Lär dig
De 100 vanligaste verben på esperanto (med exempel)
Hundra verb, sex ändelser och inga oregelbundna former: tillsammans utgör de 14,2 % av alla ord i vardagliga esperantomeningar.
De vanligaste verben på esperanto är esti ”vara”, povi ”kunna”, havi ”ha”, fari ”göra”, diri ”säga” och voli ”vilja”. De 100 vanligaste verben i vår lista över de 1 000 vanligaste orden utgör 14,2 % av alla ord i en korpus på 5,8 miljoner ord vardagliga esperantomeningar, och bara de tio vanligaste står för 8,1 %. Varje verb har samma ändelser för alla personer, så en kort lektion om verbens ändelser öppnar hela tabellen.
Sex ändelser, en form för alla personer
Varje verb nedan anges som infinitiv på -i. För att använda det byter du ut -i mot en ändelse; ändelsen är densamma för ”jag”, ”du”, ”han”, ”vi” och ”de”.
| Ändelse | Användning | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| -i | infinitiv | iri | gå, åka |
| -as | presens | Mi iras. Ili iras. | ”Jag går. De går.” |
| -is | preteritum | Mi iris. | ”Jag gick.” |
| -os | futurum | Ni iros. | ”Vi ska gå.” |
| -us | konditionalis | Ŝi irus. | ”Hon skulle gå.” |
| -u | uppmaning, önskan | Iru! | ”Gå!” |
Det finns inga oregelbundna verb, inte ens esti: mi estas, vi estas, ili estas. Se verb för sammansatta tempus och particip.
För dig som talar svenska: verbet ändrar sig inte efter person eller numerus, precis som i svenskan (jag, du och han gör). Men där svenskan har långa rader av starka och oregelbundna verb (gå – gick – gått, ge – gav – gett) bildas alla esperantoverb på samma sätt: stammen plus en ändelse. Presens -as, preteritum -is och futurum -os motsvarar ungefär svenskans ”gör”, ”gjorde” och ”ska göra”. Tidsändelserna lär du dig en gång för alla – sedan räcker det att lära sig nya stammar.
De 10 verb du bör lära dig först
Det här är vårt eget val, inte en officiell lista. Åtta av de tio finns bland de tio vanligaste verben i tabellen. De två övriga bland de tio vanligaste verben, devi och ŝati, kommer närmast: devi fungerar som povi och voli, och ŝati används på samma sätt (Mi ŝatas legi. – ”Jag gillar att läsa.”). Kompreni och paroli har lagts till eftersom en nybörjare behöver dem i det allra första samtalet.
| Verb | Svenska | Varför först | Exempel |
|---|---|---|---|
| esti | vara | Identitet, plats och tillstånd; det i särklass vanligaste verbet (4,1 % av alla ord) | Mi estas studento. – ”Jag är student.” |
| havi | ha | Ägande och familj | Mi havas fraton. – ”Jag har en bror.” |
| voli | vilja | Önskemål och beställningar i butiker och kaféer | Mi volas manĝi. – ”Jag vill äta.” |
| povi | kunna, få | Förmåga, tillåtelse och artiga frågor | Ĉu mi povas sidi ĉi tie? – ”Får jag sitta här?” |
| iri | gå, åka | Rörelse och vägbeskrivningar | Ni iras al la parko. – ”Vi går till parken.” |
| fari | göra | Ger dig frågan Kion vi faras? | Ŝi faras kukon. – ”Hon bakar en tårta.” |
| diri | säga | Låter dig fråga hur man säger ett ord | Kiel oni diras „dankon” angle? – ”Hur säger man ’dankon’ på engelska?” |
| scii | veta | Att svara – och att inte kunna svara – på frågor | Ĉu vi scias, kie estas la banko? – ”Vet du var banken ligger?” |
| kompreni | förstå | Att säga om du hänger med | Ĉu vi komprenas min? – ”Förstår du mig?” |
| paroli | tala, prata | Att fråga vem som talar vad | Ĉu vi parolas Esperanton? – ”Talar du esperanto?” |
De 100 vanligaste verben på esperanto
Rang är verbets plats bland alla 1 000 ord i listan, så esti på plats 3 kommer direkt efter la och mi. Kolumnen Transitivt? följer markeringarna i ReVo, Reta Vortaro: T betyder transitivt (verbet kan ha ett direkt objekt med -n), I betyder intransitivt, T/I betyder att ReVo anger båda användningarna och – betyder att ReVo saknar markering. Exemplen är våra egna; slå upp vilket verb som helst i ordboken.
| Rang | Verb | Svenska | Transitivt? | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| 3 | esti | vara | I | La kato estas en la ĝardeno. – ”Katten är i trädgården.” |
| 19 | povi | kunna, få | T | Mi povas veni morgaŭ. – ”Jag kan komma i morgon.” |
| 21 | havi | ha | T | Ŝi havas tri katojn. – ”Hon har tre katter.” |
| 27 | fari | göra | T | Kion vi faras? – ”Vad gör du?” |
| 30 | diri | säga | T | Li diris nenion. – ”Han sa ingenting.” |
| 31 | voli | vilja | T | Mi volas kafon. – ”Jag vill ha kaffe.” |
| 35 | scii | veta | T | Mi ne scias la respondon. – ”Jag vet inte svaret.” |
| 39 | devi | måste, böra | T | Ni devas iri hejmen. – ”Vi måste gå hem.” |
| 40 | iri | gå, åka | I | Ŝi iras al la lernejo. – ”Hon går till skolan.” |
| 47 | ŝati | gilla, tycka om | T | Mi ŝatas muzikon. – ”Jag gillar musik.” |
| 50 | paroli | tala, prata | T/I | Ŝi parolas tri lingvojn. – ”Hon talar tre språk.” |
| 52 | vidi | se | T | Mi vidas hundon en la ĝardeno. – ”Jag ser en hund i trädgården.” |
| 61 | veni | komma | I | Mia amiko venos morgaŭ. – ”Min vän kommer i morgon.” |
| 67 | kredi | tro | T/I | Mi kredas vin. – ”Jag tror dig.” |
| 80 | pensi | tänka | T/I | Mi pensas pri vi. – ”Jag tänker på dig.” |
| 83 | manĝi | äta | T | Ni manĝas pomojn. – ”Vi äter äpplen.” |
| 84 | bezoni | behöva | T | Mi bezonas helpon. – ”Jag behöver hjälp.” |
| 97 | okazi | hända, ske | I | Kio okazis? – ”Vad hände?” |
| 99 | trovi | hitta | T | Mi trovis mian ŝlosilon. – ”Jag hittade min nyckel.” |
| 101 | doni | ge | T | Li donas floron al ŝi. – ”Han ger henne en blomma.” |
| 110 | helpi | hjälpa | T/I | Ĉu vi povas helpi min? – ”Kan du hjälpa mig?” |
| 111 | aĉeti | köpa | T | Ŝi aĉetis novan libron. – ”Hon köpte en ny bok.” |
| 112 | resti | stanna, förbli | I | Mi restas hejme hodiaŭ. – ”Jag stannar hemma i dag.” |
| 120 | peti | be (om), anhålla om | T/I | Li petis panon. – ”Han bad om bröd.” |
| 121 | kompreni | förstå | T | Mi ne komprenas la demandon. – ”Jag förstår inte frågan.” |
| 124 | bonvoli | vara så vänlig att (bonvolu: var snäll och) | I | Bonvolu atendi minuton. – ”Vänta en minut, tack.” |
| 126 | labori | arbeta | I | Li laboras en banko. – ”Han arbetar på en bank.” |
| 129 | vivi | leva | I | La avo ankoraŭ vivas. – ”Morfar lever fortfarande.” |
| 131 | atendi | vänta | T | Mi atendas la buson. – ”Jag väntar på bussen.” |
| 135 | rigardi | titta på | T | Ni rigardas filmon. – ”Vi tittar på en film.” |
| 136 | provi | försöka, prova | T | Provu denove! – ”Försök igen!” |
| 137 | lerni | lära sig | T | Mi lernas Esperanton. – ”Jag lär mig esperanto.” |
| 140 | legi | läsa | T | Ŝi legas gazeton. – ”Hon läser en tidning.” |
| 144 | aŭdi | höra | T | Mi aŭdas muzikon. – ”Jag hör musik.” |
| 145 | ami | älska | T | Li amas sian familion. – ”Han älskar sin familj.” |
| 146 | loĝi | bo | T/I | Ni loĝas en malgranda urbo. – ”Vi bor i en liten stad.” |
| 148 | deziri | önska | T | Mi deziras al vi feliĉon. – ”Jag önskar dig lycka.” |
| 151 | senti | känna | T | Li sentis doloron en la piedo. – ”Han kände smärta i foten.” |
| 160 | lasi | låta, lämna | T | Lasu min paroli! – ”Låt mig tala!” |
| 161 | koni | känna (en person eller plats) | T | Ĉu vi konas tiun viron? – ”Känner du den mannen?” |
| 163 | ŝajni | verka, tyckas | I | Ŝajnas, ke pluvos. – ”Det verkar som att det kommer att regna.” |
| 166 | uzi | använda | T | Mi uzas komputilon. – ”Jag använder en dator.” |
| 169 | preni | ta | T | Li prenis sian ĉapelon. – ”Han tog sin hatt.” |
| 170 | opinii | tycka, anse | T | Kion vi opinias pri tio? – ”Vad tycker du om det?” |
| 172 | ludi | leka, spela | T/I | La infanoj ludas en la ĝardeno. – ”Barnen leker i trädgården.” |
| 177 | alveni | anlända | I | La trajno alvenis je la tria. – ”Tåget anlände klockan tre.” |
| 179 | ekzisti | finnas, existera | I | Tiu vorto ne ekzistas. – ”Det ordet finns inte.” |
| 182 | morti | dö | I | La floroj mortis. – ”Blommorna dog.” |
| 183 | skribi | skriva | T | Mi skribas leteron. – ”Jag skriver ett brev.” |
| 186 | sukcesi | lyckas | I | Mi sukcesis trovi la hotelon. – ”Jag lyckades hitta hotellet.” |
| 188 | demandi | fråga | T | Li demandis, kie estas la stacidomo. – ”Han frågade var stationen låg.” |
| 190 | foriri | gå bort, ge sig iväg | I | Ŝi foriris sen vorto. – ”Hon gick utan ett ord.” |
| 191 | forgesi | glömma | T/I | Mi forgesis lian nomon. – ”Jag glömde hans namn.” |
| 192 | trinki | dricka | T | Li trinkas akvon. – ”Han dricker vatten.” |
| 194 | rajti | få, ha rätt att | I | Ĉu mi rajtas eniri? – ”Får jag gå in?” |
| 200 | aspekti | se ut | I | Ŝi aspektas feliĉa. – ”Hon ser lycklig ut.” |
| 203 | iĝi | bli | I | Li iĝis kuracisto. – ”Han blev läkare.” |
| 204 | viziti | besöka | T | Ni vizitos la avinon dimanĉe. – ”Vi ska besöka mormor på söndag.” |
| 205 | kapabli | kunna, vara i stånd till | T | Ŝi kapablas solvi tiun problemon. – ”Hon klarar av att lösa det problemet.” |
| 206 | perdi | förlora | T | Mi perdis mian ombrelon. – ”Jag tappade bort mitt paraply.” |
| 207 | ricevi | få, ta emot | T | Ŝi ricevis leteron de amiko. – ”Hon fick ett brev från en vän.” |
| 209 | reveni | komma tillbaka | I | Li revenos je la sesa. – ”Han kommer tillbaka klockan sex.” |
| 212 | timi | frukta, vara rädd | T | La infano timas la hundon. – ”Barnet är rädd för hunden.” |
| 215 | dormi | sova | I | La bebo dormas. – ”Bebisen sover.” |
| 219 | ĉesi | sluta, upphöra | I | La pluvo ĉesis. – ”Regnet upphörde.” |
| 220 | plaĉi | behaga, falla i smaken | I | Tiu libro plaĉas al mi. – ”Jag gillar den boken.” |
| 222 | esperi | hoppas | T/I | Mi esperas, ke vi venos. – ”Jag hoppas att du kommer.” |
| 224 | komenci | börja | T | Ni komencas la lecionon. – ”Vi börjar lektionen.” |
| 231 | renkonti | möta, träffa | T | Mi renkontis ŝin en la urbo. – ”Jag träffade henne inne i stan.” |
| 236 | necesi | vara nödvändig | – | Ne necesas rapidi. – ”Det är ingen brådska.” |
| 239 | serĉi | söka, leta efter | T | Mi serĉas mian telefonon. – ”Jag letar efter min telefon.” |
| 240 | studi | studera | T | Ŝi studas medicinon. – ”Hon studerar medicin.” |
| 243 | meti | lägga, sätta, ställa | T | Metu la libron sur la tablon. – ”Lägg boken på bordet.” |
| 244 | montri | visa | T | Ŝi montris al ni la vojon. – ”Hon visade oss vägen.” |
| 249 | memori | minnas, komma ihåg | T/I | Mi memoras tiun tagon. – ”Jag minns den dagen.” |
| 250 | ebli | vara möjlig | – | Ĉu eblas pagi per karto? – ”Går det att betala med kort?” |
| 258 | atingi | nå, uppnå | T/I | Ni atingis la supron de la monto. – ”Vi nådde bergets topp.” |
| 259 | troviĝi | finnas, befinna sig | I | La banko troviĝas apud la stacidomo. – ”Banken ligger bredvid stationen.” |
| 260 | aŭskulti | lyssna | T | Ni aŭskultas radion. – ”Vi lyssnar på radio.” |
| 264 | scipovi | kunna (ha lärt sig) | T | Ŝi scipovas naĝi. – ”Hon kan simma.” |
| 267 | decidi | bestämma, besluta | T | Ni decidis resti hejme. – ”Vi bestämde oss för att stanna hemma.” |
| 270 | eliri | gå ut | T/I | Li eliris el la ĉambro. – ”Han gick ut ur rummet.” |
| 271 | respondi | svara | T/I | Ŝi respondis al mia letero. – ”Hon svarade på mitt brev.” |
| 282 | fariĝi | bli | I | La vetero fariĝis malvarma. – ”Vädret blev kallt.” |
| 287 | sidi | sitta | I | La kato sidas sur la seĝo. – ”Katten sitter på stolen.” |
| 288 | pagi | betala | T | Mi pagis dek eŭrojn. – ”Jag betalade tio euro.” |
| 289 | eniri | gå in | T/I | Bonvolu eniri. – ”Varsågod och stig in.” |
| 291 | ŝanĝi | ändra, byta | T | Mi ŝanĝis mian opinion. – ”Jag ändrade mig.” |
| 302 | gravi | vara viktig, spela roll | I | Tio ne gravas. – ”Det spelar ingen roll.” |
| 308 | rakonti | berätta | T | La avino rakontas fabelon. – ”Mormor berättar en saga.” |
| 309 | forlasi | lämna, överge | T | Li forlasis la urbon. – ”Han lämnade staden.” |
| 311 | akcepti | acceptera, ta emot | T | Ŝi akceptis la donacon. – ”Hon tog emot presenten.” |
| 313 | kanti | sjunga | T | Ŝi kantas belan kanton. – ”Hon sjunger en vacker sång.” |
| 314 | pasigi | tillbringa (tid) | T | Ni pasigis la feriojn ĉe la maro. – ”Vi tillbringade semestern vid havet.” |
| 316 | sendi | skicka | T | Mi sendis mesaĝon al li. – ”Jag skickade ett meddelande till honom.” |
| 319 | malfermi | öppna | T | Bonvolu malfermi la fenestron. – ”Öppna fönstret, tack.” |
| 320 | manki | saknas, fattas | I | Al mi mankas tempo. – ”Jag har ont om tid.” |
| 321 | naĝi | simma | I | Ni naĝas en la maro. – ”Vi simmar i havet.” |
| 325 | igi | få att, göra till | T | Tio igis ŝin ridi. – ”Det fick henne att skratta.” |
| 326 | mortigi | döda | T | La malvarmo mortigis la florojn. – ”Kylan dödade blommorna.” |
Av de 100 verben är 57 markerade T, 27 I och 14 T/I, och ReVo saknar markering för necesi och ebli. Tre anmärkningar om markeringarna:
- Modalverb räknas som transitiva. Efter povi, voli och devi är infinitiven direkt objekt (PMEG), och ReVo säger det uttryckligen för devi. Av de tre kan bara voli också ha ett vanligt substantiv som objekt: Mi volas kafon.
- Verb med suffix följer suffixet. ReVo saknar markering för troviĝi och fariĝi; vi anger I, eftersom ett verb med -iĝ- aldrig tar objekt. Pasigi, igi och mortigi med -ig- gör det alltid.
- Sammansättningar kan skilja sig från grundverbet. Alveni, reveni och foriri är veni och iri med en preposition eller ett prefix (se prefix) och förblir intransitiva. ReVo markerar eliri och eniri som T/I, eftersom platsen kan vara ett objekt (eniri la ĉambron, ett exempel i ReVo) eller stå efter en preposition (eniri en la ĉambron).
Par som komenci och komenciĝi
Svenskans ”börja”, ”sluta” och ”ändra” fungerar med eller utan objekt (”jag började lektionen” – ”lektionen började”). Esperanto delar upp dem: komenci tar objekt, komenciĝi gör det inte. Sex par ur listan finns nedan. Hela regeln, med mer än 30 par, finns under -ig- och -iĝ-.
| Par (rang) | Skillnad | Exempel |
|---|---|---|
| komenci (224) → komenciĝi (534) | T → I | Ni komencis la lecionon. – ”Vi började lektionen.” / La leciono komenciĝis. – ”Lektionen började.” |
| fini (339) → finiĝi (467) | T → I | Ŝi finis la laboron. – ”Hon avslutade arbetet.” / La laboro finiĝis. – ”Arbetet tog slut.” |
| trovi (99) → troviĝi (259) | T → I | Mi trovis la libron. – ”Jag hittade boken.” / La libro troviĝas sur la breto. – ”Boken står på hyllan.” |
| fari (27) → fariĝi (282) | T → I | Mi faris teon. – ”Jag gjorde te.” / La teo fariĝis malvarma. – ”Teet blev kallt.” |
| ŝanĝi (291) → ŝanĝiĝi (637) | T → I | Mi ŝanĝis la planon. – ”Jag ändrade planen.” / La plano ŝanĝiĝis. – ”Planen ändrades.” |
| morti (182) → mortigi (326) | I → T | La floroj mortis. – ”Blommorna dog.” / La malvarmo mortigis la florojn. – ”Kylan dödade blommorna.” |
Ett La leciono komencis utan objekt är ett fel; säg La leciono komenciĝis. De två suffixen är också verb: iĝi ”bli” och igi ”få att”, som i Tio igis ŝin ridi. – ”Det fick henne att skratta.”
Esti, havi, povi, voli och devi med infinitiv
När ett andra verb följer står det i infinitiv, utan ”att” och utan preposition. Det känner du igen från svenskan efter kan, vill och måste: ”Jag vill sova” heter Mi volas dormi.
| Verb | Med infinitiv | Exempel |
|---|---|---|
| esti | Infinitiven kan vara subjekt | Paroli Esperanton estas agrable. – ”Att tala esperanto är trevligt.” |
| havi | Används inte för tvång; ”måste” heter devi | Mi devas iri. – ”Jag måste gå.” |
| povi | Förmåga eller tillåtelse | Ŝi povas legi. – ”Hon kan läsa.” |
| voli | Önskan | Mi volas dormi. – ”Jag vill sova.” |
| devi | Nödvändighet | Ni devas atendi. – ”Vi måste vänta.” |
Med povi, voli och devi är den som kan, vill eller måste också den som utför handlingen (PMEG). Om det är någon annan som ska göra något, använd en ke-sats: Mi volas, ke vi venu. – ”Jag vill att du kommer.” Många andra verb i tabellen tar också en infinitiv: ŝati, bezoni, deziri, provi, komenci, lerni, decidi, scipovi och sukcesi.
Så har vi räknat
Vi räknade den 8 oktober 2026 i vår fil esperanto-1000-common-words-sv.csv. Den bygger på 822 296 meningar från Tatoeba med 5 831 657 ord, och varje verbform räknas under sin infinitiv; metoden beskrivs på sidan vanliga ord.
- 313 av de 1 000 posterna är verb (31,3 %). Deras
per_million-värden summerar till 175 641 per miljon, så verb utgör 17,6 % av alla ord i korpusen. - 19 av de 100 vanligaste orden är verb, och 88 av de första 300.
- De 100 vanligaste verben ligger på plats 3 till 326 i listan. Deras
per_million-värden summerar till 141 900, vilket är 14,2 % av alla ord och 80,8 % av alla verbförekomster som listan täcker. - De första 10, 20 och 50 verben utgör 8,1 %, 9,7 % och 12,1 % av alla ord. Bara esti står för 4,1 %.
Ordklasserna avgörs av ändelserna: en post som slutar på -i räknas som verb, och en avledd form räknas för sig, så komenci och komenciĝi är två verb. Tatoeba innehåller korta, skrivna och ofta översatta meningar; romaner eller tal skulle ge en annan ordning, vilket listan på Ordförråd visar.
Vanliga frågor
Vilka är de vanligaste verben på esperanto?
I vår lista är de tio vanligaste verben esti, povi, havi, fari, diri, voli, scii, devi, iri och ŝati. Tillsammans utgör de 8,1 % av alla ord i Tatoeba-korpusen; bara esti står för 4,1 %.
Hur många verb på esperanto behöver jag kunna?
De 20 vanligaste verben täcker 9,7 % av alla ord i vår korpus, de 50 vanligaste 12,1 % och de 100 vanligaste 14,2 %. Alla verb får samma ändelser, så varje nytt verb kostar dig bara stammen. För de andra ordklasserna, se listan över 1 000 ord.
Finns det oregelbundna verb på esperanto?
Nej. Alla verb, även esti ”vara”, använder ändelserna -i, -as, -is, -os, -us och -u, och formen ändras inte efter person eller numerus: mi iras, ili iras.
Hur vet jag om ett esperantoverb tar objekt?
Slå upp det i ReVo, som markerar verb som transitiva, intransitiva eller båda. Du kan också fråga ”vad?” eller ”vem?” efter verbet. Ett verb med -ig- tar alltid objekt och ett verb med -iĝ- aldrig; se -ig- och -iĝ-.
Hur säger man ”jag måste” på esperanto?
Använd devi: Mi devas iri. – ”Jag måste gå.” Verbet havi betyder ”äga, ha” (Mi havas libron) och används inte för tvång.
Källor
- Esperantopedia: 1 000 vanligaste esperantoorden (CSV, rang, ordklass, svensk betydelse, frekvens per miljon), räknat den 8 oktober 2026; metoden beskrivs på den här sidan
- Tatoeba: nedladdningar – esperantomeningar, nedladdade den 7 oktober 2026; licens CC BY 2.0 FR
- Reta Vortaro (ReVo): förkortningarna tr, ntr, x; poster som esti, povi, devi, paroli, komenci och troviĝi, lästa den 8 oktober 2026
- PMEG: I-verboj kune kun povi, devi kaj voli, I-verboj kiel subjekto, I-verboj kune kun aliaj verboj, IĜ-verboj
- Wiktionary: Esperanto lemmas (CC BY-SA 4.0) och ESPDIC av Paul Denisowski (CC BY 3.0), källorna till de engelska betydelserna i listan
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.