Lär dig
De 100 vanligaste substantiven i esperanto med ordfamiljer
Hundra substantiv, en ändelse och två små tillägg: tillsammans utgör de 5,2 % av alla ord i vardagliga esperantomeningar.
De vanligaste substantiven i esperanto är homo ”människa”, tempo ”tid”, libro ”bok”, infano ”barn”, jaro ”år” och lingvo ”språk”. De 100 vanligaste substantiven i vår lista över de 1 000 vanligaste orden utgör 5,2 % av alla ord i en korpus på 5,8 miljoner ord vardagliga esperantomeningar, och de tio vanligaste ensamma utgör 1,3 %. Alla substantiv slutar på -o, så du känner igen dem direkt, och tabellen nedan visar två eller tre ytterligare ord som bildas av samma stam.
Alla substantiv slutar på -o, med -j för plural och -n för objekt
Lägg till -j när det är fler än ett och -n för direkt objekt. Behöver ett substantiv båda är ordningen alltid -j och sedan -n. Det finns inga undantag; se substantiv och adjektiv och ackusativ.
| Form | Ändelse | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| en | -o | La libro estas sur la tablo. | ”Boken ligger på bordet.” |
| flera | -oj | La libroj estas sur la tablo. | ”Böckerna ligger på bordet.” |
| en, som objekt | -on | Mi legas la libron. | ”Jag läser boken.” |
| flera, som objekt | -ojn | Mi legas la librojn. | ”Jag läser böckerna.” |
Esperanto har bara den bestämda artikeln la, som aldrig ändras: la libro, la libroj, la librojn. Det finns ingen obestämd artikel: libro betyder ”en bok” eller bara ”bok”.
För svenskspråkiga: ingen en/ett, och en enda pluralform
Svenska substantiv har två genus (en/ett) och flera pluraländelser (bil – bilar, flicka – flickor, hus – hus, barn – barn, bok – böcker). I esperanto finns inget av det: det finns inget grammatiskt genus och ingen skillnad mellan en/ett, och -j ersätter alla svenska pluraländelser. Svenskans bestämda form med ändelse (bilen, huset) motsvaras av det fristående ordet la, som är lika för alla substantiv och alla former: la domo, la domoj, la domojn. Du behöver alltså inte lära dig något ord tillsammans med ”en” eller ”ett”.
Substantiv för personer: -in- bildar den kvinnliga formen
Esperanto har inget grammatiskt genus. De flesta ord för personer, till exempel homo, infano, amiko, persono, instruisto, kuracisto och studento, säger ingenting om kön. Några få stammar är manliga till sin betydelse, och suffixet -in- bildar den kvinnliga formen. Sex sådana par finns bland de 100 vanligaste substantiven; talen är placeringen i listan.
| Manlig till betydelsen | Kvinnlig med -in- |
|---|---|
| patro ”far” (133) | patrino ”mor” (173) |
| frato ”bror” (221) | fratino ”syster” (261) |
| filo ”son” (237) | filino ”dotter” (342) |
| knabo ”pojke” (218) | knabino ”flicka” (228) |
| edzo ”make” (402) | edzino ”hustru” (230) |
| viro ”man” (156) | virino ”kvinna” (174) |
Prefixet ge- nämner båda könen tillsammans: gepatroj ”föräldrar”, gefratoj ”syskon”, gefiloj ”söner och döttrar”, geedzoj ”make och maka”. Se suffix och prefix.
De 10 substantiv du bör lära dig först
Det här är vårt eget urval, inte en officiell lista. Sex av de tio finns bland de 20 vanligaste substantiven i tabellen. Nomo, akvo, demando och familio kommer längre ner, men en nybörjare behöver dem redan i det första samtalet.
| Substantiv | Svenska | Varför först | Exempel |
|---|---|---|---|
| nomo | namn | Presentera dig själv | Mia nomo estas Anna. – ”Mitt namn är Anna.” |
| amiko | vän | Berätta om de människor du känner | Mi havas bonan amikon. – ”Jag har en god vän.” |
| familio | familj | Prata om hemmet | Ĉu vi havas grandan familion? – ”Har du en stor familj?” |
| lingvo | språk | Säga vilka språk du talar och lär dig | Kiun lingvon vi parolas? – ”Vilket språk talar du?” |
| tago | dag | Hälsningar, datum och planer | Kiu tago estas hodiaŭ? – ”Vilken dag är det i dag?” |
| tempo | tid | Planer, inbjudningar och artiga frågor | Ĉu vi havas tempon? – ”Har du tid?” |
| akvo | vatten | Mat, dryck och det första du ber om | Unu glason da akvo, bonvolu. – ”Ett glas vatten, tack.” |
| mono | pengar | Shopping och priser | Kiom da mono vi bezonas? – ”Hur mycket pengar behöver du?” |
| demando | fråga | Fråga och kontrollera | Ĉu vi komprenas la demandon? – ”Förstår du frågan?” |
| vorto | ord | Lära sig nya ord | Kion signifas tiu vorto? – ”Vad betyder det ordet?” |
De 100 vanligaste substantiven i esperanto
Placering är substantivets plats bland alla 1 000 ord i listan, så homo på plats 55 är det första substantivet: de 54 orden före är 38 grammatikord, 12 verb och 4 adverb. Kolumnen Ordfamilj visar två eller tre ord som bildas av samma stam (färre där ReVo, Reta Vortaro, anger färre); betydelserna är förkortade från ReVo. Exemplen är våra egna. Esperanto och Dio skrivs med stor bokstav av hävd. Slå upp vilket substantiv som helst i ordboken.
| Placering | Substantiv | Svenska | Ordfamilj | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| 55 | homo | människa | homa ”mänsklig”, homaro ”mänsklighet”, homeco ”humanitet” | Ĉiu homo bezonas amikojn. – ”Varje människa behöver vänner.” |
| 78 | tempo | tid | libertempo ”fritid”, nuntempo ”nutid”, longtempe ”länge” | Mi ne havas tempon hodiaŭ. – ”Jag har ingen tid i dag.” |
| 88 | libro | bok | librejo ”bokhandel”, libreto ”häfte”, taglibro ”dagbok” | Ŝi legas interesan libron. – ”Hon läser en intressant bok.” |
| 89 | infano | barn | infana ”barn-, barnslig”, infaneco ”barndom”, infaneto ”litet barn” | La infanoj ludas en la parko. – ”Barnen leker i parken.” |
| 90 | jaro | år | jardeko ”decennium”, jarcento ”århundrade”, Novjaro ”nyår” | La jaro havas dek du monatojn. – ”Ett år har tolv månader.” |
| 91 | lingvo | språk | lingva ”språklig”, lingvisto ”språkforskare”, gestolingvo ”teckenspråk” | Esperanto estas facila lingvo. – ”Esperanto är ett lätt språk.” |
| 95 | vivo | liv | vivi ”leva”, viva ”levande”, viveco ”livlighet” | La vivo estas bela. – ”Livet är vackert.” |
| 96 | tago | dag | tage ”på dagen”, ĉiutaga ”daglig”, naskiĝtago ”födelsedag” | Hodiaŭ estas bela tago. – ”I dag är det en fin dag.” |
| 103 | domo | hus | dometo ”stuga”, domego ”stort hus, palats”, stacidomo ”stationshus” | Nia domo havas ruĝan pordon. – ”Vårt hus har en röd dörr.” |
| 113 | mono | pengar | monujo ”börs”, monero ”mynt”, poŝmono ”fickpengar” | Mi ne havas sufiĉe da mono. – ”Jag har inte tillräckligt med pengar.” |
| 114 | afero | sak, angelägenhet | aferisto ”affärsman”, amafero ”kärleksaffär”, afereca ”affärsmässig” | Tio ne estas mia afero. – ”Det angår inte mig.” |
| 116 | amiko | vän | amika ”vänlig”, amikino ”kvinnlig vän”, amikeco ”vänskap” | Mia amiko loĝas en Berlino. – ”Min vän bor i Berlin.” |
| 125 | laboro | arbete, jobb | labori ”arbeta”, laboristo ”arbetare”, kunlabori ”samarbeta” | Mi serĉas novan laboron. – ”Jag söker ett nytt jobb.” |
| 133 | patro | far | patrino ”mor”, bopatro ”svärfar”, prapatro ”förfader” | Mia patro laboras en banko. – ”Min pappa jobbar på en bank.” |
| 138 | aŭto | bil | aŭtejo ”garage”, aŭtisto ”förare”, ŝarĝaŭto ”lastbil” | Ni veturas per aŭto. – ”Vi åker bil.” |
| 141 | vorto | ord | vortaro ”ordbok”, pasvorto ”lösenord”, vorta ”ord-” | Kiel oni diras tiun vorton en Esperanto? – ”Hur säger man det ordet på esperanto?” |
| 147 | horo | timme | horaro ”tidtabell”, duonhoro ”en halvtimme”, kvaronhoro ”en kvart” | La filmo daŭras du horojn. – ”Filmen varar i två timmar.” |
| 154 | mondo | värld | tutmonda ”världsomspännande”, mondoparto ”världsdel”, mondmilito ”världskrig” | Esperanto estas parolata en la tuta mondo. – ”Esperanto talas över hela världen.” |
| 155 | problemo | problem | problema ”problematisk” | Ne estas problemo! – ”Inga problem!” |
| 156 | viro | man | vira ”manlig”, vireco ”manlighet”, virkato ”hankatt” | Tiu viro estas kuracisto. – ”Den mannen är läkare.” |
| 157 | hundo | hund | hundino ”tik”, hundido ”valp”, hundejo ”hundkoja” | La hundo dormas sub la tablo. – ”Hunden sover under bordet.” |
| 165 | lando | land | eksterlando ”utland”, tutlanda ”rikstäckande”, landnomo ”landsnamn” | Kiu estas la plej granda lando en la mondo? – ”Vilket är världens största land?” |
| 173 | patrino | mor | bopatrino ”svärmor”, prapatrino ”förmoder”, duonpatrino ”styvmor” | Mia patrino kuiras vespermanĝon. – ”Min mamma lagar middag.” |
| 174 | virino | kvinna | virina ”kvinnlig”, virineco ”kvinnlighet”, virinismo ”feminism” | Tiu virino parolas kvar lingvojn. – ”Den kvinnan talar fyra språk.” |
| 175 | ĉambro | rum | dormoĉambro ”sovrum”, banĉambro ”badrum”, klasĉambro ”klassrum” | Mia ĉambro estas malgranda, sed bela. – ”Mitt rum är litet men fint.” |
| 181 | akvo | vatten | akva ”vatten-, vattnig”, akvumi ”vattna”, marakvo ”havsvatten” | Mi trinkas glason da akvo. – ”Jag dricker ett glas vatten.” |
| 184 | lernejo | skola | lerni ”lära sig”, lernanto ”elev”, mezlernejo ”gymnasium” | Mia filino iras al la lernejo. – ”Min dotter går i skolan.” |
| 189 | urbo | stad | urbano ”stadsbo”, urbestro ”borgmästare”, ĉefurbo ”huvudstad” | Parizo estas bela urbo. – ”Paris är en vacker stad.” |
| 196 | frazo | mening, fras | frazaro ”meningssamling”, frapfrazo ”slagord”, frazlibro ”parlör” | Ĉi tiu frazo estas tro longa. – ”Den här meningen är för lång.” |
| 199 | nomo | namn | nomi ”namnge”, nomiĝi ”heta”, familinomo ”efternamn” | Kio estas via nomo? – ”Vad heter du?” |
| 201 | demando | fråga | demandi ”fråga”, demandaro ”frågeformulär”, demandosigno ”frågetecken” | Mi havas demandon pri la leciono. – ”Jag har en fråga om lektionen.” |
| 202 | kato | katt | katino ”honkatt”, katido ”kattunge”, virkato ”hankatt” | Nia kato ŝatas dormi sur la lito. – ”Vår katt gillar att sova på sängen.” |
| 208 | Dio | gud | dia ”gudomlig”, diino ”gudinna”, sendia ”gudlös” | Ŝi preĝas al Dio. – ”Hon ber till Gud.” |
| 217 | pordo | dörr | pordego ”stor port”, pordisto ”portvakt”, dompordo ”ytterdörr” | Bonvolu fermi la pordon. – ”Stäng dörren, tack.” |
| 218 | knabo | pojke | knabino ”flicka”, ŝipknabo ”skeppspojke” | La knabo havas ruĝan pilkon. – ”Pojken har en röd boll.” |
| 221 | frato | bror | fratino ”syster”, gefratoj ”syskon”, frateco ”broderskap” | Mia frato estas pli aĝa ol mi. – ”Min bror är äldre än jag.” |
| 223 | okulo | öga | okula ”ögon-”, okulisto ”ögonläkare”, okulvitroj ”glasögon” | Ŝi havas bluajn okulojn. – ”Hon har blå ögon.” |
| 225 | mano | hand | dekstramana ”högerhänt”, maldekstramana ”vänsterhänt”, manpleno ”handfull” | Li tenas libron en la mano. – ”Han håller en bok i handen.” |
| 226 | vero | sanning | vera ”sann”, vere ”verkligen”, malvera ”falsk” | Ĉu tio estas la vero? – ”Är det sanningen?” |
| 228 | knabino | flicka | knabo ”pojke” | La knabino legas fabelon. – ”Flickan läser en saga.” |
| 230 | edzino | hustru, fru | edzo ”make”, geedzoj ”äkta par”, edziniĝi ”gifta sig (om en kvinna)” | Lia edzino laboras en hospitalo. – ”Hans fru jobbar på ett sjukhus.” |
| 232 | ideo | idé | idearo ”idévärld”, samideano ”likasinnad” | Tio estas bona ideo! – ”Det är en bra idé!” |
| 233 | instruisto | lärare | instrui ”undervisa”, instruado ”undervisning”, instruejo ”skola” | Nia instruisto parolas tre klare. – ”Vår lärare talar mycket tydligt.” |
| 234 | loko | plats | loka ”lokal”, loki ”placera”, translokiĝi ”flytta” | Ĉi tiu loko estas tre trankvila. – ”Den här platsen är mycket lugn.” |
| 237 | filo | son | bofilo ”svärson”, gefiloj ”söner och döttrar”, duonfilo ”styvson” | Mia filo studas en la universitato. – ”Min son studerar på universitetet.” |
| 238 | persono | person | persona ”personlig”, personaro ”personal”, personeco ”personlighet” | En la ĉambro estas dek personoj. – ”Det är tio personer i rummet.” |
| 241 | gepatro | förälder | patro ”far”, patrino ”mor”, bogepatroj ”svärföräldrar” | Miaj gepatroj loĝas en vilaĝo. – ”Mina föräldrar bor i en by.” |
| 242 | vojo | väg | vojeto ”stig”, fervojo ”järnväg”, aŭtovojo ”motorväg” | Ĉu vi konas la vojon al la stacidomo? – ”Känner du till vägen till stationen?” |
| 254 | eraro | fel, misstag | erari ”missta sig”, erara ”felaktig”, senerara ”felfri” | En ĉi tiu frazo estas eraro. – ”Det finns ett fel i den här meningen.” |
| 255 | amo | kärlek | ami ”älska”, amanto ”älskare”, malamo ”hat” | Amo estas pli forta ol timo. – ”Kärlek är starkare än rädsla.” |
| 257 | letero | brev | retletero ”e-post”, novaĵletero ”nyhetsbrev”, leteri ”skriva brev till” | Mi skribas leteron al mia avino. – ”Jag skriver ett brev till min mormor.” |
| 261 | fratino | syster | frato ”bror”, fratina ”systerlig”, fratineco ”systerskap” | Mia fratino ludas pianon. – ”Min syster spelar piano.” |
| 262 | arbo | träd | arba ”träd-”, arbeto ”buske”, arbaro ”skog” | Sur la arbo sidas birdo. – ”En fågel sitter i trädet.” |
| 269 | nokto | natt | nokte ”på natten”, noktiĝi ”bli natt”, tranokti ”övernatta” | Dum la nokto la urbo estas silenta. – ”På natten är staden tyst.” |
| 273 | semajno | vecka | semajna ”vecko-”, semajnfino ”helg” | La semajno havas sep tagojn. – ”En vecka har sju dagar.” |
| 276 | fojo | gång, tillfälle | foje ”ibland, en gång”, unuafoje ”för första gången”, ĉiufoje ”varje gång” | Mi vidis tiun filmon du fojojn. – ”Jag har sett den filmen två gånger.” |
| 281 | familio | familj | familia ”familje-”, familiano ”familjemedlem”, familiestro ”familjeöverhuvud” | Nia familio estas malgranda. – ”Vår familj är liten.” |
| 284 | Esperanto | esperanto (språket) | esperanta ”esperanto-”, esperantisto ”esperantist”, esperante ”på esperanto” | Mi parolas Esperanton ĉiutage. – ”Jag talar esperanto varje dag.” |
| 292 | kafo | kaffe | kafejo ”kafé”, kafumi ”fika”, kafkruĉo ”kaffekanna” | Ĉu vi volas kafon aŭ teon? – ”Vill du ha kaffe eller te?” |
| 294 | kuracisto | läkare | kuraci ”behandla (en patient)”, bestkuracisto ”veterinär”, infankuracisto ”barnläkare” | Li iris al la kuracisto, ĉar li estis malsana. – ”Han gick till läkaren eftersom han var sjuk.” |
| 298 | helpo | hjälp | helpi ”hjälpa”, helpanto ”hjälpare”, malhelpi ”hindra” | Mi bezonas vian helpon. – ”Jag behöver din hjälp.” |
| 299 | tablo | bord | tableto ”litet bord”, skribtablo ”skrivbord”, labortablo ”arbetsbord” | La libro estas sur la tablo. – ”Boken ligger på bordet.” |
| 301 | fenestro | fönster | fenestreto ”litet fönster”, montrofenestro ”skyltfönster” | El mia fenestro mi vidas la maron. – ”Från mitt fönster ser jag havet.” |
| 305 | filmo | film | filmi ”filma”, filmeto ”kort klipp”, desegnofilmo ”tecknad film” | Ni rigardas interesan filmon. – ”Vi tittar på en intressant film.” |
| 307 | trajno | tåg | trajni ”åka tåg”, rapidtrajno ”snabbtåg”, eltrajniĝi ”stiga av tåget” | La trajno al Varsovio foriras je la kvina. – ”Tåget till Warszawa avgår klockan fem.” |
| 310 | koro | hjärta | kora ”hjärtlig”, bonkora ”godhjärtad”, senkora ”hjärtlös” | Mia koro batas rapide. – ”Mitt hjärta slår snabbt.” |
| 312 | tero | jord, mark | tera ”jordisk”, terpomo ”potatis”, alteriĝi ”landa” | La infanoj sidas sur la tero. – ”Barnen sitter på marken.” |
| 317 | sinjoro | herr | sinjorino ”dam, fru”, gesinjoroj ”damer och herrar” | Pardonu, sinjoro, kie estas la stacidomo? – ”Ursäkta, herrn, var ligger stationen?” |
| 323 | opinio | åsikt, mening | opinii ”tycka”, miaopinie ”enligt min åsikt”, samopinii ”vara av samma åsikt” | Kia estas via opinio pri tiu libro? – ”Vad tycker du om den boken?” |
| 328 | morto | död | morti ”dö”, morta ”dödlig”, mortinto ”död person” | Li ne timas la morton. – ”Han är inte rädd för döden.” |
| 331 | minuto | minut | minute ”i en minut”, ĉiuminute ”varje minut”, lumminuto ”ljusminut” | Atendu minuton, bonvolu. – ”Vänta en minut, tack.” |
| 332 | strato | gata | ĉefstrato ”huvudgata”, sakstrato ”återvändsgränd”, stratangulo ”gathörn” | Mi loĝas en trankvila strato. – ”Jag bor på en lugn gata.” |
| 335 | floro | blomma | flori ”blomma (verb)”, florejo ”blomsterrabatt”, sunfloro ”solros” | Ŝi donis al mi ruĝan floron. – ”Hon gav mig en röd blomma.” |
| 342 | filino | dotter | filo ”son”, bofilino ”svärdotter”, duonfilino ”styvdotter” | Nia filino lernas naĝi. – ”Vår dotter lär sig simma.” |
| 344 | monato | månad | monata ”månads-”, mielmonato ”smekmånad” | Septembro estas la naŭa monato. – ”September är den nionde månaden.” |
| 345 | kapo | huvud | kapdoloro ”huvudvärk”, kapkuseno ”kudde”, kapjesi ”nicka” | Mi havas doloron en la kapo. – ”Jag har ont i huvudet.” |
| 351 | muziko | musik | muzika ”musikalisk”, muzikisto ”musiker”, muzikilo ”musikinstrument” | Ŝi aŭskultas muzikon ĉiuvespere. – ”Hon lyssnar på musik varje kväll.” |
| 352 | ĝardeno | trädgård | ĝardenisto ”trädgårdsmästare”, infanĝardeno ”förskola”, bestoĝardeno ”djurpark” | En nia ĝardeno kreskas pomarbo. – ”I vår trädgård växer ett äppelträd.” |
| 354 | besto | djur | bestaro ”fauna”, dombesto ”husdjur”, rabobesto ”rovdjur” | Kiun beston vi plej ŝatas? – ”Vilket djur gillar du mest?” |
| 355 | festo | fest | festi ”fira”, festa ”festlig” | Ĉiuj amikoj venis al la festo. – ”Alla vännerna kom på festen.” |
| 357 | historio | historia | historia ”historisk”, historiisto ”historiker”, prahistorio ”förhistoria” | Mi ŝatas legi pri la historio de Eŭropo. – ”Jag gillar att läsa om Europas historia.” |
| 358 | ĉielo | himmel | ĉielarko ”regnbåge”, ĉielblua ”himmelsblå”, ĉielskrapanto ”skyskrapa” | La ĉielo estas hodiaŭ tre blua. – ”Himlen är mycket blå i dag.” |
| 363 | manĝaĵo | mat | manĝi ”äta”, manĝo ”måltid”, matenmanĝo ”frukost” | Ĉi tiu manĝaĵo estas tre bongusta. – ”Den här maten är mycket god.” |
| 367 | rivero | flod | rivereto ”bäck”, riverego ”stor flod” | La rivero fluas tra la urbo. – ”Floden rinner genom staden.” |
| 368 | respondo | svar | respondi ”svara”, respondeci ”vara ansvarig”, respondeco ”ansvar” | Via respondo estas ĝusta. – ”Ditt svar är rätt.” |
| 371 | maniero | sätt | sammaniere ”på samma sätt”, alimaniere ”på ett annat sätt”, vivmaniero ”levnadssätt” | Ĉiu havas sian manieron lerni. – ”Alla har sitt eget sätt att lära sig.” |
| 374 | studento | student | studi ”studera”, studado ”studier”, kunstudento ”studiekamrat” | Mi estas studento en Vieno. – ”Jag är student i Wien.” |
| 376 | milito | krig | militi ”föra krig”, milita ”krigs-”, militisto ”soldat” | Nenio estas pli malbona ol milito. – ”Ingenting är värre än krig.” |
| 378 | birdo | fågel | birdido ”fågelunge”, birdaro ”fågelflock”, kortobirdo ”gårdsfågel” | La birdoj kantas en la arbo. – ”Fåglarna sjunger i trädet.” |
| 380 | situacio | situation, läge | situacia ”som rör situationen” | La situacio estas tre malfacila. – ”Situationen är mycket svår.” |
| 381 | vetero | väder | misvetero ”dåligt väder”, veterprognozo ”väderprognos” | Kia estas la vetero hodiaŭ? – ”Hur är vädret i dag?” |
| 383 | suno | sol | sunsubiro ”solnedgång”, sunleviĝo ”soluppgång”, sunumi ”sola sig” | La suno brilas, kaj ni iras al la maro. – ”Solen skiner och vi går till havet.” |
| 389 | arbaro | skog | arbo ”träd”, pluvarbaro ”regnskog”, praarbaro ”urskog” | Ni promenas tra la arbaro. – ”Vi promenerar genom skogen.” |
| 391 | momento | ögonblick | momenta ”ögonblicklig”, momente ”om ett ögonblick”, lastmomente ”i sista stund” | Atendu momenton, mi tuj revenos. – ”Vänta ett ögonblick, jag kommer strax tillbaka.” |
| 392 | danko | tack | danki ”tacka”, dankema ”tacksam”, sendanka ”otacksam” | Mil dankojn por via helpo! – ”Tusen tack för din hjälp!” |
| 396 | parto | del | parte ”delvis”, partopreni ”delta”, plejparte ”till största delen” | Ĉi tiu parto de la urbo estas tre malnova. – ”Den här delen av staden är mycket gammal.” |
| 398 | plano | plan | plani ”planera”, laborplano ”arbetsplan” | Kio estas via plano por morgaŭ? – ”Vad har du för plan till i morgon?” |
| 402 | edzo | make | edzino ”hustru”, geedzoj ”äkta par”, edziĝi ”gifta sig (om en man)” | Ŝia edzo estas inĝeniero. – ”Hennes man är ingenjör.” |
| 405 | celo | mål, syfte | celi ”sikta”, sencela ”meningslös”, vivcelo ”livsmål” | Mia celo estas lerni Esperanton. – ”Mitt mål är att lära mig esperanto.” |
| 411 | vizaĝo | ansikte | vizaĝesprimo ”ansiktsuttryck”, vizaĝalvizaĝe ”ansikte mot ansikte” | Li lavis sian vizaĝon. – ”Han tvättade ansiktet.” |
| De flesta familjer bildas med ett suffix eller prefix på stammen: dom·et·o ”stuga” är ”hus + liten” och bo·patr·o ”svärfar” är ”ingift + far”. Andra sätter ihop två stammar: dormo·ĉambro ”sovrum”. Samma stam ger också ord i andra ordklasser, till exempel verbet vivi och adjektivet viva bredvid vivo. Reglerna finns under ordbildning. |
Substantiv av verb och adjektiv
En stam har ingen egen ordklass; det är ändelsen som avgör. Därför delar åtta av de 100 substantiven stam med ett av de 100 vanligaste verben:
| Substantiv | Verb med samma stam |
|---|---|
| vivo ”liv” (95) | vivi ”leva” (129) |
| laboro ”arbete, jobb” (125) | labori ”arbeta” (126) |
| demando ”fråga” (201) | demandi ”fråga” (188) |
| amo ”kärlek” (255) | ami ”älska” (145) |
| helpo ”hjälp” (298) | helpi ”hjälpa” (110) |
| opinio ”åsikt” (323) | opinii ”tycka, ha en åsikt” (170) |
| morto ”död” (328) | morti ”dö” (182) |
| respondo ”svar” (368) | respondi ”svara” (271) |
Några par till finns längre ner i listan: nomo och nomi ”namnge” (372), eraro och erari ”missta sig” (633), danko och danki ”tacka” (635), celo och celi ”sikta” (706), plano och plani ”planera” (721).
Med de här ändelserna bildar du nya substantiv av verb och adjektiv:
| Ändelse | Vad den betecknar | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| -o på verbstam | själva handlingen | labori → laboro | ”arbeta” → ”arbete, jobb” |
| -ado | en handling som pågår eller upprepas | skribi → skribado | ”skriva” → ”skrivande (själva processen)” |
| -aĵo | en konkret sak kopplad till en handling eller en egenskap | skribi → skribaĵo; manĝi → manĝaĵo; nova → novaĵo | ”ett skrivet stycke”; ”mat”; ”nyhet” |
| -eco | den egenskap eller det tillstånd som ett adjektiv beskriver | bela → beleco; libera → libereco | ”vacker” → ”skönhet”; ”fri” → ”frihet” |
| -ulo | en person med den egenskapen | riĉa → riĉulo; blinda → blindulo | ”rik” → ”rik person”; ”blind” → ”blind person” |
PMEG ger en tumregel: -eco betecknar alltid en egenskap eller ett tillstånd, medan -aĵo oftast betecknar en konkret sak. Så beleco är ”att vara vacker” och belaĵo är ”något vackert”. Alla suffix finns under suffix.
Så räknade vi
Vi räknade den 8 oktober 2026 i vår fil esperanto-1000-common-words-sv.csv. Den bygger på 822 296 Tatoeba-meningar med 5 831 657 ord. Plural-j och ackusativ-n tas bort, så libro, libroj och libron räknas tillsammans under libro; metoden finns på sidan vanliga ord.
- 359 av de 1 000 posterna är substantiv (35,9 %). Deras värden för
per_millionsummerar till 86 593 per miljon, så substantiv är 8,7 % av alla ord i korpusen. Verb utgör 17,6 %. - 8 av de 100 vanligaste orden är substantiv, och 62 av de första 300.
- De 100 vanligaste substantiven ligger på plats 55 till 411 i listan. Deras värden för
per_millionsummerar till 52 217, vilket är 5,2 % av alla ord och 60,3 % av alla substantivförekomster som listan täcker. - De första 10, 20 och 50 substantiven utgör 1,3 %, 2,2 % och 3,8 % av alla ord. Enbart homo utgör 0,2 %.
Ordklasserna avgörs av ändelserna: en post som slutar på -o räknas som substantiv, utom grammatikord som kio och tio, som räknas som tabellord. Ett avlett substantiv räknas för sig, så patro och patrino är två substantiv. Namn som skrivs med stor bokstav (Maria, Parizo) utelämnades, utom Esperanto och Dio. Tatoeba innehåller korta, skrivna och ofta översatta meningar; romaner eller tal skulle ge en annan ordning, vilket listan på ordförråd visar.
Vanliga frågor
Vilka är de vanligaste substantiven i esperanto?
I vår lista är de tio vanligaste substantiven homo, tempo, libro, infano, jaro, lingvo, vivo, tago, domo och mono. Tillsammans utgör de 1,3 % av alla ord i Tatoeba-korpusen.
Hur många substantiv i esperanto behöver jag kunna?
De 20 vanligaste substantiven täcker 2,2 % av alla ord i vår korpus, de 50 vanligaste täcker 3,8 % och de 100 vanligaste täcker 5,2 %. Substantiv är sammanlagt 8,7 % av alla ord, eftersom samma få grammatikord och verb återkommer i varje mening: enbart grammatikorden utgör 44,4 %. För de andra ordklasserna, se listan över 1 000 ord.
Hur bildar man plural av ett substantiv i esperanto?
Lägg till -j på substantivet: libro → libroj. För objekt lägger du till -n efter: librojn. Alla substantiv följer den regeln, och artikeln la ändras inte.
Har substantiv i esperanto genus?
Nej. Esperanto har inget grammatiskt genus. De flesta ord för personer, som amiko ”vän”, säger ingenting om kön, och suffixet -in- bildar den kvinnliga formen av stammar som är manliga till sin betydelse: patro ”far” → patrino ”mor”.
Hur bildar man ett substantiv av ett verb eller adjektiv i esperanto?
Byt ändelse: labori ”arbeta” → laboro ”arbete”. För en pågående handling lägger du till -ad- (skribado), för en konkret sak -aĵ- (manĝaĵo), för en egenskap -ec- (beleco) och för en person med en egenskap -ul- (riĉulo). Se suffix.
Källor
- Esperantopedia: de 1 000 vanligaste orden i esperanto (CSV, placering, ordklass, svensk betydelse, frekvens per miljon), räknade den 8 oktober 2026; metoden finns på den här sidan
- Tatoeba: nedladdningar – esperantomeningar, hämtade den 7 oktober 2026; licens CC BY 2.0 FR
- Reta Vortaro (ReVo): artiklar som domo, patro, knabo, studi och skribi, lästa den 8 oktober 2026; betydelserna för familjeorden är förkortade från ReVo
- PMEG: Bazaj reguloj por O-vortoj, Seksa signifo de O-vortoj och suffixsidorna AD, AĴ och EC
- Wiktionary: Esperanto lemmas (CC BY-SA 4.0) och ESPDIC av Paul Denisowski (CC BY 3.0), källorna till de engelska betydelserna i listan
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.