 441 | riĉa | rik | malriĉa ”fattig” | Li estas riĉa, sed ne feliĉa. – ”Han är rik men inte lycklig.” |
| 451 | interesa | intressant | enuiga ”tråkig” | Tio estas interesa libro. – ”Det är en intressant bok.” |
| 453 | stulta | dum | inteligenta ”intelligent” | Tio estis stulta demando. – ”Det var en dum fråga.” |
| 454 | stranga | konstig, märklig | normala ”normal” | Mi aŭdis strangan bruon. – ”Jag hörde ett konstigt ljud.” |
| 457 | homa | mänsklig | – | Tio estas homa eraro. – ”Det är ett mänskligt misstag.” |
| 483 | venonta | nästa, kommande | pasinta ”förra” | Ni vizitos vin la venontan semajnon. – ”Vi besöker dig nästa vecka.” |
| 490 | ĝusta | rätt, riktig | malĝusta ”fel” | Ĉu tio estas la ĝusta vojo? – ”Är det här rätt väg?” |
| 513 | malsana | sjuk | sana ”frisk” | Mia filo estas malsana. – ”Min son är sjuk.” |
| 516 | plura | flera | – | Li havas plurajn amikojn en Berlino. – ”Han har flera vänner i Berlin.” |
| 525 | pasinta | förfluten, förra | venonta ”nästa” | La pasinta semajno estis longa. – ”Förra veckan var lång.” |
| 537 | laca | trött | vigla ”pigg” | Mi estas tre laca hodiaŭ. – ”Jag är mycket trött i dag.” |
| 539 | eta | liten, pytteliten | – | Ni havas etan kuirejon. – ”Vi har ett litet kök.” |
| 541 | preta | färdig, redo | – | La vespermanĝo estas preta. – ”Middagen är klar.” |
| 547 | libera | fri | mallibera ”ofri” | Ĉu tiu ĉi loko estas libera? – ”Är den här platsen ledig?” |
| 593 | simpla | enkel | malsimpla ”komplicerad” | Mi serĉas simplan solvon. – ”Jag letar efter en enkel lösning.” |
| 599 | varma | varm | malvarma ”kall” | La kafo estas varma. – ”Kaffet är varmt.” |
| 612 | farita | gjord | – | La laboro jam estas farita. – ”Arbetet är redan gjort.” |
| 613 | okupata | upptagen | – | Ŝi estas tre okupata hodiaŭ. – ”Hon är mycket upptagen i dag.” |
| 617 | ŝatata | omtyckt, favorit- | – | Ĉi tio estas mia plej ŝatata kanto. – ”Det här är min favoritlåt.” |
| 619 | fama | berömd | – | Ŝi estas fama kantistino. – ”Hon är en berömd sångerska.” |
| 621 | aĝa | gammal (om ålder) | juna ”ung” | Kiom aĝa vi estas? – ”Hur gammal är du?” |
| 623 | bonega | utmärkt, jättebra | malbonega ”förfärlig” | La manĝaĵo estis bonega. – ”Maten var utmärkt.” |
| 626 | bruna | brun | – | Li havas brunajn okulojn. – ”Han har bruna ögon.” |
| 643 | malvarma | kall | varma ”varm” | La akvo estas tro malvarma. – ”Vattnet är för kallt.” |
| 644 | usona | amerikansk (USA:s) | – | Mia amiko estas usona. – ”Min vän är amerikan.” |
| 658 | malmulta | få, lite | multa ”mycket, många” | Malmultaj homoj scias tion. – ”Få människor vet det.” |
| 667 | facila | lätt, enkel | malfacila ”svår” | Ĉi tiu ekzerco estas facila. – ”Den här övningen är lätt.” |
| 668 | ĉina | kinesisk | – | Mi ŝatas ĉinan teon. – ”Jag gillar kinesiskt te.” |
| 672 | terura | förskräcklig, fruktansvärd | bonega ”utmärkt” | La vetero estis terura. – ”Vädret var förskräckligt.” |
| 675 | afabla | vänlig | malafabla ”ovänlig” | La vendisto estas tre afabla. – ”Försäljaren är mycket vänlig.” |
| 680 | proksima | nära | malproksima ”avlägsen” | La stacidomo estas proksima. – ”Stationen är nära.” |
| 681 | malsama | olik, annorlunda | sama ”samma” | Ni havas malsamajn opiniojn. – ”Vi har olika åsikter.” |
| 684 | danĝera | farlig | sekura ”säker, trygg” | Tiu strato estas danĝera nokte. – ”Den gatan är farlig på natten.” |
| 704 | malfermita | öppen, öppnad | fermita ”stängd” | La pordo estas malfermita. – ”Dörren är öppen.” |
| 705 | inteligenta | intelligent | stulta ”dum” | Ŝi estas tre inteligenta knabino. – ”Hon är en mycket intelligent flicka.” |
| 728 | flava | gul | – | Mi ŝatas flavajn florojn. – ”Jag gillar gula blommor.” |
| 732 | rusa | rysk | – | Li legas rusan libron. – ”Han läser en rysk bok.” |
| 741 | mallonga | kort | longa ”lång” | Mi skribis mallongan leteron. – ”Jag skrev ett kort brev.” |
| 743 | fremda | främmande, utländsk | – | Ŝi lernas fremdan lingvon. – ”Hon lär sig ett främmande språk.” |
| 752 | tria | tredje | – | Tio estas mia tria taso da teo. – ”Det är min tredje kopp te.” |
| 756 | amuza | rolig | – | Tiu filmo estas tre amuza. – ”Den filmen är väldigt rolig.” |
| 759 | diversa | olika, skiftande | – | Ili vendas diversajn fruktojn. – ”De säljer olika slags frukt.” |
| 763 | saĝa | klok, vis | malsaĝa ”oklok” | Mia avino estas saĝa virino. – ”Min farmor är en klok kvinna.” |
| 764 | dika | tjock | maldika ”tunn” | La libro estas tre dika. – ”Boken är mycket tjock.” |
| 768 | agrabla | trevlig, behaglig | malagrabla ”obehaglig” | Ĉi tiu ĉambro estas agrabla. – ”Det här rummet är trevligt.” |
| 774 | multekosta | dyr | malmultekosta ”billig” | Tiu robo estas tro multekosta. – ”Den klänningen är för dyr.” |
| 776 | pura | ren | malpura ”smutsig” | Mia ĉambro estas pura. – ”Mitt rum är rent.” |
| 784 | mortinta | död | viva ”levande” | Mortinta birdo kuŝas en la ĝardeno. – ”En död fågel ligger i trädgården.” |
| 796 | konata | känd, bekant | – | Tiu kanto estas tre konata. – ”Den låten är mycket känd.” |
| 798 | kioma | vilken i ordningen | – | Kioma horo estas? – ”Hur mycket är klockan?” |
| 802 | hispana | spansk | – | Mi trinkis hispanan vinon. – ”Jag drack spanskt vin.” |
| 806 | freneza | galen | – | Tio estas freneza ideo. – ”Det är en galen idé.” |
| 812 | kontenta | nöjd | malkontenta ”missnöjd” | Ni estas kontentaj pri la rezulto. – ”Vi är nöjda med resultatet.” |
| 823 | ĉarma | charmig | – | Vi havas ĉarman ĝardenon. – ”Du har en charmig trädgård.” |
| 835 | belega | praktfull, mycket vacker | – | La vido estas belega. – ”Utsikten är praktfull.” |
| 846 | griza | grå | – | Hodiaŭ la ĉielo estas griza. – ”Himlen är grå i dag.” |
| 865 | okupita | upptagen | – | Ĉu ĉi tiu seĝo estas okupita? – ”Är den här stolen upptagen?” |
| 869 | bongusta | god, välsmakande | – | La supo estas bongusta. – ”Soppan är god.” |
| 875 | mirinda | underbar, förunderlig | – | Ĝi estis mirinda vojaĝo. – ”Det var en underbar resa.” |
| 878 | ĉefa | huvud-, främst | – | Tio estas la ĉefa problemo. – ”Det är huvudproblemet.” |
| 879 | fermita | stängd | malfermita ”öppen” | La vendejo estas fermita hodiaŭ. – ”Butiken är stängd i dag.” |
| 887 | antikva | forntida, antik | moderna ”modern” | Ni vizitis antikvan urbon. – ”Vi besökte en forntida stad.” |
| 897 | malriĉa | fattig | riĉa ”rik” | Ili estis malriĉaj, sed feliĉaj. – ”De var fattiga men lyckliga.” |
| 898 | rapida | snabb | malrapida ”långsam” | Ŝi estas rapida kuristino. – ”Hon är en snabb löpare.” |
| 905 | sekva | nästa, följande | antaŭa ”föregående” | La sekva trajno foriras je la deka. – ”Nästa tåg går klockan tio.” |
| 919 | grandega | enorm, jättestor | – | Ni vidis grandegan elefanton. – ”Vi såg en enorm elefant.” |
| 927 | komuna | gemensam | – | Ni havas komunan amikon. – ”Vi har en gemensam vän.” |
| 930 | kara | kär; dyr | malkara ”billig” | Kara amiko, mi skribas al vi el Parizo. – ”Kära vän, jag skriver till dig från Paris.” |
| 942 | serioza | allvarlig, seriös | malserioza ”lättsinnig” | Li estas serioza homo. – ”Han är en allvarlig person.” |
| 952 | internacia | internationell | – | Esperanto estas internacia lingvo. – ”Esperanto är ett internationellt språk.” |
| 954 | perfekta | perfekt, felfri | – | Neniu estas perfekta. – ”Ingen är perfekt.” |
| 959 | malplena | tom | plena ”full” | La botelo estas malplena. – ”Flaskan är tom.” |
| 961 | freŝa | färsk, fräsch | malfreŝa ”inte färsk” | Mi aĉetis freŝan panon. – ”Jag köpte färskt bröd.” |
| 970 | sesa | sjätte | – | Mi leviĝas je la sesa horo. – ”Jag går upp klockan sex.” |
| 976 | utila | nyttig | malutila ”skadlig” | Via konsilo estis tre utila. – ”Ditt råd var mycket nyttigt.” |
| 977 | itala | italiensk | – | Mi ŝatas italan kafon. – ”Jag gillar italienskt kaffe.” |
| 989 | eŭropa | europeisk | – | Ŝi vojaĝas tra eŭropaj landoj. – ”Hon reser genom europeiska länder.” |
| 991 | antaŭa | föregående, tidigare | sekva ”nästa” | Ni parolis pri tio en la antaŭa leciono. – ”Vi pratade om det i den föregående lektionen.” |
| 996 | natura | naturlig | malnatura ”onaturlig” | Tio estas tute natura. – ”Det är helt naturligt.” |
| 997 | necesa | nödvändig | – | La bileto ne estas necesa. – ”Biljetten är inte nödvändig.” |
| 998 | taŭga | lämplig, passande | maltaŭga ”olämplig” | Tiu ĉambro estas taŭga por ni. – ”Det rummet är lämpligt för oss.” |
Fyra anmärkningar om tabellen:
- Motsatser. 71 av de 120 adjektiven har en: 52 genom mal- och 19 genom ett separat ord. De 49 strecken omfattar färger, nationaliteter och ordningstal, som saknar motsats, och adjektiv som amuza eller freneza, där inget enskilt ord är den naturliga motsatsen. För en enkel negation används ne: nekonata ”okänd”, nenecesa ”onödig”. Det är inga motsatser; skillnaden förklaras på sidan Motsatser på esperanto.
- Particip. Tio poster är particip som används som adjektiv: venonta, pasinta, farita, okupata, ŝatata, mortinta, malfermita, okupita, fermita och konata. Se particip.
- Okupata och okupita. Båda är passiva particip av okupi och båda betyder ”upptagen”. Zamenhof skrev att bruket kräver mi estas okupita (Lingvaj Respondoj, citerat i ReVo). PMEG anser också att okupita är den vanligare formen, men säger att båda fungerar när någon hålls sysselsatt av arbete, utan någon praktisk skillnad. I vår lista är okupata (613) den vanligaste av de två. En upptagen plats är okupita.
- Färger. De åtta färgerna är ruĝa, blanka, verda, nigra, blua, bruna, flava och griza; fler nyanser och bruket av hel- och mal-hel- finns på sidan färger.
Motsatser: mal- och separata ord
Tretton adjektiv i listan börjar med mal-, och tolv par finns i listan med båda orden: bona och malbona, granda och malgranda, multa och malmulta, nova och malnova, juna och maljuna, longa och mallonga, sama och malsama, plena och malplena, riĉa och malriĉa, varma och malvarma, facila och malfacila, fermita och malfermita. En ordstam ger dig båda ändarna av skalan; se prefix och de 74 paren på sidan om motsatser.
Andra motsatser är två separata ord, så där hjälper inte mal-. De här paren finns i tabellen ovan:
| Par | Svenska | Varför vi paror ihop dem |
|---|---|---|
| nigra – blanka | svart – vit | ReVo anger blanka som antonym till nigra |
| unua – lasta | första – sista | Första och sista plats i en följd |
| venonta – pasinta | nästa – förra | ReVo definierar vartdera i motsats till det andra |
| sekva – antaŭa | nästa – föregående | Ordning i en följd eller i tid |
| laca – vigla | trött – pigg | ReVo definierar laca som malvigla |
| stulta – inteligenta | dum – intelligent | ReVo definierar malinteligenta som stulta |
| interesa – enuiga | intressant – tråkig | ReVo definierar enui som att känna missnöje av brist på intresse |
| danĝera – sekura | farlig – säker | Sekura betyder att vara i en situation utan fara |
| antikva – moderna | forntida – modern | ReVo definierar moderna ”i motsats till det antika” |
| alia – sama | annan – samma | ReVo definierar alia som malsama |
| terura – bonega | förskräcklig – utmärkt | ReVo definierar terura i en betydelse som malbonega |
| stranga – normala | konstig – normal | ReVo definierar stranga som det ovanliga; nenormala finns bland dess besläktade ord |
Jämförelse: pli, plej, ol
Adjektiv får ingen komparativändelse. Pli betyder ”mer”, plej ”mest”, ol ”än” och tiel … kiel ”lika … som”. Det finns inga oregelbundna former: ”bättre” är pli bona och ”sämre” är pli malbona. Alla regler finns på sidan jämförelse. På svenska bildas jämförelsen ofta med ändelserna -are och -ast (större, störst är dessutom oregelbundna), men på esperanto används alltid pli och plej tillsammans med den vanliga formen.
| Betydelse | Mönster | Exempel |
|---|---|---|
| mer … än | pli … ol | Tiu libro estas pli interesa ol ĉi tiu. – ”Den där boken är mer intressant än den här.” |
| mest | la plej … el | Ŝi estas la plej juna el la infanoj. – ”Hon är yngst av barnen.” |
| mindre … än | malpli … ol | Ĉi tiu ekzerco estas malpli malfacila ol la alia. – ”Den här övningen är mindre svår än den andra.” |
| lika … som | tiel … kiel | La libro estas tiel dika kiel la vortaro. – ”Boken är lika tjock som ordboken.” |
| mycket, för | tre, tro | tre bela, tro multekosta – ”mycket vacker”, ”för dyr” |
Adjektiv som unua ”första” eller franca ”fransk” anger en fast position eller ett ursprung och jämförs därför sällan. För att ändra styrkan inuti ordet används suffixet -eg-: bona → bonega ”utmärkt”, bela → belega ”praktfull” och granda → grandega ”enorm” finns alla i listan.
Adjektiv bildade av andra ord
Ändelsen -a tillför betydelsen ”som har eller hör ihop med det ordstammen anger” (PMEG): homa är ”som hör till människor”, longa ”som har längd”. Den exakta innebörden beror på ordstammen och sammanhanget, så slå upp obekanta ord i ordboken. De flesta adjektiv du möter är bildade av andra ord genom ordbildning.
| Källa | Mönster | Exempel | Betydelse |
|---|---|---|---|
| substantiv | ordstam + -a | danĝero → danĝera (684) | ”fara” → ”farlig” |
| substantiv | ordstam + -a | homo → homa (457) | ”människa” → ”mänsklig” |
| substantiv | ordstam + -a | domo → doma | ”hus” → ”som hör till huset” |
| substantiv | ordstam + -a | somero → somera | ”sommar” → ”sommar-” |
| verb | particip | fermi → fermita (879) | ”stänga” → ”stängd” |
| verb | particip | morti → mortinta (784) | ”dö” → ”död” |
| verb | suffix -em-, -ebl-, -ind- | lerni → lernema, manĝi → manĝebla, legi → leginda | ”lärvillig”, ”ätbar”, ”värd att läsas” |
| adjektiv | prefix mal- | bona → malbona (229) | ”bra” → ”dålig” |
| adjektiv | suffix -eg- | bela → belega (835) | ”vacker” → ”praktfull” |
| fras | inter nacioj | → internacia (952) | ”mellan nationer” → ”internationell” |
Så räknade vi
Vi räknade den 8 oktober 2026 i vår fil esperanto-1000-common-words-sv.csv. Den bygger på 822 296 meningar från Tatoeba med 5 831 657 ord. Varje adjektivform räknas under sin form på -a, utan pluralens -j och ackusativens -n. Metoden beskrivs på sidan vanliga ord.
- 120 av de 1 000 posterna är adjektiv (12,0 %). Deras
per_million-värden summerar till 31 786 per miljon, så adjektiv utgör 3,2 % av alla ord i korpusen, eller 4,1 % av de ord som listan med 1 000 ord täcker. - Verb, substantiv och adverb i samma lista utgör 17,6 % (313 poster), 8,7 % (359) och 4,6 % (89). Adjektiven är många men var och ett är sällsynt: det vanligaste, bona, förekommer 1 958 gånger per miljon ord, medan esti förekommer 40 934 gånger. Se de vanligaste verben.
- Bara 4 av de 100 vanligaste orden är adjektiv (bona 57, alia 63, granda 81, multa 82). Bland de första 300 orden finns 25 och bland de första 500 finns 46.
- De 10, 20, 50 och 100 vanligaste adjektiven utgör 1,2 %, 1,6 %, 2,4 % och 3,0 % av alla ord, vilket motsvarar 37 %, 51 %, 74 % och 94 % av alla förekomster av adjektiv i listan.
Ordklassen avgörs av ändelsen: en post på -a är ett adjektiv. Possessiva ord (mia, via) och tabellorden kia, tia, ia, ĉia och nenia räknas i sina egna klasser, medan kioma, som frågar efter ett tal i en följd, och ambaŭ räknas som adjektiv. Fem grupper sticker ut:
| Grupp | Adjektiv | Per miljon ord | Exempel |
|---|---|---|---|
| Med mal- | 13 | 2 658 | malbona, malgranda, malnova |
| Nationalitet och region | 10 | 2 352 | franca, angla, germana, japana |
| Färger | 8 | 1 736 | ruĝa, blanka, verda, nigra |
| Particip | 10 | 1 370 | venonta, pasinta, fermita |
| Ordningstal | 4 | 1 121 | unua, dua, tria, sesa |
Malfermita är både ett ord med mal- och ett particip. Tatoeba innehåller korta, skrivna och ofta översatta meningar; romaner eller tal skulle ge en annan ordning, vilket listan på sidan Ordförråd visar.
Vanliga frågor
Vilka är de vanligaste adjektiven på esperanto?
I vår lista är de tio vanligaste bona, alia, granda, multa, bela, nova, tuta, kelka, sola och unua. Tillsammans utgör de 1,2 % av alla ord i Tatoeba-korpusen; enbart bona ”bra” är ungefär vart femhundrade ord.
Hur bildar man ett adjektiv på esperanto?
Sätt -a efter en ordstam: danĝer- ger danĝera ”farlig”. Lägg till -j för plural och -n för objekt: danĝeraj stratoj, danĝerajn stratojn. Se substantiv och adjektiv.
Hur säger man motsatsen till ett adjektiv på esperanto?
Sätt mal- framför: granda ”stor” → malgranda ”liten”. Vissa motsatser är separata ord, som nigra – blanka ”svart – vit”; se motsatser.
Hur säger man ”bättre” och ”bäst” på esperanto?
Använd pli bona för ”bättre” och la plej bona för ”bäst”. Inget är oregelbundet; samma pli och plej fungerar med alla adjektiv (jämförelse).
Står adjektivet före eller efter substantivet?
Oftast före, men båda ordningarna är rätt: granda domo och domo granda betyder samma sak. Efter substantivet är adjektivet ofta betonat (PMEG).
Källor
- Esperantopedia: De 1 000 vanligaste esperantoorden (CSV, plats, ordklass, svensk betydelse, frekvens per miljon), räknade den 8 oktober 2026; metoden finns på den här sidan
- Tatoeba: nedladdningar – esperantomeningar, nedladdade den 7 oktober 2026; licens CC BY 2.0 FR
- Reta Vortaro (ReVo), läst den 8 oktober 2026: artiklarna bona, alia, juna, nigra, laca, vigla, enui, sekura, moderna, terura, kara, okupi, venonta, pasinta och mal-
- PMEG: Bazaj reguloj por A-vortoj, Uzo de A-vortoj, Ambaŭ, Kvantaj A-vortoj, Specialaj okazoj de participelekto, MAL
- Wiktionary: Esperanto lemmas (CC BY-SA 4.0) och ESPDIC av Paul Denisowski (CC BY 3.0), källorna till de engelska betydelserna i listan
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.